Utbildning för nyanlända vuxna

Nyanlända och flerspråkiga elever kan ha behov av att kombinera studier i sfi eller svenska som andraspråk med andra kurser inom vuxenutbildningen. Studierna ska läggas upp utifrån den enskilde individens behov, förutsättningar och mål med sina studier.

Rätt att delta i utbildning inom komvux och särvux för nyanlända

Huvudmannen ansvarar för att de som har rätt till utbildning på grundläggande nivå och i sfi får delta. Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem som har rätt att delta och motivera dem till deltagande.

Det finns en rätt att delta i komvux på gymnasial nivå i syfte att bli behörig till en högskola eller yrkeshögskola. Den rätten gäller under vissa förutsättningar.

Rätt till sfi

Rätt till komvux på grundläggande nivå

Rätt till komvux på gymnasial nivå

Rätt till särvux

Möjligheter till studier för nyanlända med utbildningsplikt

Den 1 januari 2018 började nya regler att gälla inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. En utbildningsplikt har införts för nyanlända med kort utbildning, som står långt från arbetsmarknaden. Dessa elever kan hänvisas till studier inom vuxenutbildning. För huvudmän kan det innebära krav på särskilda insatser för att kunna erbjuda ett utbud av kurser eller delkurser så att elevernas behov och rätt till utbildning kan tillgodoses.

Frågor och svar om utbildningsplikten, regeringen.selänk till annan webbplats

Frågor och svar om utbildningsplikten, SKL och Arbetsförmedlingenlänk till annan webbplats

Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrarelänk till annan webbplats

Förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare länk till annan webbplats

Styrdokument inom vuxenutbildningen

Läroplan för vuxenutbildningen

Kursplan för sfi

Kurser för komvux på grundläggande nivå

Kurser för komvux på gymnasial nivå

Kurser för särvux på grundläggande nivå

Kurser för särvux på gymnasial nivå

Orienteringskurser för vuxenutbildningen

Yrkespaket, komvux gymnasial

Film

De sex filmerna som länkas till nedan, finns på flera olika språk. Tanken är att eleven ska kunna titta på filmerna själv och använda dem som stöd.

Filmer om kursplanerna i komvux på grundläggande nivå för nyanlända vuxna länk till annan webbplats

Exempel på kombinationer av kurser inom sfi och svenska som andraspråk

Inom vuxenutbildningen kan kurser på olika nivåer kombineras utifrån elevens behov och förutsättningar. När det gäller nyanlända vuxna blir det viktigt att få använda sina kunskaper och erfarenheter och att fortsätta sin kunskapsutveckling inom olika kunskapsområden, även om utvecklingen av det svenska språket pågår.

Kombinationer av kurser kan se ut på många olika sätt.

  • För en elev som läser sfi på studieväg 1 kan sfi-studierna till exempel kombineras med de grundläggande kurserna i naturorienterande eller samhällsorienterande ämnena eller med någon av de första nationella delkurserna i matematik.
  • För andra sfi-elever och elever som läser grundläggande svenska som andraspråk kan detta kombineras med kurser på både grundläggande och gymnasial nivå.
  • För elever som har en utvecklingsstörning kan sfi kombineras med kurser på grundläggande och gymnasial nivå inom särskild utbildning för vuxna. För dessa elever får också nödvändiga avvikelser göras från kursplanen i sfi. Studier inom sfi och svenska som andraspråk kan också kombineras med utökad läs- och skrivundervisning för elever som behöver det.
  • Orienteringskurser kan också vara ett sätt att kombinera studier för elever. Ytterligare ett alternativ för kombinationer är undervisning som innehåller praktiska inslag eller yrkeskurser.

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 1, sfi

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 1, sfi

Exempel A

Fatima studerar sfi på studieväg 1 och är inskriven i etableringsprogrammet. Hon har inte gått i skolan i hemlandet. Därför har hon läs- och skrivundervisning för att lära sig läsa. Som vuxen har hon tagit hand om sina barn och skött sysslor i hemmet. Hon lär sig läsa och skriva med modersmålsstöd parallellt med undervisningen i sfi.

Undervisningen är praktisk och vardagsnära och omfattar kunskapsområden som Fatima känner igen.
Fatima får också samhällsorientering som anpassats för nyanlända med kort eller ingen skolbakgrund.

Fatima vill fortsätta med att läsa matematik delkurs 1 och en orienteringskurs kring studie- och arbetsliv med praktiska inslag. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål.

