Särskild utbildning för vuxna

Målen för utbildningen är att vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Elev i särvux

Kommunerna har skyldighet att tillhandahålla särskild utbildning för vuxna (särvux).

Skolformen finns på två nivåer:

  • grundläggande nivå inklusive träningsskolenivå
  • gymnasial nivå

Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Den som fått minst utbildning ska prioriteras (21 kap. skollagen).

Rektor i särskild utbildning för vuxna

Nedan hittar du som är rektor i särskild utbildning för vuxna information om vad som gäller för skolformen och vad du har ansvar för:

Rektors uppdrag

1. Övergripande om särskild utbildning för vuxna

  • Pedagogisk ledare
  • Utbildningens mål
  • Målgruppen
  • Uppsökande verksamhet
  • Studie- och yrkesvägledning
  • Individuell studieplan
  • Rätt till utbildning på grundläggande nivå
  • Efterfrågan och behov styr gymnasial nivå
  • Behörig på gymnasial nivå
  • Urval på gymnasial nivå
  • Kontinuerlig utbildning
  • Validering
  • Kombinera skolformer
  • Ledighet och avbrott
  • Systematiskt kvalitetsarbete
  • Rutiner för klagomål

2. Utbildningens innehåll

  • Utbildningens nivåer
  • Kurser
  • Kurser grundläggande nivå
  • Kurser gymnasial nivå
  • Orienteringskurser
  • Delkurser
  • Rätt att fullfölja kurs
  • Gymnasiesärskolearbete
  • APL
  • Verksamhetspoäng
  • Gymnasiesärskolepoäng

3. Betyg och bedömning

  • Betyg och intyg
  • Intyg
  • Betygskatalog
  • Utdrag ur betygskatalog
  • Slutbetyg
  • Gymnasiesärskolebevis

Pedagogisk ledare

Skollag 2 kap. 9 § Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för vuxenutbildning och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att:

  • utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser,
  • lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar,
  • verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
  • utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel,
  • utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det,
  • eleverna får information inför utbildningens början, en väl utformad introduktion i utbildningen samt stöd när det gäller att formulera mål för sina studier,
  • verksamhetens personal i samverkan med eleven upprättar en individuell studieplan för eleven och reviderar den vid behov,
  • lärare, studie- och yrkesvägledare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,
  • samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier,
  • samverkan med universiteten och högskolorna och arbetslivet utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och vidare utbildning, studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som vuxenutbildningen erbjuder samt inför val av framtida utbildning och yrke,
  • stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen,
  • skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen,
  • vårdnadshavare, i förekommande fall, får insyn i elevens skolgång, och
  • arbete med ett kunskapsområde som omfattar flera ämnen bedrivs så att eleven får en helhetsbild av området.

Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s.14-15

Utbildningens mål

Skollag 21 kap. 2 §
Målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Målsättningen med utbildningen är att vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Utbildningen syftar till att ge vuxna kunskaper och kompetens som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet samt till att främja personlig utveckling. Utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras.

Särskild utbildning för vuxna, s.5

 Målgruppen

Skollag 21 kap. 2 § och skollag 29 kap. 8 §
  • Vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada
  • Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska endast jämställas med målgruppen för särskild utbildning för vuxna om de också har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada.

Ett mottagande i grundsärskolan kräver en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Ett mottagande i gymnasiesärskolan ska föregås av en utredning om en sådan saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Vuxenutbildningen har inte några liknande formella krav, men kan utgå från samma kriterier för mottagande. Det bör inte föreligga några tveksamheter om att eleverna tillhör målgruppen. En elev inom särskild utbildning för vuxna kan även studera inom andra skolformer, såsom kommunal vuxenutbildning eller utbildning i svenska för invandrare. Personer som inte tillhör målgruppen får dock inte läsa inom särskild utbildning för vuxna.

Särskild utbildning för vuxna, s.9

 Uppsökande verksamhet

  • Skollag 21 kap. 10 §
    Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning.
  • Skollag 21 kap. 14 §
    Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att de vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning.

Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå har kommunen ett ansvar att informera om möjligheterna till utbildning och söka upp de som saknar sådan utbildning. På grundläggande nivå ska kommunen, förutom att informera och söka upp, även motivera presumtiva elever att delta i utbildning.

För att säkerställa att kommunen når ut till rätt målgrupp är det viktigt att en målgruppsanalys ingår i kommunens kvalitetsarbete. Den kan bland annat bestå av en utvärdering av kommunens informationskanaler och rekryteringsmetoder, till exempel granska att informationsmaterial är målgruppsanpassat och om det aktiva rekryterande arbetet ger önskat resultat. Ytterligare en del av kvalitetsarbetet kan innebära en analys av vilken målgrupp som deltar i utbildning och vilken mål­grupp som sällan eller aldrig deltar i utbildning.

Studie- och yrkesvägledning inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna, s.10

 Studie- och yrkesvägledning

  • Skollag 2 kap. 29 §
    Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.
  • Skollag 21 kap. 10 a
    Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 16 §
    Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.

Eleverna ska ges reella möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat. En förutsättning för detta är att vuxenutbildningen klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Vägledningsinsatser för elever och presumtiva elever fyller en viktig funktion. Av den anledningen ska enligt skollagen elever i vuxenutbildningens skolformer ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning kan tillgodoses. Det framgår också av skollagen att det för varje elev inom vuxenutbildningen ska finnas en individuell studieplan. Studieplanen kan påverkas av att eleven får eller har fått sina kunskaper och kompetenser validerade. Validering kan förekomma inom vuxenutbildningens samtliga skolformer.

Läroplan för vuxenutbildningen, s.6-7

Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse för eleven. Det är särskilt viktigt att vuxenutbildningen samarbetar med arbetslivet när det gäller yrkesutbildning.

Läroplan för vuxenutbildningen, s.11

Elever och blivande elever har varierande erfarenheter och individuella förut­sättningar som studie- och yrkesvägledningen behöver anpassas till. Elever inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna behöver informeras om såväl vilka möjligheter som finns efter studierna samt om rätten till tillgänglighet, stöd och hjälpmedel både inom studier och i arbetslivet.

För att möta elevens behov av stöd behöver studie- och yrkesvägledaren ha kunskaper om utvecklingsstörning och om de verktyg som behövs för att kommu­nicera med eleven. Det kan till exempel handla om att i vägledningen konkretisera, visualisera eller använda olika hjälpmedel. De som arbetar med vägledning för elever med utvecklingsstörning behöver även kunskap om funktionsnedsättningar och hur de kan påverka elevens vardag. Det handlar om att kunna undanröja eventuella hinder genom stöd och anpass­ningar samt att hålla sig uppdaterad om olika typer av hjälpmedel. Detta gäl­ler även elever med utvecklingsstörning som studerar i andra skolformer, såsom gymnasieskolans introduktionsprogram, utbildning i svenska för invandrare och kommunal vuxenutbildning.

Studie- och yrkesvägledning inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna, s.8

Rektorn ansvarar för att organisera studie- och yrkesvägledningen och att göra en arbetsfördelning efter elevernas behov. Rektorn har ett särskilt ansvar för att studie-och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder erbjuds detta. Vidare har rektorn ansvar för att varje elev har en upprättad individuell studieplan och för att samverkan med arbetslivet sker.

Studie- och yrkesvägledning inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna, s.14

 Individuell studieplan

  • Skollag 21 kap. 8§  
    Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 16 §
    Omfattningen av studierna ska anges i verksamhetspoäng när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

Enligt skollagen ska varje elev ha en individuell studieplan. Studieplanen är ett verktyg för att planera en elevs utbildning. Den upprättas i dialog med eleven och ska när det avser vuxenutbildning innehålla studiernas mål och omfattning. (…) Rektor ansvarar för att studieplanen upprättas och skolan reviderar den vid behov. I samband med upprättandet av den individuella studieplanen ska eleven erbju­das studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska eleven få information om sina studieekonomiska möjligheter, möjlighet till fortsatta studier och om arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov. Eftersom en revidering av den individuella studieplanen ska göras vid behov finns det ofta skäl för en studie- och yrkesvägledare att ha återkopplande samtal med eleven.

