Målgrupper för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Här kan du läsa om gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans målgrupper. För att tillhöra målgrupperna för dessa skolformer finns exempelvis krav avseende ålder och att man ska anses som bosatt i Sverige. Du hittar också information om hemkommunens prövning av målgruppstillhörighet inför mottagande i anpassade gymnasieskolan.

Denna sida är en del av Skolverkets stöd för dig som arbetar med eller ansvarar för antagning till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

Målgrupp för gymnasieskolan

Gymnasieskolan är öppen för ungdomar som är bosatta i Sverige och har avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. De måste påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. För Rh-anpassad utbildning samt vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år gäller andra åldersgränser.

Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning, eller har avlagt International Baccalaureate (IB), är inte längre behöriga för nationella program och introduktionsprogram i gymnasieskolan. Att en elev genomgått en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning måste inte innebära att eleven har en gymnasieexamen.

Källor: 15 kapitlet 5–6 §§ skollagen och 8 kapitlet 12 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:2039) gymnasieförordningen.

Målgrupp för Rh-anpassad gymnasieutbildning

Behörighet till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns även personer som räknas som bosatta trots att de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Det gäller

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rätt att slutföra utbildningen i grundskolan efter att skolplikten upphört

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform.

Frågan om rätt att slutföra skolgången prövas av hemkommunen, eller när det gäller elever som går i specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Att slutföra skolgången enligt denna bestämmelse är en rättighet men inte en skyldighet för eleven, vilket innebär att många elever i en sådan situation i stället väljer att gå vidare till gymnasieskolan.

Källor: 7 kapitlet 15-16 §§ skollagen.

Skolplikt och rätt till utbildning

Rätten att gå över från introduktionsprogram till nationellt program gäller innan åldersgränsen passerats

En elev som läser på ett introduktionsprogram, och som passerat åldersgränsen för att tillhöra målgruppen för gymnasieskolan, har inte rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program. Det är Skolverkets tolkning av bestämmelserna.

Det innebär alltså att rätten att påbörja utbildning på ett nationellt program gäller till och med det första kalenderhalvåret en ungdom fyller 20 år. För vissa ungdomar, exempelvis asylsökande, gäller rätten till och med att ungdomen fyller 18 år.

Om en kommun ändå vill erbjuda gymnasieutbildning (på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program) till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år finns det inget hinder mot detta utifrån skolans författningar.

För elever som påbörjat ett introduktionsprogram inkluderar rätten att fullfölja utbildningen på introduktionsprogrammet, även efter att åldersgränsen för påbörjande av utbildning passerats, även en eventuell ändring av den individuella studieplanen eller ett eventuellt byte till ett annat introduktionsprogram.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 17 kapitlet 15 § och 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Övergång från introduktionsprogram till nationellt program för asylsökande med flera

Målgrupp för Rh-anpassad gymnasieutbildning

Rh-anpassad utbildning anordnas för ungdomar med ett svårt rörelsehinder. Rh-anpassad utbildning finns vid riksgymnasierna i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå.

Med ett svårt rörelsehinder avses i skollagen ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att ungdomen

  1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och
  2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.

Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning på ett nationellt program i en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

  • har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,
  • kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, samt
  • uppfyller övriga behörighetskrav för aktuellt nationellt program.

För att ha rätt till Rh-anpassad utbildning i form av ett introduktionsprogram måste ungdomen inte ha slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande. Kravet är då i stället att grundskoleutbildningen eller motsvarande är avslutad.

Källor: 15 kapitlet 9 och 35 §§ skollagen.

Utbildning för rörelsehindrade ungdomar (Rh- anpassad utbildning)

Målgrupp för utbildning vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro kommun

Örebro kommun anordnar utbildning i gymnasieskolan vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade för ungdomar som

  1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
  2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,
  3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller
  4. är dövblinda.

För att tillhöra målgruppen för utbildningen måste en ungdom också uppfylla de allmänna kraven för tillhörighet till gymnasieskolans målgrupp.

Källor: 15 kapitlet 5–6 och 9 §§ skollagen, 10 kapitlet 1 § gymnasieförordningen samt 9 kapitlet 1 § förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Behörighet och mottagande

Förutom kraven på att den sökande måste tillhöra målgruppen för gymnasieskolan finns även ytterligare behörighetskrav för gymnasieskolans olika utbildningar.

Behörighet och mottagande i gymnasieskolan

Målgrupp för anpassade gymnasieskolan

Anpassade gymnasieskolan är öppen för ungdomar som

  • är bosatta i Sverige,
  • inte längre omfattas av skolplikten, och
  • som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppnås.

Utbildningen måste påbörjas senast under det första kalenderhalvåret det år ungdomen fyller 20 år.

Alla som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan har rätt att bli mottagna till ett nationellt program. Till skillnad från vad som gäller för gymnasieskolan används inte eventuella betyg från anpassade grundskolan eller motsvarande skolformer som grund för behörighet eller urval.

Källor: 18 kapitlet 2 och 4 §§ samt 29 kapitlet 8 § skollagen.

Övergång från introduktionsprogram till nationellt program för asylsökande med flera

Det som står i skollagen om personer med intellektuell funktionsnedsättning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Vid tillämpningen av skollagen ska personer med autism eller autismliknande tillstånd inte jämställas med personer med intellektuell funktionsnedsättning om de inte också har en intellektuell funktionsnedsättning eller begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada enligt ovan.

Källa: 29 kapitlet 8 § skollagen.

Hemkommunen prövar frågan om målgruppstillhörighet

Det är hemkommunen som prövar frågan om en sökande på grund av en intellektuell funktionsnedsättning, eller en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla gymnasieskolans betygskriterier.

Beslutet måste föregås av en utredning motsvarande den utredning som görs inför beslut om mottagande i anpassade grundskolan, om en sådan utredning inte redan gjorts. Detsamma gäller om en utredning gjorts tidigare men det bedöms nödvändigt med en ny utredning. Ett exempel kan enligt förarbetena vara att den tidigare utredningen inte är tillräckligt aktuell och tillförlitlig. Ett annat skäl kan vara att det med hänsyn till elevens utveckling inte kan uteslutas att eleven skulle kunna uppfylla gymnasieskolans betygskriterier.

Om en utredning om målgruppstillhörighet inte gjorts får en sökande inte tas emot i anpassade gymnasieskolan.

När det gäller psykologiska eller medicinska bedömningar krävs samtycke från vårdnadshavare för att sådana ska få genomföras. En psykologisk eller medicinsk bedömning kan dock genomföras även utan vårdnadshavares medgivande om eleven har uppnått en sådan ålder och mognad att hen själv råder över detta. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Om eleven har fyllt 16 år har hen rätt att själv föra sin talan i ärenden.

Det är inte möjligt att besluta om mottagande i anpassade gymnasieskolan utan att samtliga delar av utredningen om målgruppstillhörighet har genomförts.

En hemkommuns beslut om tillhörighet till målgruppen för anpassade gymnasieskolan får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Källor: 18 kapitlet 2 och 4–5 §§, 28 kapitlet 12 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:724), 29 kapitlet 8 och 12 §§ skollagen, proposition 2011/12:50 En gymnasiesärskola med hög kvalitet, sidan 112 samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt om urval till anpassade gymnasieskolans nationella program, sidan 17–18.

Elever från anpassade grundskolan får tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ

Elever som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan får tas emot till språkintroduktion

Utredning av om ett barn tillhör anpassade grundskolans målgrupp

Målgrupp för utbildning vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro kommun

Örebro kommun anordnar utbildning i anpassade gymnasieskolan vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade för ungdomar som

  1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
  2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,
  3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller
  4. är dövblinda.

För att tillhöra målgruppen för utbildningen måste en ungdom också uppfylla de allmänna kraven för tillhörighet till anpassade gymnasieskolans målgrupp.

Källor: 18 kapitlet 4 §§ skollagen och 10 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Målgrupp för utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen

Distansundervisning får användas för en hel utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl, förutsatt att huvudmannen har fått ett godkännande som utförare av distansundervisningen

Med ”andra särskilda skäl” avses i huvudsak situationer där sökande vill gå en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, men samtidigt har andra aktiviteter som gör att de inte kan delta i den vanliga undervisningen på någon skola. Ett exempel kan enligt förarbetena vara ungdomar som befinner sig på elitnivå inom någon idrott och därför ofta deltar i träningsläger och tävlingar långt bort från skolan. Ett annat exempel är ungdomar som har inlett någon form av yrkeskarriär, som medför många och långa resor. Ett tredje exempel är att en ungdom ska bo utomlands under en period. Den sökande måste dock fortfarande anses bosatt i Sverige enligt skollagen. Enligt förarbetena utgör religiösa eller filosofiska skäl inte särskilda skäl för distansundervisning.

För att kunna läsa på ett introduktionsprogram, nationellt program eller vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen måste den sökande också uppfylla behörighetskraven för aktuell utbildning. För att kunna gå en sådan utbildning i anpassade gymnasieskolan måste den sökande tillhöra målgruppen för skolformen.

Källor: 22 kapitlet 2, 7–8 och 13–14 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 237–238.

Distansundervisning

Senast uppdaterad 21 januari 2025

Innehåll på denna sida