Illustration kombinationer av kurser studieväg 1 exempel A

Exempel B

Bessie studerar sfi på studieväg 1 och är inskriven i etableringsprogrammet. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål. Bessie behöver också grundläggande färdigheter i matematik och läser därför delkurs 1 (komvux på grundläggande nivå). Bessie har arbetat med försäljning i sitt hemland och praktiserar nu för att se om det är någonting hon vill fortsätta att arbeta med i framtiden. 

Illustration kombinationer av kurser studieväg 1, sfi exempel C

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 2, sfi

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 2, sfi

Exempel A

Cilan, studerar sfi på studieväg 2 och är inskriven i etableringsprogrammet. Cilan behärskar inte det latinska alfabetet och får därför undervisning i grundläggande läs- och skrivinlärning parallellt med sina andra studier. För att bättre klara av sina studier får hon också stöd i form av studiehandledning på modersmål. Cilan har studerat matematik, men vill lära sig matematiska begrepp på svenska och läser därför delkurs 3 (komvux på grundläggande nivå).
För att förstärka sina möjligheter i arbetslivet studerar hon även en orienteringskurs i Digital kompetens. I kursen får hon även möjlighet att utveckla sin studieteknik. Parallellt med studierna går Cilan även på samhällsorientering.

Illustration kombinationer av kurser studieväg 2, sfi exempel A

Exempel B

David studerar sfi med yrkesinriktning på studieväg 2. David har arbetat som rörmokare i sitt hemland och praktiserar nu. Inom orienteringskursen i yrkessvenska får David lära sig ord och begrepp samt bearbeta erfarenheter från praktiken. För att bättre klara av sina studier och sin praktik får han stöd i form av studiehandledning på modersmål.

Illustration kombinationer av kurser studieväg 2, sfi exempel B

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 3, sfi

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 3, sfi

Exempel A

Ebrahim studerar sfi på studieväg 3 två kvällar i veckan och arbetar samtidigt deltid inom hemtjänsten. Eftersom han vill komplettera sina studier inom vården studerar han engelska 6 (komvux på gymnasial nivå).

Illustration kombinationer av kurser studieväg 3, sfi exempel A

Exempel B

Faria studerar sfi på studieväg 3 efter att ha studerat på introduktionsprogrammet i gymnasiet. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål. Faria har studerat matematik och naturvetenskapliga ämnen både i hemlandet och i gymnasiet och fortsätter sina gymnasiestudier inom Komvux. Engelska studerar hon på grundläggande nivå.

Illustration kombinationer av kurser studieväg 3, sfi exempel B

Exempel på kombination av kurser, Svenska som andraspråk, grundläggande nivå

Exempel på kombination av kurser, Svenska som andraspråk, grundläggande nivå

Exempel A

Gideon studerar svenska som andraspråk, delkurs 4 på grundläggande nivå på distans och praktiserar samtidigt deltid på en bad- och idrottsanläggning eftersom han har arbetslivserfarenhet av detta från sitt hemland. För att kunna få arbete inom branschen studerar han kurser inom ämnet Fritids- och friskvårdsverksamheter på gymnasial nivå.

Illustration kombinationer av kurser, Svenska som andraspråk, grundläggande nivå, exempel A

Exempel B

Hanna studerar svenska som andraspråk, delkurs 2 på grundläggande nivå. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål. Hanna studerar också Service och bemötande 1 på gymnasial nivå. Hon har mångårig yrkeserfarenhet inom restaurangbranschen och därför går hon en orienteringskurs för att kartlägga och validera sina kunskaper.

Bild på exempel B, svenska som andraspråk, delkurs 2 på grundläggande nivå

Exempel på kombination av kurser, särvux

Exempel på kombination av kurser, särvux

Exempel på kombinationer av kurser inom studieväg 1, sfi

Farouk har efter att han kommit till Sverige fått diagnosen utvecklingsstörning. Han har en plats på en daglig verksamhet där han är tre dagar i veckan. Övriga dagar studerar han. Farouk läser sfi på studieväg 1 och arbetar framför allt med de delar av kurs A som handlar om muntlig kommunikation. Kombinerat med sfi-studierna går Farouk en orienteringskurs inom särskild utbildning för vuxna med syftet att han ska få prova olika ämnen eftersom han inte gått i skolan i sitt hemland och inte vet än vad han vill studera mer än svenska. I orienteringskursen har Farouk modersmålsstöd för att han ska kunna visa vilka kunskaper han har och kunna uttrycka vad han vill.