Studie- och yrkesvägledning inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna, s.9

Rätt till utbildning på grundläggande nivå 

  • Skollag 21 kap. 10 §
    Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan utbildning.
  • Skollag 21 kap. 11 §
    En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon
    1. är bosatt i landet,
    2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och
    3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Behörig för studier inom särskild utbildning för vuxna är den person som tillhör målgruppen, är bosatt inom landet det andra kalenderhalvåret det år personen fyller 20 år. Vidare ska eleven sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge samt ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att göra en bedömning av en persons studieförutsättningar kan det behövas kunskaper om och erfarenheter av vuxnas lärande och särskilt av kunskaps- och kompetensutveckling hos personer med en intellektuell funktionsnedsättning. I bedömningen beaktas den sökandes önskemål och eventuella behov av att parallellt läsa kurser inom annan skolform.

På grundläggande nivå är det en rättighet för de som tillhör målgruppen att få delta i utbildningen. Eleven har dock ingen rättighet att gå en utbildning för att upprätthålla kunskaper. Efter en avslutad utbildning eller kurs kan eleven till exempel erbjudas en fortsättning på gymnasial nivå.

Vuxna som tidigare har fått utbildning på ett individuellt program inom gymnasiesärskolan men saknar de kunskaper utbildningen inom särskild utbildning för vuxna ska ge har möjlighet att delta i undervisning som motsvarar träningsskolan på grundläggande nivå inom särskild utbildning för vuxna.

Undervisningen syftar bland annat till att öka den enskildes självständighet och delaktighet. En elev på tidig utvecklingsnivå kan därför i utbildningen få undervisning som utvecklar förmågan att göra egna val och att göra vardagen mer begriplig och hanterbar.

Särskild utbildning för vuxna, s.9

 Efterfrågan och behov styr gymnasial nivå

  • Skollag 21 kap. 13 §
    Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Kommunerna ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.
  • Skollag 21 kap. 14 §
    Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att de vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning.

Sökande till gymnasial nivå inom särskild utbildning för vuxna har inte en omedelbar rätt att bli antagen till kursen. Kommunen ska dock sträva efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå som styrs av efterfrågan och behov.

Särskild utbildning för vuxna s.9

 Behörig på gymnasial nivå

Skollag 21 kap. 16 §
En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon
1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.
  • Skollag 21 kap. 16 §
    Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 3 kap. 2 §
    Behörig att tas emot till kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna är också den som är yngre än det som anges i 20 kap. 11 § första stycket eller 20 § första stycket respektive 21 kap. 11 § första stycket eller 16 § första stycket skollagen (2010:800), om det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl. Förordning (2016:458).

Behörig för studier inom särskild utbildning för vuxna är den person som tillhör målgruppen, är bosatt inom landet det andra kalenderhalvåret det år personen fyller 20 år. Vidare ska eleven sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge samt ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

För att göra en bedömning av en persons studieförutsättningar kan det behövas kunskaper om och erfarenheter av vuxnas lärande och särskilt av kunskaps- och kompetensutveckling hos personer med en intellektuell funktionsnedsättning. I bedömningen beaktas den sökandes önskemål och eventuella behov av att parallellt läsa kurser inom annan skolform.

Särskild utbildning för vuxna s.9

 Urval på gymnasial nivå

Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 3 kap. 8 §
Om samtliga behöriga sökande till särskild utbildning för
vuxna på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning,
ska ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i den
ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort
tidigare utbildning och som

1. inte tidigare har deltagit i motsvarande utbildning,
2. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat
enligt en upprättad individuell studieplan,
3. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat inom
gymnasiesärskolan, eller
4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller
planerat yrkesval.

Punkt 3 gäller även om den sökande har avslutat studierna inom gymnasiesärskolan, men utan att få gymnasiesärskolebevis.

 Kontinuerlig utbildning

Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 25 §
Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året.

