Här finns information om överklagbara beslut som kan bli aktuella i samband med processen för mottagande och antagning till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Du hittar också information om till vilken instans besluten kan överklagas, samt stöd för hantering av överklaganden.

Vem får överklaga ett beslut?

Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om beslutet har gått hen emot. Om beslutet gäller en elev under 18 år får även elevens vårdnadshavare överklaga.

Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt skollagen. Det kallas för talerätt. Vid överklagande av beslut i fråga om utbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux gäller talerätten även när den sökande är yngre än 16 år.

Att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår betyder att den som överklagar måste ha ett visst intresse i saken. I vissa fall framgår det av bestämmelserna i skollagen att ett beslut bara får överklagas av barnet, eleven eller den sökande. Den som är vårdnadshavare eller annan företrädare för en minderårig får dock överklaga i den minderåriges ställe.

Källor: 6 kapitlet föräldrabalken, 28 kapitlet och 29 kapitlet 12 § skollagen samt 42 § förvaltningslagen (2017:900).

Vilka beslut kan överklagas och till vilken instans?

Vilka beslut enligt skollagen som kan överklagas regleras i 28 kapitlet skollagen. Beslut kan överklagas antingen till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätten som första instans) eller till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Beslut som får överklagas till förvaltningsrätten

Vilka beslut av en kommun som får överklagas till förvaltningsrätten framgår av 28 kapitlet 5 § skollagen.

Det gäller bland annat beslut om skolskjuts inom hemkommunen för elever som går i anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman. Det gäller också beslut om skolskjuts för elever i anpassade gymnasieskolan som, med stöd av 19 kapitlet 35-37 §§ skollagen, har tagits emot i första hand i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman i en annan kommun, och som måste övernatta i den kommun där skolan ligger. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns anpassade gymnasieskola på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kapitlet 1 a § socialtjänstlagen.

Andra beslut som får överklagas till förvaltningsrätten är beslut om ekonomiskt stöd till inackordering (inackorderingsbidrag) till elever i en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman.

Vidare får beslut i fråga om bidrag till en enskild huvudman för en elevs utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för en hel utbildning överklagas till förvaltningsrätten.

Källa: 28 kapitlet 5 § skollagen.

Prövningstillstånd

Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten, men för att kammarrätten ska pröva frågan krävs prövningstillstånd.

Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast.

Källor: 28 kapitlet 10 § skollagen och 34 a § förvaltnings­processlagen (1971:291).

Prövningstillstånd till kammarrätterna, Sveriges Domstolars webbplats Länk till annan webbplats.

Beslut som får överklagas till ÖKN

Vilka beslut av en kommun eller en region som får överklagas till ÖKN framgår av 28 kapitlet 12 § skollagen. Vilka beslut av en enskild huvudman som får överklagas till ÖKN framgår av 28 kapitlet 13 § skollagen.

I 28 kapitlet 17 § skollagen regleras att beslut av Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning får överklagas till ÖKN.

ÖKN:s beslut kan inte överklagas vidare till högre instans.

Källor: 28 kapitlet 12–13 och 17–18 §§ skollagen.

Ansökan till Rh-anpassad utbildning

Beslut av en kommun eller en region

Beslut av en kommun eller region i egenskap av huvudman får överklagas till ÖKN i fråga om:

• mottagande i första hand till ett nationellt program i gymnasieskolan enligt 16 kapitlet 36 § skollagen
• mottagande till programinriktat val som utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som utformats för en grupp elever enligt 17 kapitlet 14 § skollagen
• mottagande till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år enligt 17 a kapitlet 18 § skollagen
• mottagande i första hand till ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan enligt 19 kapitlet 29 § första stycket skollagen
• mottagande till utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för en hel utbildning enligt 22 kapitlet 14 § skollagen
• rätt till utbildning för någon till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer, enligt 29 kapitlet 2 § andra stycket 3 skollagen.

Beslut av en kommun i egenskap av hemkommun får överklagas till ÖKN i fråga om:

• tillhörighet till målgruppen för anpassade gymnasieskolan enligt 18 kapitlet 5 eller 7 §§ skollagen.

Beslut i fråga om mottagande och beslut om tillhörighet till målgruppen för anpassade gymnasieskolan får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

Källa: 28 kapitlet 12 § första stycket 7, 8 och 13 samt andra stycket skollagen.