 

Illustration som visar hur orienteringskurser inom särvux kan kombineras med sfi muntlig kommunikation samt studiehandledning på modersmål samt daglig verksamhet.

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 2, sfi

Hanan studerar sfi på studieväg 2 och är inskriven i etableringsprogrammet. Sfi-studierna har gått långsamt för henne och en utredning har visat att hon har en lätt utvecklingsstörning. Hennes sfi-lärare samarbetar med en pedagog som arbetar med särskild utbildning för vuxna för att studierna ska fungera bra för Hanan. Hanan har också stöd i form av studiehandledning på modersmål. Hanan tycker om att arbeta praktiskt och har en praktikplats som en del av sina heltidsstudier.

 

Illustration som visar hur stöd av pedagog inom särvux kan kombineras med studiehandledning på modersmål samt med sfi och praktik.

Att synliggöra nyanländas erfarenheter och kunskaper genom kartläggning och bedömning

För en nyanländ elev som har ett annat modersmål än svenska är det betydelsefullt att genom exempelvis en kartläggning eller en inledande bedömning kunna synliggöra de kunskaper och erfarenheter som eleven har med sig. Det kan handla om kunskaper och erfarenheter som eleven har med sig från samhällsliv, vardagsliv och arbetsliv eller från tidigare studier.

En sådan kartläggning eller bedömning kan beskriva elevens utgångsläge eller startpunkt och ligger till grund för den individuella studieplanen som varje elev ska ha. Den utgör en grund för hur utbildningens och undervisningens utformning och innehåll anpassas utifrån elevens behov, förutsättningar och mål med sina studier. Den kan också tydliggöra om eleven behöver stöd eller om extra anpassningar i undervisningen behöver genomföras. Detta blir extra viktigt för en elev som är i början av sin språkutveckling i svenska.

Kartläggning med individen i fokus

Vid en kartläggning eller bedömning av nyanlända elevers erfarenheter och kunskaper är det viktigt att den som håller i kartläggningen utgår från individens behov och förutsättningar och vad eleven språkligt kan klara av att svara på. Det är också önskvärt att ett eventuellt kartläggningssamtal genomförs på elevens starkaste språk. Det kan vara elevens modersmål eller ett andra- eller tredjespråk som eleven har utvecklat.

Ibland kommer man vid en kartläggning att möta elever som inte har någon skolbakgrund. Då kan det vara bra att tänka på att ge exempel från andra sammanhang än skolan för att stötta eleven. Det kan också vara bra att uppmuntra eleven när hon eller han berättar om till exempel vardagliga sysslor och vara uppmärksam på vilka erfarenheter och kunskaper eleven visar genom dessa. Ibland kan eleven dessutom behöva olika slags stöttning för att komma vidare i sina tankar. Det är då bra att ge konkreta exempel från till exempel vardagsliv eller samhällsliv för att inspirera.

En elev är inte alltid medveten om att hon eller han har lärt sig något av sina erfarenheter och genom det utvecklat kunskaper. Därför är det viktigt att eleven får positiv respons på det som hon eller han tar upp, att följdfrågor ställs och att eleven får hjälp att koppla erfarenheterna till kunskaper och ämnesområden så att eleven blir medveten om värdet av dessa.

Oavsett hur en kartläggning eller bedömning genomförs så finns det några områden som det kan vara viktigt att få syn på vid en kartläggning av nyanlända vuxna elever. Här följer exempel på områden som kan tas upp i ett kartläggningssamtal.

Språk och språkkunskaper

I samband med kartläggning av nyanlända och flerspråkiga elever i vuxenutbildningen är det väsentligt att synliggöra elevens olika språk och språkkunskaper. Redan innan inlärningen av andraspråket påbörjas har den vuxna eleven tillägnat sig ett eller flera språk och därmed utvecklat ett begreppssystem på ett annat språk och en medveten eller omedveten kunskap om språk och språkanvändning. Eleverna kan komma från flerspråkiga sammanhang och regelbundet också ha använt olika språk i olika situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt inom tidigare studier. Dessa kunskaper och erfarenheter är en resurs i lärandet och kan ha stor positiv betydelse för elevens studier och utveckling av det svenska språket. Har man utbildat sig på ett annat språk än modersmålet kan det språket vara det starkaste i utbildningssammanhang.