 Validering

  • Skollag 21 kap. 21 § En elev i särskild utbildning för vuxna kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.
    Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar.
  • Skollag 21 kap. 22 § Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 8 § Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens förutsättningar och behov. En elev som har genomgått validering för en del av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen.

Vuxna har kunskaper inom ämnen genom erfarenheter av olika slag. Lärande kan till exempel ha skett i olika former av tidigare utbildning, arbetsliv eller vardagsliv. Validering är då av stor betydelse för att kunna anpassa utbildningen.

Validering innebär ett erkännande och en dokumentation av elevens tidigare kunskaper. I samband med studieplaneringen är validering av elevens kunskaper, kompetens och förmågor central. För att studierna ska bli så effektiva som möjligt kan fokus läggas på det eleven inte redan kan.

Särskild utbildning för vuxna, s.12

Inom vuxenutbildningen finns möjlighet till validering. Vägledningssamtalet behö­ver därför beröra frågor kring den vuxnes erfarenheter och kunskaper. Detta kan eventuellt leda till en översiktlig kompetenskartläggning och en påbörjad valide­ring, det vill säga ett erkännande av elevens tidigare kunskaper, oavsett var de har förvärvats. Lärande kan till exempel ha skett i olika former av tidigare utbildning, arbetsliv, daglig verksamhet eller vardagsliv. En elev som har fått sina kunskaper validerade ska ha möjlighet att få detta dokumenterat skriftligt. Den som har genomgått en validering har möjlighet att få sin studietid förkortad.

Studie- och yrkesvägledning inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna, s.11

 Kombinera skolformer

Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 1 kap. 3 §
Kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska utformas så att den enskildes studier inom någon av dessa skolformer kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer.

Elevgruppen inom vuxenutbildningen är heterogen. Detta kan ställa extra krav på arbetet med att kartlägga behov och urskilja mål med utbildningen samt vägen dit. Det kan också vara så att elever behöver stödjas eller stimuleras med att studera inom olika skolformer samtidigt eller att kombinera studier med förvärvsarbete. Stöd behövs även i de fall där eleven antingen är studieovan eller har förutsättningar att nå målen snabbare.

Eleven har rätt att läsa inom olika skolformer samtidigt. Utbildningen ska organiseras på ett sätt som möjliggör detta. Samverkan behövs för att öka möjligheten till flexibilitet i utbildningen, genom att den individuella studieplanen kan innehålla kurser från olika skolformer och utbildningsvägar. För personer med lindrig utvecklingsstörning som befinner sig i gränslandet mellan skolformerna kan sådana lösningar utmana kunskapsutvecklingen och stärka individens självkänsla och vilja till fortsatt lärande. Informationen om kommunens vuxenutbildning kan med fördel utformas på ett sådant sätt att utvecklingsstörningen inte får en framträdande plats, utan snarare som att det är inlärningssvårigheter och komplettering av utbildning som ligger i förgrunden.

Särskild utbildning för vuxna, s.12-13

 Ledighet och avbrott

  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 7 kap. 1 §
    Om en elev har påbörjat en kurs eller en delkurs och därefter uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen. Rektorn får besluta om undantag, om det finns synnerliga skäl.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 7 kap. 3 §
    Rektorn får bevilja en elev ledighet från utbildningen för enskilda angelägenheter.

 Systematiskt kvalitetsarbete

Huvudmannanivå

  • Skollag 4 kap 3 §
    Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Skolinspektionen visar i ett antal inspektionsrapporter att det finns utvecklingsområden för utbildningen inom särskild utbildning för vuxna. Två områden som lyfts fram, och som särskilt behöver utvecklas, är det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet kring betygsättning. Huvudmannen har ofta bristande information om elevernas kunskapsutveckling och betyg, vilket innebär att det saknas underlag för att göra analyser som kan användas i kvalitetsarbetet.

Handisam skriver i sin uppföljning av funktionshindersfrågorna 2012 att kunskapen om vad som krävs för att skapa goda pedagogiska förutsättningar för barn och unga med funktionsnedsättning behöver öka hos kommunledning, skolledning och lärare. För att särskild utbildning för vuxna ska ge vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada möjligheter att maximalt utveckla sina kunskaper och kompetenser i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällsliv behöver man finna nya arbetssätt och samarbetsmöjligheter.

