Urval bland sökande till gymnasieskolan

Om det finns fler behöriga mottagna sökande än vad det finns plats för på en viss utbildning i gymnasieskolan görs urval inför antagningen. Huvudprincipen är att slutbetyget från grundskolan ligger till grund för urvalet. Det finns även kompletterande urvalsbestämmelser om fri kvot. För vissa utbildningar används färdighetsprov och kunskapsprov.

Behörighet och mottagande till gymnasieskolan

Antagning till gymnasieskolan

Om urval till nationella program

De sökande tas emot i början på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Det innebär att både mottagande och antagning sker till ett nationellt program i dess helhet.

Om antalet platser är färre än antalet behöriga sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras. Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt.

Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om tillämpningen av fri kvot och i förekommande fall färdighetsprov.

Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund.

Källor: 7 kapitlet 2-5 §§ gymnasieförordningen.

Mottagande och antagning görs alltid till programmet i sin helhet, även när inriktningsgaranti lämnats

Både mottagande (som sker efter behörighetsprövning) och antagning (som sker efter urval i de fall det finns fler behöriga mottagna sökande än vad det finns platser för) sker till ett nationellt program i dess helhet. Antagning till inriktning, särskild variant eller lärlingsutbildning sker endast i de fall inriktningen, den särskilda varianten eller lärlingsutbildningen börjar det första läsåret.

När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. Det kallas ibland för inriktningsgaranti.

Om inriktningsgaranti har erbjudits innebär det att elever har rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktning, den särskilda variant eller gymnasiala lärlingsutbildning som erbjudandet omfattade. Elever kan i praktiken redan i sin ansökan till ett nationellt program exempelvis ange önskad inriktning även för program där inriktningen påbörjas det andra eller tredje läsåret. Om den önskade inriktningen omfattas av ett erbjudande om inriktningsgaranti som huvudmannen har lämnat har elever som antagits till programmet då också rätt att läsa den inriktningen. Men den formella antagningen sker även i dessa fall till programmet som helhet, och inte till viss inriktning.

Inriktningsgaranti innebär alltså inte att en huvudman kan göra urval och antagning till en inriktning som börjar det andra eller tredje läsåret.

Om huvudmannen väljer att erbjuda inriktningsgaranti är det viktigt att information om detta lämnas i god tid till sökande.

Källor: 16 kapitlet 12 och 39 §§ skollagen och 7 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Ansökan kan innehålla önskad inriktning som börjar andra eller tredje läsåret trots att antagning sker till programmet i dess helhet

Fri kvot

Fri kvot innebär att ett begränsat antal platser ska avsättas för sökande som

1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller
2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.

Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om ungdomar som uppfyller skollagens definition av utlandssvenska elever söker till en utbildning. Med utlandssvensk elev avses i skollagen en elev vars vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare.

För att en sökande som exempelvis fått sin utbildning i ett annat lands skolsystem ska kunna ingå i den fria kvoten måste hen vara behörig till den sökta utbildningen.

Huvudmannen beslutar hur många platser som ska avsättas till den fria kvoten.

Källa: 29 kapitlet 7 § skollagen och 7 kapitlet 3 § gymnasie­förordningen.

Urval inom fri kvot görs före urval utifrån betyg

Urval inom ramen för den fria kvoten görs före fördelningen av platser mellan de sökande för vilka betygen ligger till grund för urvalet. Det gäller både för offentliga och enskilda huvudmän.

Källor: 7 kapitlet 3–4 §§ gymnasieförordningen.

Användning av färdighetsprov och kunskapsprov

För vissa utbildningar i gymnasieskolan gäller att färdighetsprov eller kunskapsprov får användas vid urval bland behöriga sökande. För andra utbildningar är det ett krav att sådana prov ska användas.

För vissa utbildningar används prov även vid behörighetsprövningen, för att säkerställa att en sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen.

Behörighet till särskilda varianter, riksrekryterande yrkesutbildningar och riksrekryterande spetsutbildningar

Färdighetsprov inom det estetiska området

Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området får huvudmannen besluta att hänsyn, förutom till betygen, ska tas till ett färdighetsprov vid urvalet.

Ett sådant färdighetsprov är inget behörighetsprov utan en urvalsgrund. En sökande kan inte förklaras som obehörig och nekas mottagande utifrån färdighetsprovet, utan har rätt att ingå i urvalet.

För riksrekryterande, eller motsvarande, estetiska spetsutbildningar samt för särskilda varianter inom det estetiska området gäller däremot att krav ska ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen för att hen ska vara behörig.

Källa: 7 kapitlet 5 § gymnasieförordningen.

Behörighet till särskilda varianter inom det estetiska området och riksrekryterande estetiska spetsutbildningar för det estetiska programmet

Färdighets- och kunskapsprov vid urval till särskilda varianter inom nationella program

Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighets- eller kunskapsprov inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.

Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighets- eller kunskapsprov inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.

Källa: 5 kapitlet 8 § gymnasieförordningen.

Behörighet till särskilda varianter

Färdighets- och kunskapsprov vid urval till riksrekryterande eller motsvarande utbildningar

Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan, eller en motsvarande utbildning som anordnas av en enskild huvudman får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighets- eller kunskapsprov inom det ämne eller ämnesområde som är utmärkande för utbildningen.

Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande eller motsvarande estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighets- eller kunskapsprov inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.

För den riksrekryterande yrkesdansarutbildningen finns särskilda bestämmelser om urval i en egen förordning och i Skolverkets föreskrifter.