På vilket sätt en elev har lärt sig de olika språken (med eller utan formell utbildning) kan ge värdefull information för språkutbildningens utformning och innehåll, till exempel hur van eleven är vid att lära sig språk via undervisning. Tidigare utbildning och erfarenhet av att studera språk kan underlätta studierna. För elevens utbildning inom sfi kan det vara relevant att fundera över hur innehållet i och erfarenheterna av de tidigare studierna påverkar både språkutbildningens innehåll och dess utformning.

Läs- och skrivinlärning

Elever som saknar tidigare utbildning eller som har kort utbildning och inte är funktionellt litterata ska få en möjlighet att förvärva grundläggande läs- och skrivfärdigheter inom ramen för sfi-utbildningen. Den grundläggande läs- och skrivinlärningen vänder sig även till personer som är litterata men som inte behärskar det latinska alfabetet. Det innefattar en möjlighet att både fördjupa och automatisera sina kunskaper. Att lära sig läsa och skriva för första gången tar tid och dessa elever kan inte heller använda läsning och skrivning som redskap i sin utveckling av svenska språket, exempelvis genom att använda sig av översättningsverktyg.

För de elever som inte fått möjligheten att utveckla ett skriftspråk i hemlandet gynnas språkinlärningen av att undervisningen i grundläggande läs- och skrivinlärning sker på elevens starkaste språk.

Kraven på litteracitet i dagens samhälle är höga:

I Sverige, såväl som i de flesta västländer, tas läs- och skrivkunnighet ofta för given och många krav förknippade med förmågan att obehindrat kunna läsa och skriva finns inbäddade i samhällsstrukturen. Läsande och skrivande är en central aspekt av vuxenidentiteten och förutsätts ofta i de roller och sociala situationer som hör vuxenlivet till. […] En vuxenidentitet i Sverige idag innefattar en ständig interaktion med olika typer av texter, bilder och symboler som man behöver kunna tolka och agera utifrån, inte bara som studerande utan också som t.ex. konsument, förälder, arbetstagare, egen företagare, föreningsmedlem och medborgare. (Lindberg, Inger. & Sandwall, Karin, s. 376)

Elevens behov av att kunna läsa och skriva i sitt vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv är ett betydelsefullt område att samtala om vid kartläggningen, både med dem som saknar tidigare utbildning och med dem som har gått flera år i skolan. En del elever kan tidigare ha haft ett arbete med mycket formellt skrivande, andra kan ha använt sina skrivkunskaper enbart i vardagssituationer och några kanske aldrig har använt sig av skrift. Att ta vara på elevens tidigare erfarenheter av att använda språk blir viktigt i kartläggningen så att man kan planera grundläggande läs- och skrivininlärning.

Kommunikations- och språkinlärningsstrategier

Ett av målen för sfi, men också en förutsättning för fortsatt språkutveckling, är att eleven utvecklar sina inlärnings- och kommunikationsstrategier. Att kunna använda strategier för att få fram sitt budskap också när språket inte räcker till för att göra sig förstådd, är en viktig kompetens vid såväl andraspråksinlärning som andraspråksutveckling. Det kan därför vara relevant att samtala kring detta i kartläggningen genom frågor om hur eleven gör för att uttrycka något när han eller hon inte har ord för det.

Framför allt i tidiga stadier av språkinlärningsprocesser är olika kommunikativa strategier centrala. Det kan vara ickeverbala strategier som gester och mimik eller språkliga strategier för att komma runt tillkortakommanden. Det kan även vara omskrivningar, kodväxling, frågor eller att efterfråga bekräftelse. En god förförståelse av textens ämne eller lässtrategier såsom sökläsning, att använda sammanhanget för att komma åt betydelsen av ordet eller att använda översättningsverktyg är olika strategier för att med behållning kunna läsa en text. Att redan i kartläggningen samtala kring dessa områden, till exempel om hur van eleven är att läsa text och använda översättningsverktyg kan vara betydelsefullt inför planeringen av studierna.

Studiebakgrund och studieerfarenheter

En elevs utbildningsbakgrund har betydelse för planering av studierna och för inplacering på rätt kurs i olika ämnen och på rätt studieväg inom sfi. I samtal om utbildningsbakgrund är det relevant att prata om elevens tidigare både formella och icke-informella lärande. Antal år i skolan beskriver inte alltid vilka faktiska erfarenheter en elev har, då undervisningen kan ha varit oregelbunden eller skett på ett annat språk än elevens starkaste språk.

