Utbildningar i gymnasieskolan

Här finns information om syftet med utbildningen i gymnasieskolan och om de olika former av utbildningar som ingår i skolformen gymnasieskola.

Gymnasieskolans syfte

Gymnasieskolan ska ge god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller motsvarande utbildning. Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska även bygga på de kunskaper eleverna fått på teknikprogrammet eller motsvarande utbildning.

Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för nationell och regional kompetensförsörjning till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.

Källor: 15 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

De olika utbildningarna i gymnasieskolan

Nationella program, introduktionsprogram samt fjärde tekniskt år

Gymnasieskolan som skolform består av följande tre delar:

• nationella program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program, samt riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål
• introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till nationella program
• vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år (riksrekryterande utbildning till gymnasieingenjör som finansieras av statsbidrag).

Det finns nationella inriktningar inom de flesta av gymnasieskolans nationella program. Inriktningarna får börja det andra eller tredje läsåret. På vissa nationella program får inriktningarna börja det första läsåret.

Det förekommer också särskilda varianter inom nationella program, med avvikelser inom hela eller det sammantagna utrymmet för i förekommande fall en nationell inriktning och för programfördjupningen. Vidare finns nationella idrottsutbildningar (NIU) inom nationella program, där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå.

Källor: 15 kapitlet 7 §, 16 kapitlet 7–8 §§ och 17 kapitlet 8–12 §§ skollagen, 4 kapitlet 2 § (i dess lydelse enligt SFS 2012:402), 5 kapitlet 1 §, 27 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:2039), 28–29 §§ och 31 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617) gymnasieförordningen samt 11 kapitlet förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

18 nationella program, fyra introduktionsprogram samt vidareutbildning i form av fjärde tekniskt år

Hantverksprogrammet upphör när Gy25 införs

Vad är en särskild variant?

Anordnande av NIU i gymnasieskolan samt lista över godkända utbildningar

Mottagande och antagning görs alltid till programmet i sin helhet

Gymnasial lärlingsutbildning

Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. När en elev läser som lärling är utbildningen i huvudsak förlagd till en eller flera arbetsplatser. Gymnasial lärlingsutbildning är inte ett program i sig, utan ett alternativt sätt att genomföra ett yrkesprogram.

Ett skriftligt utbildningskontrakt ska upprättas för varje lärlingselev och arbetsplats.

En elev som läser som lärling inom gymnasieskolans yrkesprogram kan få en gymnasial lärlingsanställning. Det är en egen anställningsform som regleras i lagen om gymnasial lärlingsanställning.

Kommuner måste inte erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om en kommun väljer att göra det har en behörig sökande från en kommun som inte erbjuder någon utbildning alls på det aktuella programmet rätt att tas emot i första hand till gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och anordnas av en offentlig huvudman. Men det gäller alltså inte om hemkommunen erbjuder utbildningen som skolförlagd utbildning. Det innebär att förstahandsmottagning inte ska ske om hemkommunen till exempel från det första läsåret erbjuder det aktuella programmet utan någon inriktning, eller med en nationell inriktning eller en särskild variant av programmet.

Källor: 16 kapitlet 11 och 44 §§ skollagen, lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning samt proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, sidan 161.

Lärlingscentrum – starta lärlingsutbildning

Huvudmannen får erbjuda garanti att eleven ska antas till lärlingsutbildning inom programmet

Grundläggande behörighet till högskola och universitet inom yrkesprogrammen

Sedan höstterminen 2023 ingår det som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå i programstrukturen för alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. En elev har dock möjlighet att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet, om hen anmäler det till rektorn senast vid utgången av terminen före den termin som den eller de aktuella kurserna ska påbörjas.

Källor: 16 kapitlet 3 § skollagen och 4 kapitlet 23 § gymnasieförordningen.

Gymnasieskolans yrkesprogram ger grundläggande behörighet till högskola och universitet

Resursskolor

Både enskilda och kommunala huvudmän får inrätta resursskolor

Riksrekryterande utbildningar i gymnasieskolan

Att en utbildning är riksrekryterande innebär att elever från hela landet ska tas emot i första hand till utbildningen på lika villkor. Formellt är det endast utbildningar med offentlig huvudman som benämns som riksrekryterande. Fristående skolor står som huvudregel alltid öppna för behöriga sökande från hela landet, men utbildningar hos enskilda huvudmän benämns i vissa sammanhang som ”så kallat riksrekryterande”, om de genom en motsvarande prövning fått tillstånd för avvikelser i förhållande till vad som annars gäller för ett nationellt program.

