Från ansökan till antagning inom komvux på gymnasial nivå

Den här informationen är tänkt som hjälp för huvudmän när de organiserar sin verksamhet och rutiner för antagning inom kommunal vuxenutbildning, komvux, på gymnasial nivå. Här beskrivs centrala steg och beslut från ansökan till antagning.

De beslut som berörs från ansökan till antagning är

  • beslut om kostnader för utbildningen, det gäller endast om en annan huvudman än hemkommunen anordnar utbildningen
  • beslut om mottagande
  • beslut om antagning.

När en ansökan till utbildning inom komvux på gymnasial nivå kommer in, ska hemkommunen avgöra om ansökan avser

  • utbildning som anordnas av hemkommunen, eller
  • om det är utbildning som anordnas av en annan huvudman.

Det finns skillnader mellan dessa i processen från ansökan till antagning.

Utbildning som anordnas av hemkommunen

Med utbildning som anordnas av hemkommunen avses både utbildning i egen regi och utbildning på entreprenad som är upphandlad av hemkommunen.

Antagningsprocessen komvux gymnasial

Klicka på bilden för att se den i större format.

Ansökan

En ansökan ska lämnas till den sökandes hemkommun.

Källor: 20 kapitlet 21 § skollagen (2010:800).

Beslut om mottagande

Hemkommunen som anordnar utbildningen ska ta beslut om den sökande tas emot till utbildningen.

En sökande ska tas emot till utbildningen om hen är behörig till eller har rätt till utbildningen. Bedömningen av behörighet och rätt till utbildning ska göras för varje kurs som ansökan avser.

På beslutet om mottagande ska hemkommunen ange grunderna för beslutet.

Den sökande kan överklaga beslutet om mottagande och på vilka grunder detta har skett.

Källor: 20 kapitlet 22 § och 28 kapitlet 12 § första stycket punkten 9 skollagen samt Skolväsendets överklagandenämnd 2017, dnr. 2017:20.

Bestämmelser om behörighet och rätt till utbildning

Bedömning om behörighet och rätt till utbildning regleras i skollagen och förordningen om vuxenutbildning.

En bedömning av en sökandes behörighet kan resultera i att den sökande är

  • ej behörig
  • behörig
  • behörig med rätt till utbildningen.

Behörig till utbildning

En person är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli året den sökande fyller 20 år om hen

  1. är bosatt i landet
  2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge
  3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen
  4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. En person som är yngre än 20 år kan också anses behörig om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden.

Behörig med rätt till utbildning

En behörig person har rätt till utbildning på gymnasial nivå om hen saknar en grundläggande och/eller särskild behörighet till utbildning inom högskola eller yrkeshögskola och därför ska studera i syfte att uppnå

  • grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare
  • en eller flera särskilda behörigheter till högskoleutbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare
  • grundläggande behörighet till yrkeshögskola, eller
  • en eller flera särskilda kunskaper för utbildning på yrkeshögskola.

För de sökande som är behöriga men även bedöms ha rätt till utbildningen innebär ett beslut om mottagande även att den sökande antas till utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 19, 19a-d och 20§§ skollagen och 3 kapitlet 3 § förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.

Urval

Urval kan bli aktuellt för de sökande som är behöriga om antalet sökande är fler än antalet platser på utbildningen. För sökande som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, i och med beslutet om mottagande räknas dessa personer även som antagna till utbildningen.

Urval regleras i förordningen om vuxenutbildning.

Vid urval ska företräde ges, i den ordning som anges nedan, till en sökande som har kort tidigare utbildning och som

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan
  2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller
  3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval.

Urval inom regionalt yrkesvux för sådan utbildning som kommunerna får statsbidrag för, regleras i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Källor: 20 kapitlet 2 § tredje stycket skollagen, 3 kapitlet 7 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning samt 10 § förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Beslut om antagning

Efter mottagande och eventuellt urval för behöriga sökande, följer ett beslut om antagning.

För behöriga med rätt till utbildningen antas den sökande i samband med beslut om mottagande.

Ett beslut att en sökande är antagen innebär att den sökande har en plats på och kan påbörja utbildningen.

Beslutet om antagning kan inte överklagas.

Källor: 20 kapitlet 23 § och 28 kapitlet 18 § andra stycket skollagen.

Utbildning som anordnas av annan huvudman än hemkommunen

Utbildning hos en annan huvudman är i huvudsak utbildning som anordnas av en annan kommun, men kan i vissa fall avse ett landsting. Huvudmannen som anordnar utbildningen kan bedriva utbildning både i egen regi och upphandlad utbildning på entreprenad.