Kvalitetsarbetet är en grund för huvudmannen i arbetet med att definiera utvecklingsbehov som finns för utbildningen. Som stöd i detta arbete kan bland annat Skolverkets allmänna råd användas.

Särskild utbildning för vuxna, s.7

Enhetsnivå

  • Skollag 4 kap 4 §
    Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
  • Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever.
  • Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet

  • Skollag 4 kap 5 §
    Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
Dokumentation
  • Skollag 4 kap 6 §
    Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.

Åtgärder

  • Skollag 4 kap 7 §
    Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Rutiner för klagomål

  • Skollag 4 kap 8 §
    Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

 Utbildningens nivåer

  • Skollag 21 kap. 3 §
    Kommunerna ska tillhandahålla särskild utbildning för vuxna. Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial nivå.

Grundläggande nivå motsvarande träningsskolan inom grundsärskolan

För elever på lägre utvecklingsnivåer finns möjlighet till studier som motsvarar grundsärskolans inriktning träningsskola. Inom utbildningen finns tre kurser: Språk och kommunikation, natur och miljö samt individ och samhälle. På denna utbildning sätts inte betyg, utan ett intyg ges efter avslutad kurs. Kursen avslutas då eleven efter sina förutsättningar bedöms ha nått upp till kursens mål.

Grundläggande nivå

Studier på grundläggande nivå ska leda till kunskaper som motsvarar de som uppnås efter grundsärskolan. Kursplanerna är dock skrivna utifrån ett vuxenperspektiv, som beaktas under hela utbildningen.

Utbildningen består av kurser. Kommunen, med skolhuvudman som ansvarig, ska enligt skollagen erbjuda samtliga kurser inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå, det vill säga svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi, hem- och konsumentkunskap samt teknik.

Gymnasial nivå

På gymnasial nivå ska kommunen, det vill säga ansvarig huvudman för utbildningen, sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Detta innebär att om det finns efterfrågan på till exempel yrkesutbildningar i en kommun bör kommunen överväga att erbjuda dem. Om man inte har nödvändig kompetens inom vuxenutbildningens organisation kan man söka upp möjliga samarbetspartners, så det blir möjligt att erbjuda efterfrågade utbildningar. En annan möjlighet är att handla upp utbildningar som kommunen inte har möjlighet att anordna i egen regi.

Särskild utbildning för vuxna, s.16-17

  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 3 § 
    Inom särskild utbildning för vuxna finns det nationella kurser och orienteringskurser. Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå finns det även gymnasiesärskolearbete.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 21 §
    Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan utom träningsskolan bedrivs i form av kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi, hem- och konsumentkunskap samt teknik.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 22 §
    Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom träningsskolan inom grundsärskolan bedrivs i form av kurser i språk och kommunikation, natur och miljö samt individ och samhälle.

På grundläggande nivå finns ett antal kurser som eleven kan välja bland. För varje kurs finns en kursplan. Kursplanerna är nationellt fastställda. De beskriver kursens syfte, centrala innehåll och de kunskapskrav som fastställts för de olika betygsstegen. (…)

Det kan vara betydelsefullt för individen att utbildningen erbjuder kunskaper inom områden där det finns möjlighet till arbetstillfällen som kan utföras av personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Utbildningen kan ha andra inslag än i barn- och ungdomsskolan och särskilt anpassas till arbetslivets krav och till vuxnas lärande.

Särskild utbildning för vuxna, s.18

  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 23 §
    Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå får bedrivas i form av kurser inom alla ämnen som finns i gymnasiesärskolan med undantag av idrott och hälsa. Dessutom får det finnas gymnasiesärskolearbete.

På gymnasial nivå består utbildningen av ämnen, där varje ämne innehåller en eller flera kurser. Ämnena är kopplade till ämnesplaner. Dessa är gemensamma för gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Inom särskild utbildning för vuxna ska de användas och tolkas utifrån ett vuxen- och individperspektiv.