Utöver den riksrekryterande vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år, som är en egen skolformsdel i gymnasieskolan, finns även andra riksrekryterande utbildningar.

Riksrekryterande yrkesutbildningar

Riksrekrytering till yrkesprogram, eller så kallad riksrekrytering till yrkesprogram som anordnas av enskild huvudman, beslutas bland annat för utbildningar som avseende struktur och innehåll avviker från vad som annars gäller för ett nationellt program. Det finns också riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål, som på grund av de egna examensmålen inte per definition utgör nationella yrkesprogram.

Källor: 16 kapitlet 13 § skollagen och 5 kapitlet 12 och 14 §§ gymnasieförordningen.

Anordna riksrekryterande gymnasieutbildning

Riksrekryterande utbildningar med egna examensmål

Gymnasiala spetsutbildningar

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning kan under vissa förutsättningar beslutas för det estetiska programmet i gymnasieskolan. Både offentliga och enskilda huvudmän kan anordna sådan utbildning.

Regeringen har också beslutat om förordningsändringar som innebär att den tidigare försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning avslutas, och att riksrekryterande spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet. Spetsutbildning i gymnasieskolan kan från och med den 1 juli 2025 anordnas av offentliga och enskilda huvudmän inom ramen för ett högskoleförberedande program. Sådan spetsutbildning ska inriktas mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen.

Särskilda regler gäller för behörighet och urval till gymnasiala spetsutbildningar.

Källor: 16 kapitlet 13 § skollagen, 5 kapitlet 12 och 15-16 §§ gymnasieförordningen samt förordningen (2024:676) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039).

Gymnasial spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet

Riksrekryterande idrottsutbildningar (RIG)

Vid riksidrottsgymnasierna anordnas riksrekryterande idrottsutbildningar (RIG), där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå.

Källor: 5 kapitlet 23–25 §§ gymnasieförordningen.

Anordnande av RIG i gymnasieskolan samt lista över godkända utbildningar

Yrkesdansarutbildningen

Vid Kungliga Svenska balettskolan i Stockholm finns en särskild riksrekryterande yrkesdansarutbildning.

Källa: 15 kapitlet 8 a § (i dess lydelse enligt SFS 2010:800) skollagen samt förordningen (2011:7) om dansarutbildning.

Yrkesdansarutbildningen

Rh-anpassad utbildning

För ungdomar som har ett svårt rörelsehinder finns speciellt anpassad riksrekryterande utbildning (Rh-anpassad utbildning), som vissa kommuner får anordna i sin gymnasieskola. Rh-anpassad utbildning finns vid riksgymnasierna i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå.

Källor: 15 kapitlet 9 och 35–40 §§ skollagen samt 11 kapitlet gymnasieförordningen.

Utbildning för rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)

Utbildning i Örebro kommun för döva och hörselskadade

För elever som är döva, hörselskadade, dövblinda eller har en språkstörning anordnar Örebro kommun riksrekryterande gymnasieutbildningar vid Riksgymnasiet.

Källor: 10 kapitlet 8 § gymnasieförordningen och 9 kapitlet förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Utbildning i Örebro kommun för döva och hörselskadade

Utbildning där distansundervisning får användas för hela utbildningen

Under vissa förutsättningar kan elever få sin utbildning i gymnasieskolan helt på distans, hos en huvudman som godkänts som utförare av sådan utbildning. Gymnasieutbildning där distansundervisning får användas för hela utbildningen omfattas av särskilda bestämmelser om mottagande, riksrekrytering och urval.

Källor: 22 kapitlet 2, 8 och 13-15 §§ skollagen.

Distansundervisning

Programinriktat val utformat för en grupp elever får vara riksrekryterande

Skolverket får besluta att programinriktat val som har utformats för en grupp elever vid en gymnasieskola med offentlig huvudman ska stå öppen för sökande från hela landet.

Källa: 17 kapitlet 20 § skollagen.