Processen från ansökan till antagning, komvux gymnasial via annan huvudman

Klicka på bilden för att se den i större format.

Ansökan

En ansökan ska lämnas till den sökandes hemkommun. Om ansökan avser en utbildning hos en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan till den huvudman som anordnar utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 21 § skollagen.

Kostnader för utbildningen hos en annan huvudman

När hemkommunen skickar ansökan till huvudmannen som anordnar utbildningen ska även ett yttrande om kostnader bifogas. Där ska det framgå om hemkommunen kommer stå för kostnaderna för utbildningen eller inte. Ett sådant yttrande behövs dock inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse.

Hemkommunen ska alltid bekosta utbildningen hos en annan huvudman om den sökande har rätt till utbildningen. Det gäller även om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen. En sökande som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå har rätt att delta i sådan utbildning hos en annan huvudman än sin hemkommun om utbildningen finns där och inte erbjuds av hemkommunen.

Hemkommunens åtagande att bekosta utbildningen gäller även om den sökande efter sin ansökan byter hemkommun.

Hemkommunens beslut att svara för kostnaderna eller inte kan överklagas av den sökande.

När huvudmannen som anordnar utbildningen har fått ansökan och ett yttrande om kostnader från hemkommunen genomför huvudmannen resten av antagningsprocessen fram till den sökande är antagen eller inte.

Källor: 20 kapitlet 21-23 §§ och 28 kapitlet 12 § första stycket punkten 12 skollagen.

Beslut om mottagande

Den huvudman som anordnar utbildningen ska ta beslut om den sökande ska tas emot till utbildningen. Bedömningen av behörighet till och rätt till utbildningen, inklusive om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, ska göras för varje kurs som ansökan avser.

En sökande ska tas emot till utbildningen om

  • den sökande är behörig till eller har rätt till utbildningen
  • hemkommunen svarar för kostnaderna för utbildningen.

På beslutet om mottagande ska huvudmannen ange grunderna för beslutet.

Den sökande kan överklaga beslutet om mottagande och på vilka grunder detta har skett.

Källor: 20 kapitlet 22 § och 28 kapitlet 12 § första stycket punkten 9 skollagen samt Skolväsendets överklagandenämnd 2017, dnr. 2017:20.

Bestämmelser om behörighet och rätt till utbildning

Bedömning om behörighet och rätt till utbildning regleras i skollagen och förordningen om vuxenutbildning.

En bedömning av en sökandes behörighet kan resultera i att den sökande är

  • ej behörig
  • behörig
  • behörig med rätt till utbildningen.

Behörig till utbildning

En person är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli året den sökande fyller 20 år om hen

  1. är bosatt i landet
  2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge
  3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen
  4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. En person som är yngre än 20 år kan också anses behörig om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden.

Behörig med rätt till utbildning

En behörig person har rätt till utbildning på gymnasial nivå om hen saknar en grundläggande och/eller särskild behörighet till utbildning inom högskola eller yrkeshögskola och därför ska studera i syfte att uppnå

  • grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare,
  • en eller flera särskilda behörigheter till högskoleutbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare,
  • grundläggande behörighet till yrkeshögskola, eller
  • en eller flera särskilda kunskaper för utbildning på yrkeshögskola.

För de sökande som är behöriga men även bedöms ha rätt till utbildningen innebär ett beslut om mottagande även att den sökande antas till utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 19, 19a-d och 20§§ skollagen och 3 kapitlet 3 § förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.

Urval

Urval kan bli aktuellt för de sökande som är behöriga om antalet sökande är fler än antalet platser på utbildningen. För sökande som har rätt till utbildningen ska inget urval göras, i och med beslutet om mottagande räknas dessa personer även som antagna till utbildningen.

Urval regleras i förordningen om vuxenutbildning.

Vid urval ska företräde ges, i den ordning som anges nedan, till en sökande som har kort tidigare utbildning och som

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan
  2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller
  3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval.

Urval inom regionalt yrkesvux för sådan utbildning som kommunerna får statsbidrag för, regleras i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Källor: 20 kapitlet 2 § tredje stycket skollagen, 3 kapitlet 7 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning samt 10 § förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Beslut om antagning

Efter mottagande och eventuellt urval för behöriga sökande, följer ett beslut om antagning.

För behöriga med rätt till utbildningen antas den sökande i samband med beslut om mottagande.

Ett beslut att en sökande är antagen innebär att den sökande har en plats på och kan påbörja utbildningen.

Beslutet om antagning kan inte överklagas.

Källor: 20 kapitlet 23 § och 28 kapitlet 18 § andra stycket skollagen.

Senast uppdaterad 28 juni 2019