Beslut av en enskild huvudman

Beslut av en enskild huvudman får överklagas till ÖKN i fråga om:

• mottagande till ett nationellt program i gymnasieskolan enligt 16 kapitlet 36 § skollagen
• mottagande till programinriktat val som utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som utformats för en grupp elever enligt 17 kapitlet 14 § skollagen
• mottagande till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år enligt 17 a kapitlet 18 § skollagen
• mottagande till ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan enligt 19 kapitlet 29 § första stycket skollagen
• mottagande till utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för en hel utbildning enligt 22 kapitlet 14 § skollagen
• rätt till utbildning för någon till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer, enligt 29 kapitlet 2 § andra stycket 3 skollagen.

Beslut i fråga om mottagande får överklagas endast av den sökande.

Källa: 28 kapitlet 13 § skollagen.

Beslut av Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning

Beslut av Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning i fråga om antagning till Rh-anpassad utbildning och rätt till sådan utbildning får överklagas hos ÖKN. Beslutet får överklagas endast av den som har begärt utbildningen. Ett beslut om placering vid en viss skolenhet får dock inte överklagas.

Källa: 28 kapitlet 17 § skollagen.

Förvaltningsbesvär och laglighetsprövning

Förvaltningsbesvär

De beslut som räknas upp i 28 kapitlet skollagen överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär. Vid förvaltningsbesvär har den överprövande instansen samma befogenheter som den myndighet som fattade beslutet. Förvaltningsrätten och ÖKN kan alltså pröva både lagligheten och lämpligheten i det överklagade beslutet, och ändra eller upphäva beslutet. Det är bara den som beslutet i fråga angår som får överklaga genom förvaltningsbesvär, om beslutet gått honom eller henne emot.

Källa: Förvaltningslagen (2017:900).

Laglighetsprövning

Andra beslut enligt skollagen än de som räknas upp i 28 kapitlet får överklagas bara om överklagande får ske enligt kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning. Ett överklagande genom laglighetsprövning ges in till förvaltningsrätten. Till skillnad från förvaltningsbesvär innebär en laglighetsprövning att domstolen enbart gör en prövning av beslutets laglighet. Förvaltningsrätten kan upphäva eller godkänna det överklagade beslutet, men inte ändra det. Varje medlem i en kommun eller region har rätt att få lagligheten av en kommuns eller regions beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.

Källor: 28 kapitlet 18 § skollagen, 13 kapitlet 1 och 4 §§ kommunallagen (2017:725) samt 2 § förvaltningslagen (2017:900).

Överklagandeförbud

Det är bara de beslut enligt skollagen som räknas upp i 28 kapitlet skollagen som får överklagas genom förvaltningsbesvär. Under vissa förutsättningar kan beslut enligt skollagen även överklagas genom laglighetsprövning.

Beslut i fråga om antagning till utbildning får inte överklagas, varken genom förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning.

Beslut av ÖKN får inte överklagas.

Källa: 28 kapitlet 18 § skollagen.

Hantering av överklaganden

Vid handläggning av ärenden enligt skollagen med beslut som kan överklagas ska de bestämmelser i förvaltningslagen som räknas upp i 29 kapitlet 10 § skollagen tillämpas. Det gäller för både offentliga och enskilda huvudmän, och oavsett om beslut i ärendet får överklagas genom förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning.

I ärenden där beslut kan överklagas genom förvaltningsbesvär ska, utöver de handläggningsbestämmelser som räknas upp i 29 kapitlet 10 § skollagen, bestämmelserna om överklagande i 43-47 §§ förvaltningslagen tillämpas. Det gäller även vid enskilda huvudmäns hantering av överklaganden av sådana beslut. För hantering av överklaganden genom laglighetsprövning gäller särskilda bestämmelser i 13 kapitlet kommunallagen.

Källor: 29 kapitlet 10–11 §§ skollagen, 13 kapitlet kommunallagen (2017:725) och 2 § förvaltningslagen (2017:900) samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 928–929.

Handläggning av ärenden enligt skollagen som avser myndighetsutövning mot någon enskild

Hur man överklagar

Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen och ställas till den högre instans som ska pröva överklagandet, men ges in till den som meddelat beslutet (beslutsmyndigheten). Ett överklagande genom laglighetsprövning enligt kommunallagens bestämmelser ska dock ges in direkt till förvaltningsrätten.

Kravet på skriftlighet innebär att det inte räcker med att den klagande muntligen meddelar exempelvis en huvudman att hen är missnöjd med ett beslut. I sådana fall bör klaganden upplysas om att ett överklagande måste göras skriftligen.

