Skyldighet och möjlighet att erbjuda utbildning

Här kan du läsa om kommunernas ansvar för att erbjuda ungdomar utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Som huvudregel ska varje kommun samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan. Du hittar också information bland annat om ramarna för enskilda huvudmäns anordnande av utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

Hemkommunens ansvar att erbjuda utbildning i gymnasieskolan

Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet.

Källa: 15 kapitlet 30 § skollagen.

Nationella program i gymnasieskolan

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program.

Erbjudandet av utbildning på nationella program i gymnasieskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. Vid bedömningen av om ett allsidigt urval erbjuds gäller i fråga om gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 att kommunen även får ta hänsyn till utbildningar som erbjuds av enskilda huvudmän med skolor i kommunen eller i en annan kommun inom ett primärt samverkansområde som kommunen ingår i. Samråd med enskilda huvudmän och branscher kan vara lämpligt för att bredda utbildningsutbudet och anpassa det efter arbetsmarknadens behov. Formerna för samråd kan specificeras i samverkansavtalet.

När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. Det kallas ibland för inriktningsgaranti.

Källor: 16 kapitlet 12 § och 42 § skollagen.

Kommuner ska samverka om uppgifter i gymnasieskolan

Vad innebär inriktningsgaranti?

Introduktionsprogram

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på introduktionsprogrammen programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.

Hemkommunen ansvarar vidare för att elever från anpassade grundskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ, om ungdomarna önskar det. Om det med hänsyn till den sökandes bästa finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, behöver hemkommunen dock inte erbjuda sådan utbildning till elever från anpassade grundskolan. Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion till elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

Källa: 17 kapitlet 16 § skollagen.

Inget krav på erbjudande av vidareutbildning i form av fjärde tekniskt år

Kommuner är inte skyldiga att erbjuda vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Huvudmän som anordnar utbildning på teknikprogrammet väljer själva om de även ska anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Källa: 17 a kapitlet 2 § skollagen.

Hänsyn ska tas både till ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov

När en kommun bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 att kommunen ska ta hänsyn till

1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.

Kravet på att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever.

Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun enligt ett primärt samverkansavtal. Kommunen kan även erbjuda sådan utbildning som anordnas av en kommun eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal.

Källor: 15 kapitlet 30–30 b §§ skollagen.

Kommuner ska samverka om uppgifter i gymnasieskolan

Krav på primära samverkansavtal

För gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 gäller att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan. Det ska ske genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. För gymnasieskolan ska det primära samverkansavtalet omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En ungdom som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till sådan utbildning inom hela det primära samverkansområdet. Det kallas ibland för frisök.

Det finns vissa undantag från kravet på samverkan med minst två andra kommuner. En kommun får ingå ett samverkansavtal som endast omfattar två kommuner, om erbjudande av utbildning i ett avtal som omfattar minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. De två kommuner som ingått ett sådant avtal bildar då ett primärt samverkansområde.

För Gotlands kommun gäller inte kravet på samverkan med andra kommuner. Gotlands kommun får dock ingå sekundära samverkansavtal om erbjudande av utbildning.

Hur avtalen upprättas och utformas i detalj är en fråga för de samverkande kommunerna sinsemellan. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram en vägledning vid utformning av primära samverkansavtal.

Källor: 2 kapitlet 2 a–b §§ och 15 kapitlet 30–30 b §§ skollagen samt 1 kapitlet 9–10 §§ gymnasieförordningen.

Vägledning vid utformning av primära samverkansavtal gällande planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning, SKR:s webbplats Länk till annan webbplats.

Möjlighet till sekundära samverkansavtal

En kommun kan även erbjuda nationella program, programinriktat val som utformats för en grupp elever och yrkesintroduktion som utformats för en grupp elever anordnad av en kommun utanför det primära samverkansområdet eller av en region. Sådana samverkansavtal benämns sekundära samverkansavtal. Ett sekundärt samverkansavtal kan också innebära att kommunen erbjuder övrig utbildning i gymnasieskolan som anordnas av en annan kommun eller en region.

Även en kommun som är undantagen från kravet på att samverka med minst två andra kommuner får ingå sekundära samverkansavtal.

Källor: 2 kapitlet 2 a–b §§ och 15 kapitlet 30 a § skollagen.

Skolverket tar fram regionala planeringsunderlag

Skolverket tar fram regionala planeringsunderlag. Syftet med de regionala planeringsunderlagen är att ge stöd åt huvudmän och bidra till att de kan fatta välgrundade beslut om utbud av utbildningar som möter både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. De ska ge huvudmännen bättre förutsättningar när de tillsammans planerar, dimensionerar och erbjuder gymnasial utbildning.

Regionala planeringsunderlag för gymnasial utbildning

Inget krav på samverkansavtal för anpassade gymnasieskolan

Det finns inget krav på att kommuner ska ingå samverkansavtal för anpassad gymnasieskola. Kommuner kan dock frivilligt avtala om samverkan om erbjudande av utbildning i anpassade gymnasieskolan. Enligt förarbetena finns det inget hinder mot att sådan samverkan samordnas med den samverkan som sker utifrån ett primärt samverkansavtal.

Källor: 2 kapitlet 2 a-b § och 15 kapitlet 30 a § skollagen samt proposition 2021/22:159 Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning, sidan 54.

Stöd i arbetet med planering och dimensionering

Hemkommunens ansvar att erbjuda utbildning i anpassade gymnasieskolan

Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet. Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

I skollagen regleras att kommunen ska sträva efter att erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program, och även ett allsidigt urval av nationella inriktningar. Nationella inriktningar har dock inte tagits fram för anpassade gymnasieskolan.

Ungdomar som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program ska erbjudas utbildning på ett individuellt program.

Källor: 18 kapitlet 27 § och 19 kapitlet 14 och 34 §§ skollagen.

Kommunens organisation av anpassade gymnasieskolan

Varje kommun ska vid utformningen av anpassade gymnasieskolan beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar anpassad gymnasieskola ska så långt det är möjligt organisera anpassade gymnasieskolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

Källa: 18 kapitlet 28 § skollagen.

Regioner får erbjuda gymnasieutbildning

Gymnasieskolan

En region får anordna utbildningar på sådana nationella program i gymnasieskolan som avser naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får en region även anordna utbildning på andra program.

En region som anordnar ett nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet. Efter överenskommelse med en kommun får en region också anordna yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Om en region anordnar utbildning på teknikprogrammet får regionen anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 gäller att en region, när den bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna, ska ta hänsyn till

1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.

Kravet på att ta hänsyn till ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever.

Källor: 15 kapitlet 31-31 a §§ skollagen.

Anpassade gymnasieskolan

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella och individuella program.

Källa: 18 kapitlet 29 § skollagen.

Gymnasieutbildning anordnad av enskild huvudman

Enskilda huvudmän för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola får anordna de utbildningar som de fått godkännande för från Skolinspektionen.

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Kommunen ska även ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras.

För att en enskild ska godkännas som huvudman för en viss utbildning inom gymnasieskola krävs det avseende utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 att utbildningen dels bidrar till att möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett behov på arbetsmarknaden.

En enskild huvudman för gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får, utan ytterligare ansökan till eller godkännande från Skolinspektionen, anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet, individuellt alternativ och språkintroduktion. En enskild huvudman för gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna yrkesintroduktion.

En enskild huvudman som anordnar utbildning på teknikprogrammet får, utan ytterligare ansökan till eller godkännande från Skolinspektionen, anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Information om vilka utbildningar en viss enskild huvudman har fått godkännande för att bedriva lämnas av Skolinspektionen.

Källor: 2 kapitlet 5, 6 a och 7 §§, 17 kapitlet 28 § och 17 a kapitlet 2 § skollagen samt 2 kapitlet 4–6 §§ gymnasieförordningen.

Skolinspektionen Länk till annan webbplats.

Resursskolor

Både enskilda och kommunala huvudmän får inrätta resursskolor.

För fristående skolor finns bestämmelser i skollagen om resursskolor inom skolformen gymnasieskola. Det finns inte någon reglering av fristående resursskolor inom skolformen anpassad gymnasieskola.

För kommunala resursskolor finns bestämmelser i skollagen om resursskolor inom vissa obligatoriska skolformer. Det finns inte någon reglering om kommunala resursskolor inom skolformerna gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola. Enligt förarbetena finns det dock inget som hindrar att kommuner inrättar resursskolor även inom dessa skolformer. Kommuner har stor frihet att själva bestämma hur den kommunala skolverksamheten ska organiseras.

Källor: 15 kapitlet 33 § skollagen, HFD 2017 referat 50 samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 32–33 och 125.

Vad är en resursskola?

Utbildning där distansundervisning får användas för hela utbildningen

Förutsatt att huvudmannen fått ett godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning får användas för hela utbildningen får sådan utbildning anordnas för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl.

För sådan utbildning gäller särskilda bestämmelser om mottagande, riksrekrytering och urval.

Källor: 22 kapitlet 2, 8 och 13-15 §§ skollagen.

Distansundervisning

Ändring av en huvudmans utbildningsutbud

Det är viktigt att alla beslut om förändringar i en huvudmans erbjudande av utbildning fattas med så god framförhållning som möjligt. Eventuella beslut om att inte starta en viss utbildning behöver fattas i god tid innan den formella sista ansökningsdagen, så att berörda sökande har möjlighet att göra ändringar av sina val. Om omvalsperiod används blir omvalstidens utgång sista ansökningsdag. Det kan vara lämpligt att överenskommelser om detta förs in i samverkansavtal och i avtal om antagning mellan kommuner och enskilda huvudmän.

För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 gäller att en huvudman för gymnasieskola, när huvudmannen bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna, ska ta hänsyn både till ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Detta krav gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever.

För anpassade gymnasieskolan gäller att kommunen så långt det är möjligt ska anpassa utbildningsutbudet till ungdomarnas önskemål.

Källor: 15 kapitlet 30 b, 31 a och 32 a §§ samt 18 kapitlet 27 § skollagen.

Hemkommunens ansvar att erbjuda utbildning i gymnasieskolan

Regioner får erbjuda gymnasieutbildning

Gymnasieutbildning anordnad av en enskild huvudman