Det kan vara betydelsefullt för individen att utbildningen erbjuder kunskaper inom områden där det finns möjlighet till arbetstillfällen som kan utföras av personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Utbildningen kan ha andra inslag än i barn- och ungdomsskolan och särskilt anpassas till arbetslivets krav och till vuxnas lärande.

Särskild utbildning för vuxna, s.18

  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 6 §
    En orienteringskurs ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs och ska ha ett eller flera av följande syften:
    - medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval
    - ge ökade studietekniska färdigheter,
    - vara en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden,
    - ge tillfälle till validering,
    - ge modersmålsstöd eller studiehandledning på modersmål, och
    - ge stöd i form av yrkessvenska.

 En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng.

  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 4 kap. 7 §
    Betyg ska inte sättas på orienteringskurser
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 10 §
    Rektorn beslutar om vilka orienteringskurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 4 §
    Nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna får delas upp i delkurser.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 10 §
    Rektorn beslutar om huruvida nationella kurser ska delas upp i delkurser och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 4 kap. 6 §
    Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna som inte motsvarar träningsskolan. För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. 

En nationell kurs får delas upp i delkurser för att möta individens behov av utbildning. Vilka delkurser som ska finnas och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta beslutas av rektor.

Särskild utbildning för vuxna, s.18

  • Skollag 21 kap. 9 §
    Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.
  •  Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 3 §
    Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå finns det även gymnasiesärskolearbete. Med gymnasiesärskolearbete avses en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen för det program inom gymnasiesärskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 23 §
    Rektorn ska för varje elev som genomför ett  gymnasiesärskolearbete utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiesärskolearbetet.

Det är möjligt för en elev på vuxenutbildningen att göra ett gymnasiesärskolearbete om 100 verksamhetspoäng. De hundra poängen visar på omfattningen av gymnasiesärskolearbetet. Gymnasiesärskolearbetet kan genomföras parallellt med och även i samverkan med kurser som ligger i slutet av utbildningen. Det är dock ett eget arbete och ska inte genomföras inom ramen för en eller flera kurser.

Inom gymnasiesärskolan ska gymnasiesärskolearbetet inriktas mot programmets karaktär. Då vuxenutbildningen inte har program, sammanfattar gymnasiesärskolearbetet snarare vad eleven lärt sig under utbildningen. Om eleven har en heterogen utbildning, bör arbetet fokusera på det område som en dominerande del av utbildningen har legat inom.

Utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet bedömer läraren om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Det finns alltså ingen särskild ämnesplan för gymnasiesärskolearbetet.

Gymnasiesärskolearbetet ska, enligt målen för gymnasiesärskolearbetet, utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Genom sin planering, till exempel att motivera val av verktyg och utrustning, kan eleven visa att hon eller han förstår den arbetsuppgift som ska genomföras.

Särskild utbildning för vuxna, s.26

  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 26 §
    Med arbetsplatsförlagt lärande avses i denna förordning lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. 
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 27 § Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för arbetsplatsförlagt lärande och att lärandet uppfyller de krav som ställs på utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 28 §
    För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.

Gymnasial lärlingsutbildning

11 § Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret.

Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Lag (2011:877).

11 a § Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas.

Om eleven är under 18 år och inte har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.

I utbildningskontraktet ska det anges

  1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar,
  2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket,
  3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och
  4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Lag (2011:877).

11 b § En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning. Bestämmelser om sådan anställning finns i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning. Lag (2014:422).

11 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning och utbildningskontrakt. Lag (2014:422).

Rektor kan besluta om att hela eller delar av studierna kan förläggas till en arbetsplats. Hur stor del av studierna som arbetsplatsförläggs är individuellt och bör ingå i elevens individuella studieplan. Det viktiga är att lärande sker på arbetsplatsen och att det följer målen för den kurs eleven studerar. Som exempel kan delar av kursen i matematik konkretiseras genom en arbetsplatsförläggning där eleven bland annat får mäta och beräkna olika längder och ytor. I svenska kan till exempel kommunikativa färdigheter, eller delar av dessa läras på en arbetsplats. Lärlingsutbildning består till övervägande del av arbetsplatsförlagt lärande. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen, men det är läraren som sätter betyg på kursen. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan arbetsplats och vuxenutbildning.

Det kan underlätta för arbetsplatsen om man från skolans sida är tydlig med vilka delar av kursen som fokus ligger på under APL samt vilka förmågor som eleven förväntas utveckla där. Handledaren i sin tur behöver löpande kommunicera till skolan hur det går för eleven på arbetsplatsen. Eleven i sin tur behöver såväl av trygghetsskäl som av pedagogiska skäl behålla sin kontakt med skolan under APL-perioderna.

Daglig verksamhet eller praktik på den egna skolan definieras inte som APL. Det kan dock finnas anledning att samarbeta med daglig verksamhet eller elevens arbetsplats för att skapa en helhet, där lärandet sker i samarbete mellan skola och arbetsplats.

Särskild utbildning för vuxna, s.25

Lärlingsutbildning för vuxna

Inom vuxenutbildningen är det möjligt att som alternativ utbildningsväg gå en utbildning på en arbetsplats.

Kunskapskraven för lärlingsutbildning är de samma som motsvarande utbildning som bedrivs i skolmiljö eller inom gymnasieskolan. Det innebär att eleven kan gå kurser, eller delar av kurser, på en eller flera arbetsplatser. På arbetsplatsen har eleven en handledare. Bara den som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som i övrigt anses vara lämplig får anlitas som handledare.

Syftet med lärlingsutbildning för vuxna är att ge en grundläggande yrkesutbildning, ökad yrkeslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning få kunskaper inom ett yrkesområde.

Länk till lärlingsutbildning för vuxna

  Länk till information om lärlingscentrum

  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 1 §
    Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på studieomfattningen eller valideringen inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 2 §
    Inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier eller för validering av kunskaper av motsvarande omfattning.

En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna motsvarar 800 verksamhetspoäng.

Från och med 1 juli 2013 tillämpas verksamhetspoäng inom skolformen. Heltidsstudier för en elev är 20 poäng per vecka. En årsstudieplats motsvarar 800 verksamhetspoäng. Inom Arbetsplatsförlagt lärande (APL) gäller arbetsplatsens tider, då 40 timmar per vecka normalt räknas som heltid. Man kan dock tillämpa någon form av inskolningsperiod på arbetsplatsen, i synnerhet om eleven inte är van vid arbetsliv eller heltidsarbete. Syftet är att eleven ska få en utbildning och även i det här fallet gäller att eleven ska få det stöd som behövs.

Särskild utbildning för vuxna, s.12

  • Skollag 21 kap. 5 §
    På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiesärskolearbetets omfattning med gymnasiesärskolepoäng.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 2 kap. 2 §
    Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiesärskolepoäng.

Från och med 1 juli 2013 tillämpas verksamhetspoäng inom skolformen. Heltidsstudier för en elev är 20 poäng per vecka. En årsstudieplats motsvarar 800 verksamhetspoäng. Inom Arbetsplatsförlagt lärande (APL) gäller arbetsplatsens tider, då 40 timmar per vecka normalt räknas som heltid. Man kan dock tillämpa någon form av inskolningsperiod på arbetsplatsen, i synnerhet om eleven inte är van vid arbetsliv eller heltidsarbete. Syftet är att eleven ska få en utbildning och även i det här fallet gäller att eleven ska få det stöd som behövs.

Särskild utbildning för vuxna, s.12

  • Skollag 3 kap. 14 §
    Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar.
  • Skollag 21 kap. 18 §
    Betyg ska sättas på varje avslutad kurs, dock inte på kurser som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan. Betyg ska även sättas efter genomfört gymnasiesärskolearbete. Inom den del av särskild utbildning för vuxna som motsvarar träningsskolan ska, i stället för betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas efter avslutad kurs.