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt hen vill att beslutet ändras. När det gäller överklaganden till förvaltningsrätten finns ytterligare bestämmelser om vilka uppgifter ett överklagande ska innehålla i 3-4 §§ förvaltningsprocesslagen.

Ett överklagande genom förvaltningsbesvär ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den klagande fick del av beslutet.

Källor: 29 kapitlet 11 § skollagen, 3–4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) och 43–44 §§ förvaltningslagen (2017:900).

Information om överklagande, Skolväsendets överklagandenämnd Länk till annan webbplats.

Information om överklagande till förvaltningsdomstol, Sveriges domstolars webbplats Länk till annan webbplats.

Beslutsmyndighetens åtgärder

Beslutsmyndigheten ska pröva om överklagandet kommit in i rätt tid. Det kan vara bra att genom en anteckning eller på annat sätt tydliggöra att en sådan rättidsprövning har gjorts och om överklagandet har bedömts ha inkommit i rätt tid eller inte.

Om överklagandet har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning, det vill säga fatta ett formellt beslut om avvisning. Ett överklagande ska dock inte avvisas om förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar. Ett överklagande ska inte heller avvisas om det har kommit in till förvaltningsrätten eller ÖKN inom överklagandetiden. Om ett överklagande felaktigt har getts in till överinstansen ska den myndigheten vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till överinstansen.

En beslutsmyndighet får inte avvisa ett överklagande på någon annan grund än att det har kommit in för sent. Det är bara överinstansen som är behörig att pröva om ett överklagande ska avvisas av någon annan anledning. Det innebär att det är förvaltningsrätten respektive ÖKN som exempelvis ska pröva om beslutet är överklagbart, om klaganden har klagorätt och om överklagandet uppfyller de villkor som gäller i fråga om form och innehåll.

Om beslutsmyndigheten inte avvisar överklagandet ska överklagandet och övriga handlingar i ärendet skyndsamt överlämnas till överinstansen. Det innebär enligt förarbetena att myndigheten så snart det kan ske, efter att rättidsprövningen har gjorts, ska överlämna handlingarna till överinstansen. Beslutsmyndigheten ska alltså inte i onödan dröja med att göra rättidsprövningen. Riksdagens ombudsmän (JO) har vid flera tillfällen i beslut uttalat att ett överklagande regelmässigt bör överlämnas inom en vecka från det att överklagandet kom in till beslutsmyndigheten.

Ett beslut som har överklagats och som ännu inte har överlämnats till överinstansen får under vissa förutsättningar ändras av den myndighet som har meddelat beslutet som första instans. Det gäller om:

1. beslutsmyndigheten anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och
2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

Ett överklagat beslut får inte ändras efter att överklagandet har överlämnats till överinstansen.

Om beslutsmyndigheten ändrar ett beslut som har överklagats ska även det nya beslutet överlämnas till överinstansen. Det gäller oberoende av hur beslutet ändras, det vill säga oavsett om beslutet ändras helt eller endast delvis enligt klagandens begäran. I en sådan situation ska överklagandet anses omfatta även det nya beslutet. Det innebär att klaganden inte behöver överklaga även det nya beslutet för att detta ska omfattas av överinstansens prövning.

Källor: 29 kapitlet 10–11 §§ skollagen, 38–39 och 45–47 §§ förvaltningslagen (2017:900), proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 928 och proposition 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, sidan 267, 272 och 336 samt JO 2002/03 s. 359.

JO, Riksdagens ombudsmäns webbplats Länk till annan webbplats.

Vilken förvaltningsrätt ska pröva överklagandet?

Ett beslut ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats. I förordningen om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet med mera anges vilka orter som ingår i respektive förvaltningsdomstols domkrets.

Källor: 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.

Förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m., Riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Överklagande av beslut om utlämnande av allmän handling

Ett kommuns eller en offentlig huvudmans beslut om att helt eller delvis inte lämna ut en allmän handling får överklagas till kammarrätt.

Bestämmelser om överklagande av beslut om utlämnande av allmän handling finns i 6 kapitlet offentlighets- och sekretesslagen.

Vid hantering av ett överklagande av beslut om utlämnande av allmän handling ska bestämmelserna i 43–47 §§ förvaltningslagen tillämpas.

Källor: 6 kapitlet 8 och 10 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar