Sökande till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som inte är folkbokförda i Sverige

Det finns ungdomar som, med vissa begränsningar, har rätt till utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan trots att de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige. När en sökande till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan inte är folkbokförd behöver huvudmannen bland annat utreda om hen har rätt till utbildning i Sverige. Här kan du läsa mer om detta.

Rätt till utbildning för den som är bosatt i landet

Ungdomar som är bosatta i Sverige har rätt till utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns även vissa grupper av personer som vid tillämpningen av skollagen ska anses som bosatta, trots att de inte ska vara folkbokförda här. Ungdomar som tillhör de grupperna har också rätt till utbildning, men med vissa begränsningar. Det gäller exempelvis ungdomar som är asylsökande samt ungdomar som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd men som inte är eller ska vara folkbokförda. Det gäller också ungdomar som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (är papperslösa).

Rätten till utbildning enligt skollagen är inte beroende av om en person har ett personnummer eller samordningsnummer. Att en sökande till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan inte har ett personnummer eller samordningsnummer får inte i sig vara ett skäl för att hen inte ska tas emot till den sökta utbildningen.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 18 kapitlet 4 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.

Vilka barn och unga har rätt till utbildning i Sverige?

Utredning av rätt till utbildning

Det är huvudmannen för den sökta utbildningen som prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. I samband med denna prövning behöver huvudmannen utreda om en sökande som inte är folkbokförd har rätt till utbildning i Sverige.

För att säkerställa en rättssäker och likvärdig hantering bör det finnas rutiner hos huvudmannen för utredning av sökandes rätt till utbildning. I en sådan rutin kan det exempelvis ingå att ta kontakt med hemkommunen. Exakt vilken utredning som en huvudman behöver göra, eller vilka underlag som behöver inhämtas, för att ta reda på om en sökande som inte är folkbokförd har rätt till utbildning kan variera. För sökande som är asylsökande kan det exempelvis bli aktuellt att be sökanden komplettera sin ansökan med kopia på fram- och baksidan av det LMA-kort (bevis på att personen är asylsökande och får vara i Sverige under tiden som hen väntar på beslut) som utfärdas av Migrationsverket. LMA-kort utfärdade efter den 1 januari 2022 har en QR-kod som gör att kortets giltighetstid enkelt kan kontrolleras. Om QR-läsare saknas kan giltighetstiden i stället kontrolleras via den unika webbadress som finns på baksidan av kortet. På LMA-kort utfärdade före den 1 januari 2022 står giltighetstiden tryckt på kortet.

För sökande som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd kan det på motsvarande sätt bli aktuellt att be sökanden komplettera sin ansökan med en kopia på det uppehållstillståndskort (UT-kort) som Migrationsverket utfärdar som bevis på att personen har tillstånd att vara i Sverige. Uppgift om kortets giltighetstid finns tryckt på kortets framsida.

Migrationsverket kan informera om villkor för utlänningar att vistas i Sverige och hur en sökande som inte är folkbokförd kan styrka på vilken grund hen har rätt att uppehålla sig i landet.

LMA-kort för asylsökande, Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Uppehållstillståndskort, Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska under vissa förutsättningar vara folkbokförda i Sverige. Sökande med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte är folkbokförda men som uppfyller kraven för att folkbokföras har rätt till utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan på samma sätt som andra ungdomar som är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Huvudmannen behöver därför kontrollera om en sökande med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte är folkbokförd uppfyller kraven för att bli folkbokförd.

Skatteverket kan svara på frågor om vem som ska vara folkbokförd.

Källor: 16 kapitlet 36 §, 17 kapitlet 14 §, 17 a kapitlet 18 § och 19 kapitlet 29 § skollagen.

Huvudmannens utredningsskyldighet

Migrationsverket Länk till annan webbplats.

Skatteverket Länk till annan webbplats.

Asylsökande

När en ungdom som är asylsökande söker till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan bör huvudmannen säkerställa sökandens rätt till utbildning.

Ungdomar som är asylsökande har rätt till utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år.

För asylsökande ungdomar gäller samma behörighetskrav som för andra sökande. För behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs bland annat godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan eller motsvarande utbildning. För en sökande till gymnasieskolan som inte uppfyller behörighetskraven och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning kan språkintroduktion vara ett alternativ. Hemkommunen får även erbjuda språkintroduktion till sökande som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

Elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan har rätt att fullfölja sin utbildning efter att de har passerat åldersgränsen för påbörjande av utbildning

En kommun får frivilligt erbjuda gymnasieutbildning till asylsökande över 18 år

Asylsökande ungdomar har, enligt Skolverkets tolkning av de aktuella bestämmelserna, inte rätt att gå över från ett introduktionsprogram till ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Men om en kommun ändå vill erbjuda gymnasieutbildning (på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program) till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år finns det inget hinder mot detta utifrån skolans författningar. En kommun kan under vissa förutsättningar få statlig ersättning för asylsökande elever som innan de fyllt 18 år har påbörjat ett introduktionsprogram och som därefter har påbörjat ett nationellt program efter 18 års ålder.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29–34 §§, 17 kapitlet 16 §, 18 kapitlet 4 § och 29 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 592.

Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Sökande som omfattas av massflyktsdirektivet

Ungdomar med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som är folkbokförda eller som uppfyller kraven för att bli folkbokförda har rätt till utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan på samma sätt som andra ungdomar som är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Det innebär att de får påbörja utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år (21 år för Rh-anpassad utbildning).

För ungdomar som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte ska vara folkbokförda i Sverige gäller rätten till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år.

När en ungdom med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte är folkbokförd ansöker till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan bör huvudmannen säkerställa sökandens rätt till utbildning bland annat genom att kontrollera om sökanden uppfyller kraven för att bli folkbokförd. Skatteverket kan informera om folkbokföring av personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

För sökande som ansökt om eller fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd gäller samma behörighetskrav som för andra sökande. För behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs bland annat godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan eller motsvarande utbildning. För en sökande till gymnasieskolan som inte uppfyller behörighetskraven och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning kan språkintroduktion vara ett alternativ. Hemkommunen får även erbjuda språkintroduktion till sökande som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

Information om folkbokföring av personer som flytt från Ukraina, Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan har rätt att fullfölja sin utbildning efter att de har passerat åldersgränsen för påbörjande av utbildning

En kommun får frivilligt erbjuda gymnasieutbildning till ungdomar med tillfälligt skydd över 18 år som inte ska vara folkbokförda

Ungdomar som har ansökt om eller fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte ska vara folkbokförda har, enligt Skolverkets tolkning av de aktuella bestämmelserna, inte rätt att gå över från ett introduktionsprogram till ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Men om en kommun ändå vill erbjuda gymnasieutbildning (på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program) till dessa ungdomar finns det inget hinder mot detta utifrån skolans författningar.

Källor: 15 kapitlet 5 och 36 §§, 16 kapitlet 29–34 §§, 17 kapitlet 16 §, 18 kapitlet 4 § och 29 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 592.

Rätt till utbildning för personer som flytt från Ukraina

Sökande från andra EU/EES-länder

Ungdomar som inte ska vara folkbokförda i Sverige kan ha rätt till utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Ungdomar som har rätt till utbildning till följd av EU-rätten/EES-avtalet har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola på samma villkor som ungdomar som är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Det innebär att de får påbörja utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år (21 år för Rh-anpassad utbildning).

När en ungdom från ett EU/EES-land som inte är folkbokförd i Sverige söker till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan bör huvudmannen i varje enskilt fall säkerställa att hen har rätt till utbildning till följd av EU-rätten/EES-avtalet.

EU/EES-medborgare som lagligen vistas i landet har därigenom rätt till utbildning till följd av EU-rätten/EES-avtalet. Något förenklat kan man säga att förutsättningarna för att ha rätt till utbildning enligt EU-rätten/EES-avtalet är beroende av om sökanden har uppehållsrätt eller inte.

För sökande som har rätt till utbildning till följd av EU-rätten/EES-avtalet gäller samma behörighetskrav som för andra sökande. För behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs bland annat godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan eller motsvarande utbildning. För en sökande till gymnasieskolan som inte uppfyller behörighetskraven och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning kan språkintroduktion vara ett alternativ. Hemkommunen får även erbjuda språkintroduktion till sökande som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

En huvudmans beslut gällande rätt till utbildning till följd av EU-rätten/EES-avtalet kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Källor: 15 kapitlet 5 och 36 §§, 16 kapitlet 29–34 §§, 17 kapitlet 16 §, 18 kapitlet 4 §, 28 kapitlet 12–15 §§ och 29 kapitlet 2 § skollagen samt 3 a kapitlet 1 § utlänningslagen (2005:716).

Uppehållsrätt för EU/EES-medborgare, Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Familjemedlemmar till diplomater från tredje land

Familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte har rätt till utbildning till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land, har inte rätt till utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Sökande som är papperslösa

Ungdomar som vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (är papperslösa) har rätt till utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år.

Som papperslös anses exempelvis en person som tidigare varit asylsökande, men som efter att ha fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd håller sig undan så att beslutet om avvisning inte kan verkställas. Som papperslös anses enligt förarbetena även en person som tidigare har haft tillstånd att vistas här i landet, men vars tillstånd har upphört (till exempel personer vars tidsbegränsade uppehållstillstånd har löpt ut) men som ändå väljer att stanna kvar i landet. Det kan också handla om personer som vistas här, men som aldrig har givit sig till känna för någon myndighet.

För sökande som är papperslösa gäller samma behörighetskrav som för andra sökande. För behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs bland annat godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan eller motsvarande utbildning. För en sökande till gymnasieskolan som inte uppfyller behörighetskraven och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning kan språkintroduktion vara ett alternativ. Hemkommunen får även erbjuda språkintroduktion till sökande som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29–34 §§, 17 kapitlet 16 §, 18 kapitlet 4 § och 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen samt proposition 2012/13:58 Utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd, sidan 39.

Statsbidrag för papperslösa barn 2025

Sökande som är barn till svenska medborgare som bor utomlands

Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare.

Det innebär att samma behörighetskrav gäller för dessa sökande som för övriga sökande.

Källa: 12 kapitlet 5 § gymnasieförordningen.

Nordiska sökande till gymnasieskolan

Med nordiska sökande avses vid ansökan till gymnasieskolan sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge. De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.

En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för nationella program, med undantag för kravet på godkänt betyg i svenska. I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.

Det finns inga motsvarande bestämmelser om mottagande av nordiska sökande till ett introduktionsprogram i gymnasieskolan eller om mottagande i anpassade gymnasieskolan.

Källor: 12 kapitlet 6–7 §§ gymnasieförordningen.

Övriga utländska sökande

Utöver sökande som är barn till svenska medborgare i utlandet och nordiska sökande får även andra utländska sökande som inte är bosatta i Sverige, och som därmed inte har rätt till gymnasieutbildning, tas emot i gymnasieskolan förutsatt att

1. den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och
2. det finns plats på den sökta utbildningen.

Det finns inte några motsvarande bestämmelser om mottagande av övriga utländska sökande i anpassade gymnasieskolan.

Källa: 12 kapitlet 11 § gymnasieförordningen.

Behörighet till nationella program i gymnasieskolan för sökande med utländska betyg

En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne, till exempel genom utbildning i ett annat lands skolsystem, ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Det är huvudmannen som har att göra denna bedömning.

Det finns inga bestämmelser om översättning av utländska betyg till svenska betyg. För att få information som kan utgöra stöd för bedömning av utländska betyg eller omdömen kan huvudmannen behöva kontakta respektive lands skolmyndighet.

När det gäller sökande från Ukraina kan huvudmannen få visst stöd av den översikt av det ukrainska skolsystemet som Skolverket har tagit fram.

Källor: 16 kapitlet 30-31, 33 och 36 §§ skollagen.

Fri kvot vid urval till nationella program i gymnasieskolan

Översikt av det ukrainska skolsystemet

Validering och tillgodoräknande av utländska gymnasiebetyg

En elev som tas emot i gymnasieskolan efter att ha studerat på gymnasienivå i utlandet kan ha önskemål om att få sina kunskaper validerade och tillgodoräkna sig sina utlandsstudier, det vill säga få betyg på en eller flera kurser utan att följa undervisningen.

Det finns inte något nationellt system för att omvandla eller validera utländska gymnasiebetyg.

Ett sätt för en elev i gymnasieskolan att få betyg på en kurs utan att delta i undervisning i kursen, det vill säga få sina kunskaper validerade, är att genomgå prövning i kursen och därigenom få ett betyg. Den som är elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolan i alla kurser, grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, förutsatt att eleven inte tidigare har fått ett godkänt betyg på kursen, i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet.

Vidare får en elev som inte följt undervisningen i en kurs, utan att hen genomgår prövning, av rektorn ges betyget E på en kurs. Detta kallas ibland för rektorsbetyg. Rektorn får sätta betyget E på en kurs om

1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyg E, och
2. kursen anordnas vid skolenheten.

Ett sådant ”rektorsbetyg” kan aldrig vara högre än E.

Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 24 § (i dess lydelse enligt SFS 2020:442) och 27 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:2039) gymnasieförordningen.

Prövning för betyg

Information till gymnasieelever som planerar att studera utomlands Länk till annan webbplats.