Betyg ska sättas efter avslutad kurs. Detta gäller nationella kurser och delkurser med undantag för utbildning som motsvarar träningsskolan. Beteckningarna A, B, C, D, E ska användas där A är det högsta betyget och E det lägsta i betygsskalan. Om en elev inte uppnår kunskaper motsvarande betyget E ska ett intyg utfärdas att eleven deltagit i kursen. För varje kurs som betygsätts finns nationellt fastställda kunskapskrav på nivåerna A, C och E. Betygen sätts utifrån lärarens bedömning av elevens kunskaper i förhållande till dessa. På orienteringskurser och utbildning som motsvarar träningsskolan sätts inte betyg, utan ett intyg utfärdas. Elevens kunskaper på träningsskolenivå bedöms efter elevens förutsättningar enligt nivåerna grundläggande respektive fördjupade kunskaper.

Bedömningen sker vid kursens slut, men eleven har rätt att löpande få information om sin kunskapsutveckling och hur denna kan förbättras samt på vilka grunder betyget sätts. Betyg ska sättas efter avslutad kurs. För elever som inte når upp till betyget E enligt kunskapskraven, samt för elever som studerar på grundläggande nivå motsvarande träningsskolan, utfärdas intyg.

Ett betyg kan förutom att visa elevens kunskapsnivå vid kursens utgång också vara ett instrument för analys av kvaliteten i undervisningen.

Om det finns särskilda skäl, såsom funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav, kan man bortse från detta kunskapskrav vid betygsättningen. Om betygsunderlag saknas på grund av elevens bristande deltagande ska betyg inte sättas på kursen.

Skolverket har publicerat stödmaterial för bedömning och betygsättning, som kan tjäna som underlag för diskussioner och utveckling av det pedagogiska arbetet med att sätta betyg.

Särskild utbildning för vuxna, s.18-19

  • Skollag 21 kap. 23 §
    Den som genomgått en kurs i särskild utbildning för vuxna och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg.
  • Skollag 21 kap. 24 §
    Rektorn utfärdar intyg.

En elev som studerat inom en kurs i särskild utbildning för vuxna kan, förutom genom betyg, få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än med ett betyg om så önskas. I de fall eleven avslutat kursen kan ett intyg om genomgången kurs utfärdas. I de fall kursen inte är avslutad kan eleven få ett intyg på förvärvade kunskaper. Syftet med detta kan vara att underlätta för blivande arbetsgivare eller ligga till grund för kommande studier. På träningsskolenivå och orienteringskurser utfärdas intyg i stället för betyg.

Särskild utbildning för vuxna, s.19

  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 4 kap. 11 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgifterna i sådana intyg som avses i 20 och 21 kap. skollagen (2010:800) samt i denna förordning. Med beslut om betyg avses beslut att 
  1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs, på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet eller efter prövning, och
  2. inte sätta betyg enligt 20 kap. 39 § eller 21 kap. 20 b §

Beslut enligt första stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 4 kap. 12 §
    Den som har slutfört kurser inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna ska kunna få ett utdrag ur betygskatalogen som visar vilka kurser eller delkurser som personen har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som personen har fått på de olika kurserna. Den som vill ha ett utdrag får själv bestämma vilka kurser eller delkurser som ska ingå i utdraget.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 4 kap. 22 §
    Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska utfärdas av rektorn. En anteckning ska göras i betygskatalogen om att slutbetyg, examensbevis eller gymnasiesärskolebevis har utfärdats och om betygets eller bevisets innehåll.
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 4 kap. 13 §
    Den som har fått lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå ska få slutbetyg från sådan utbildning.

 Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 4 kap. 20 a §

  • Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Av gymnasiesärskolebeviset ska det framgå
  1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt program i gymnasiesärskolan och vilket program som utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar,
  2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg personen har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 21 kap. 20 b § skollagen (2010:800) eller om intyg har utfärdats, och
  3. om personen har genomfört ett gymnasiesärskolearbete med betyget E och vad det i så fall har innehållit och, om personen begär det, hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för gymnasiesärskolearbetet.

Om personen har genomfört arbetsplatsförlagt lärande, ska omfattningen av lärandet också framgå av gymnasiesärskolebeviset. Vidare ska det framgå vilken eller vilka arbetsplatser som lärandet har genomförts på och vilka arbetsuppgifter som personen har utfört där. Om personen begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet.

Senast granskad: 2016-03-10
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner