Organisation av antagning

Det är alltid huvudmannen som ansvarar för antagning till utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Här kan du läsa om antagningsorganisation och antagningsprocessen, inklusive vikten av en tydligt kommunicerad tidsplan.

Antagningsorganisationen får vara gemensam

Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän. Antagningsorganisationen kan också innefatta komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Även i en gemensam antagningsorganisation är det alltid huvudmannen som ansvarar för de beslut om bland annat mottagande och antagning som regleras i skollagen. Huvudmannen har dock möjlighet att delegera beslutsfattandet.

Eftersom en ansökan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan i de allra flesta fall ska ges in till den sökandes hemkommun är det lämpligt att alla kommuner, även om de inte anordnar egen gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, är anslutna till ett antagningskansli, det vill säga en gemensam antagningsorganisation.

Hur antagningsorganisationen ska utformas i övrigt är något som varje kommun får ta ställning till lokalt. Om antagnings­organisationen omfattar flera olika huvudmän bör någon form av överenskommelse eller avtal göras. En gemensam tidsplan bör också fastställas.

Källor: 15 kapitlet 12 och 14 §§ samt 18 kapitlet 12–13 §§ skollagen.

Ansökan

Delegation av beslutanderätt

Organisation av antagningsprocessen

Hur antagningsprocessen ska organiseras är till stor del inte specifikt reglerat. Oavsett hur en huvudman eller en gemensam antagningsorganisation väljer att organisera processen är det viktigt att det finns en tydlig och kommunicerad tidsplan. Det är också viktigt att ansvarsfördelningen avseende olika uppgifter och beslut är tydlig.

Tidsplan

En förutsättning för att tillgodose ungdomars rätt till gymnasieutbildning är att det finns en på förhand upprättad och kommunicerad tidsplan för antagningen. Det måste vara tydligt för de sökande hur antagningsprocessen ser ut och vilka datum som gäller.

Tidsplanen är även ett viktigt planeringsunderlag för alla som arbetar med eller på annat sätt berörs av antagningsarbetet. Det är många bedömningar som måste göras, och många beslut som ska fattas av mottagande huvudman respektive hemkommunen. Med en tidsplan som är beslutad i god tid och som är väl kommunicerad kan samtliga berörda parter se till att underlag finns på plats och att beslut fattas i rätt tid.

De antagningskanslier som administrerar antagningen på uppdrag av kommuner och enskilda huvudmän kan ta fram och föreslå en gemensam tidsplan som sedan tillämpas. Även för de huvudmän som inte är anslutna till ett antagningskansli är det viktigt att det finns en tidsplan.

För gymnasieskolan gäller att huvudmannen ska besluta om preliminär antagning efter urval bland de sökande. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar. I övrigt är tidsramarna för antagningsprocessen inte reglerade. Det innebär att tidsplanen i övrigt beslutas lokalt eller regionalt.

Gemensamma antagningsorganisationers tidsplaner bör tillgängliggöras i Skolverkets register över gymnasiala antagningskanslier, där antagningskanslier kan söka fram information om bland annat andra antagningsorganisationers tidsplaner.

Tidsplanen behöver också kommuniceras till och göras tillgänglig för de sökande bland annat på respektive antagningsorganisations webbplats. Även huvudmän som inte är anslutna till ett antagningskansli bör tydligt kommunicera till de sökande vad som gäller kring antagningsförfarandet och aktuella datum.

I Sveriges kommuner och regioners (SKR) handbok för gymnasieantagning 2024 finns förslag på tidsplan med hållpunkter utifrån lagstiftning och nationell samordning.

Källa: 7 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

Skolverkets register över gymnasiala antagningskanslier

Handbok för gymnasieantagning 2024, SKR:s webbplats Länk till annan webbplats.

Uppgiftsfördelning och beslutsfattande

Förutom en tydlig och kommunicerad tidsplan behöver det såväl i en gemensam antagningsorganisation som hos en enskild huvudman vara tydligt vem som har vilka uppgifter i antagningsprocessen och vem som beslutar vad.

Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen, och är den som enligt skollagen ansvarar för bland annat beslut om behörighet, mottagande och antagning. Både hos kommunala och enskilda huvudmän finns möjlighet att delegera beslutanderätten.

För kommuner finns bestämmelser i kommunallagen som gör det möjligt att delegera beslutanderätten från den nämnd som ansvarar för antagningen till tjänstepersoner. Vem som för nämndens räkning har rätt att fatta beslut och om vad framgår av kommunens delegationsordning. Nämnden beslutar i vilken utsträckning beslut som har fattats på delegation ska anmälas dit. Om beslutanderätten inte har delegerats och inte finns med i delegationsförteckningen är det nämnden som ska fatta beslutet.

Källor: 15 kapitlet 12 § och 18 kapitlet 12 § skollagen samt 6 kapitlet 37–40 §§ kommunallagen (2017:725).