Utbildningar i anpassade gymnasieskolan

Här finns information om syftet med utbildningen i anpassade gymnasieskolan och om de olika former av utbildningar som ingår i skolformen anpassad gymnasieskola.

Anpassade gymnasieskolans syfte

Anpassade gymnasieskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i anpassade grundskolan eller motsvarande utbildning.

Källor: 18 kapitlet 2 § och 29 kapitlet 8 § skollagen.

De olika utbildningarna i anpassade gymnasieskolan

Nationella och individuella program

Anpassade gymnasieskolan som skolform består av:

• nationella program
  
• individuella program, för elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program

Enligt skollagen får det finnas nationella inriktningar inom de nationella programmen, som får börja det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Några nationella inriktningar har dock inte tagits fram för anpassade gymnasieskolan.

Det förekommer också särskilda varianter inom nationella program, med avvikelser inom hela eller det sammantagna utrymmet för programfördjupningen. Därutöver finns nationella idrottsutbildningar (NIU) inom nationella program, där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå.

Källor: 18 kapitlet 8 § och 19 kapitlet 6–9 §§ skollagen samt 5 kapitlet 1 §, 27 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:2039), 28–29 §§ och 31 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617) gymnasieförordningen.

Nio nationella program samt individuella program i anpassade gymnasieskolan

Vad är en särskild variant?

Anordnande av NIU i anpassade gymnasieskolan samt lista över godkända utbildningar

Gymnasial lärlingsutbildning

Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. När en elev läser som lärling är utbildningen i huvudsak förlagd till en eller flera arbetsplatser. Gymnasial lärlingsutbildning är inte ett eget program, utan ett alternativt sätt att genomföra ett nationellt program.

Ett skriftligt utbildningskontrakt ska upprättas för varje lärlingselev och arbetsplats.

Kommuner måste inte erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om en kommun väljer att göra det har en sökande (som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan) från en kommun som inte erbjuder någon utbildning alls på det aktuella programmet rätt att tas emot i första hand till gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och anordnas av en offentlig huvudman. Men det gäller alltså inte om hemkommunen erbjuder utbildningen som skolförlagd utbildning. Det innebär att förstahandsmottagning till lärlingsutbildning inte ska ske om hemkommunen erbjuder programmet, eller en särskild variant av programmet, i någon form.

Källor: 19 kapitlet 10 och 36 §§ skollagen samt proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, sidan 161.

Lärlingscentrum – starta lärlingsutbildning

Huvudmannen får erbjuda garanti att eleven ska antas till lärlingsutbildning inom programmet

Resursskolor

Kommunala huvudmän får inrätta resursskolor

Riksrekryterande utbildningar

Att en utbildning är riksrekryterande innebär att elever från hela landet ska tas emot i första hand till utbildningen på lika villkor. Formellt är det endast utbildningar med offentlig huvudman som benämns som riksrekryterande. Fristående skolor står som huvudregel alltid öppna för behöriga sökande från hela landet, men även utbildningar hos enskilda huvudmän benämns i vissa sammanhang som ”så kallat riksrekryterande”, om de genom en motsvarande prövning fått tillstånd för avvikelser i förhållande till vad som annars gäller för ett nationellt program.

Riksrekryterande nationella program

Riksrekrytering till ett nationellt program, eller så kallad riksrekrytering till ett nationellt program som anordnas av enskild huvudman, beslutas bland annat för utbildningar som avseende struktur och innehåll avviker från vad som annars gäller för ett nationellt program. Det får också finnas riksrekryterande utbildningar med egna programmål, som på grund av de egna programmålen inte per definition utgör nationella program. Några sådana riksrekryterande utbildningar som nämns ovan finns idag inte för anpassade gymnasieskolan.

Anordna riksrekryterande gymnasieutbildning

Källor: 19 kapitlet 12 § skollagen och 5 kapitlet 12 a–14 §§ gymnasieförordningen.

Riksrekryterande idrottsutbildningar (RIG)

Vid riksidrottsgymnasierna anordnas riksrekryterande idrottsutbildningar (RIG), där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå.

Källor: 5 kapitlet 23–25 och 31 §§ gymnasieförordningen.

Anordnande av RIG i anpassade gymnasieskolan samt lista över godkända utbildningar

Utbildning i Örebro kommun för döva och hörselskadade

För elever som är döva, hörselskadade, dövblinda eller har en språkstörning anordnar Örebro kommun riksrekryterande gymnasieutbildningar vid Riksgymnasiet.

Källa: 10 kapitlet 8 § gymnasieförordningen.

Utbildning i Örebro kommun för döva och hörselskadade

Utbildning där distansundervisning får användas för hela utbildningen

Under vissa förutsättningar kan elever få sin utbildning i anpassade gymnasieskolan helt på distans, hos en huvudman som godkänts som utförare av sådan utbildning. Sådan distansutbildning omfattas av särskilda bestämmelser om mottagande, riksrekrytering och urval.

Källor: 22 kapitlet 2, 8 och 13-15 §§ skollagen.

Distansundervisning