Källor: 15 kapitlet 8 a § (i dess lydelse enligt SFS 2010:1997) skollagen, 5 kapitlet 16 § (i dess lydelse enligt SFS 2015:585) gymnasieförordningen, förordning (2011:7) om dansarutbildning samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:12) om bedömningsgrunder för de färdighetsprov som ska utgöra grund för antagning till dansarutbildningen.

Yrkesdansarutbildningen

Behörighet till riksrekryterande och motsvarande utbildningar

Prov för bedömning av kunskaper vid urval till riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Även annan spetsutbildning i gymnasieskolan än sådan estetisk spetsutbildning som nämns ovan utgör från och med den 1 juli 2025 en permanent del av skolväsendet. Vid urval till sådan utbildning ska, förutom till betygen, hänsyn tas till det prov som vid behörighetsprövningen ska användas för att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå som krävs för behörighet till gymnasial spetsutbildning.

Källa: förordning (2024:676) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039).

Gymnasial spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet

Urval till riksidrottsgymnasium (RIG) eller nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU)

Vid urval till RIG eller NIU ska den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ges företräde. Bestämmelserna i 7 kapitlet gymnasieförordningen gäller vid urval till programmen.

Källor: 5 kapitlet 26 och 30 §§ gymnasieförordningen.

Beräkning av meritvärde utifrån slutbetyget

Vid urval till nationella program bestäms företräde mellan behöriga sökande efter ett meritvärde. Meritvärdet är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i den sökandes slutbetyg. En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i ett grundskoleämne efter prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg vid urvalet.

Betygsvärdet för betygen bestäms enligt följande:

• A: 20
• B: 17,5
• C: 15
• D: 12,5
• E: 10
• F: 0

För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av det betyget och de 16 bästa betygen i övrigt. Betyget i moderna språk som språkval får alltså räknas med som ett 17:e betyg. Betyg i moderna språk som skolans val (eller tidigare elevens val) och betyg i ämnet modersmål får ingå bland de 16 bästa betygen i meritvärdet, men får inte räknas med som ett 17:e betyg. Det gäller även om eleven läst ämnet modersmål inom ramen för språkval.

Möjligheten att öka meritvärdet med värdet av ett betyg i moderna språk som språkval gäller även en sökande som gått förberedande dansarutbildning.

Källa: 7 kapitlet 4 § gymnasieförordningen.

Rätt till nytt slutbetyg

I vissa situationer har elever som fått ett slutbetyg utfärdat från grundskolan, specialskolan eller anpassade grundskolan rätt att få ett nytt slutbetyg. Det är enligt Skolverkets mening angeläget att antagningskanslier och huvudmän uppmanar elever att använda sin rätt till ett nytt slutbetyg i de fall avslutande betyg höjts.

Rätt till nytt slutbetyg regleras i följande situationer:

• om en elev slutför den högsta årskursen efter skolpliktens upphörande (slutbetyg ska alltid utfärdas när skolplikten upphör)

• om en person genomgår prövning i ett eller flera ämnen efter att slutbetyg utfärdats (gäller grundskolan och specialskolan)

• om en elev genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett eller flera av grundskolans ämnen.

Källor: 6 kapitlet 14 och 21 §§ skolförordningen samt 8 kapitlet 11 § gymnasieförordningen.

Rangordning vid betygskomplettering

Sökande som efter den slutliga antagningen kompletterar sina grundskolebetyg, och därmed blir behöriga till sökta program alternativt höjer sitt meritvärde, placeras vanligen i reservköer på sina nya meritvärden. Någon specifik reglering om reservköer finns inte i skolans författningar.

Reservantagning

Rangordning vid lika meritvärde

Vid urval till ett visst program kan situationen uppstå att det inte finns platser för alla sökande med samma meritvärde. En utökning av antalet platser på utbildningen kan då övervägas.

Om det inte är möjligt att utöka antalet platser kan olika kriterier tillämpas för att för att rangordna de sökande inbördes. Valets rangordning, lottning samt att antagningsformler där betyg i vissa ämnen viktas tyngre än betyg i andra ämnen är exempel på sådana kriterier som kan förekomma.

Vilket eller vilka kriterier som huvudmannen använder för att rangordna de sökande vid lika meritvärde och i vilken turordning olika kriterier används bör bestämmas innan ansökningsprocessen påbörjas, och de sökande bör senast vid ansökningstillfället informeras om vad som gäller.

Källa: 7 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Urval till introduktionsprogram

Om antalet platser är färre än antalet sökande på programinriktat val som anordnas för en grupp elever eller yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett urval göras. I dessa fall gäller bestämmelserna om urval i 7 kapitlet gymnasieförordningen.

Urvalet ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om tillämpningen av fri kvot och i förekommande fall färdighetsprov. Fri kvot fungerar på samma sätt vid urval till introduktionsprogram som vid urval till nationella program. Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund.

För introduktionsprogram utformade för enskilda elever finns inga bestämmelser om urval.

Källa: 6 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Fri kvot vid urval

Mottagande till introduktionsprogram utformade för enskilda elever (offentlig huvudman)

Mottagande till introduktionsprogram utformade för enskilda elever (enskild huvudman)

Urval till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Om antalet platser i vidareutbildning är färre än antalet sökande som har tagits emot, ska ett urval göras.

Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt.

Platserna i vidareutbildningen ska fördelas mellan de sökande med betygen från gymnasieskolan eller andra omdömen som grund.

I Skolverkets föreskrifter finns ytterligare regler om urval till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Källor: 2–3 §§ förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:30) om urval till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Länk till annan webbplats.