Yrkesbakgrund och arbetslivserfarenhet

Eftersom utbildningen inom sfi också ska anpassas efter elevernas erfarenheter och allsidiga kunskaper kan en elevs yrkesbakgrund och arbetslivserfarenhet påverka innehållet i språkundervisningen. För att möjliggöra en språkundervisning som utgår från elevens yrkesbakgrund och arbetslivserfarenheter är det betydelsefullt att inkludera det i kartläggningen. Arbetsmarknad och yrkesutbildning i Sverige kan skilja sig från hemlandet och därför är det relevant med kommunikation kring arbets- och yrkesliv ur ett jämförande perspektiv.

I kursplanen för sfi står att bedömningen av vilken studieväg och vilken kurs inom studievägen eleven bör börja på, ska utgå från en kartläggning av elevens kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna att uppfylla kraven. Läs mer om kartläggning inom ramen för kursplanen för sfi.

Synliggörandet av nyanlända elevers erfarenheter och kunskaper kan ske på olika sätt och av olika aktörer och behöver inte göras på samma sätt för alla elever. Att den som kartlägger utgår från individens styrkor och möjligheter, samt möjliga mål med studierna, ger eleven inflytande över sina studier och kan verka motiverande. Det kan även underlätta planeringen av elevens studier om det går att samordna olika planer och kartläggningsunderlag. Det är också en fördel för eleven om kartläggningen kan genomföras på elevens starkaste språk med hjälp av tolk eller modersmålsstödjare.

Kartläggning inom svenska för invandrare (sfi)

Utifrån kartläggningen görs en individuell studieplan

Utifrån en kartläggning upprättas en individuell studieplan. Planen ska utgå från elevens behov och förutsättningar och påverkas bland annat av elevens studie- och yrkesbakgrund, tidigare kunskaper och erfarenheter och framtida mål. 

Information om att göra en individuell studieplan

Stöd för att kartlägga och bedöma

Skolverket har gjort ett stödverktyg som är baserat på det centrala innehållet i nationella yrkeskurser för att göra det möjligt att matcha individens samlade erfarenhet mot innehåll i gymnasiala utbildningar.
Skolverkets stödverktyg för kartläggning av yrkeskunskaper inom gymnasieskolan och komvuxlänk till annan webbplats

Skolverket har stöd och vägledning för dig som arbetar med kartläggning eller bedömning inom området validering.
Stöd och verktyg inom validering

På Arbetsförmedlingens webbplats finns självskattningsformulär, på enkel svenska och på 12 olika språk, som är kopplade till flera olika yrken och yrkesområden. Självskattningsformulären är till för att kunna identifiera generella kompetenser som inte är yrkesspecifika.
Förbered dig för ett jobb och självskatta din kompetenser, på Arbetsförmedlingens webbplatslänk till annan webbplats

Stöd för att utveckla språk och kunskaper parallellt

Elever som studerar svenska för invandrare eller svenska som andraspråk kan behöva stöd på sitt starkaste språk i sin andraspråksinlärning. Det finns olika benämningar på flerspråkiga stödfunktioner, nämligen modersmålsstödjare, samhälls- och hälsokommunikatörer, yrkescoacher, brobyggare och kulturtolkar.

Det finns inga formella kompetenskrav för dessa funktioner, men syftet är att underlätta förståelse, kommunikation och lärande och skapa dialog mellan människor, trots att man inte talar samma språk.
En del utbildningsanordnare använder sig av yrkescoacher för att underlätta kommunikationen kring arbetsmarknad och yrkesutbildning i Sverige i jämförelse med hemlandet. Även modermålsstödjare kan vara resurser i verksamheterna och hjälpa till i olika sammanhang.

Studiehandledning inom sfi

De två sista länkarna går till material som är utvecklat för grundskolan. Delar av materialet kan även vara användbart inom vuxenutbildningen.

Grundläggande litteracitet – stödmaterial om skriftspråksutveckling för vuxna med svenska som andraspråk

Lärportalen, moduler för undervisning av nyanländalänk till annan webbplats

Organisera utbildning av nyanlända elever

Lärande exempel

Fyra exempel på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen

Rapporten nedan visar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända vuxna med kort utbildning.

Fyra exempel på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen, rapport, Göteborgs univeristet

Lärande exempel på sfi i kombination med yrkesutbildning, reportage

Reportage: Snabbt i arbete genom yfi, yrkesutbildning med integrerad sprakutbildning, reportage

Reportage: Bättre skolresultat med extra handledning online, reportage

Exempel från Tingvallaskolan i Karlstad på sfi i yrkesutbildningPDF (pdf, 85 kB)

Exempel från Upplandsbro kommun på sfi i yrkesutbildningPDF (pdf, 114 kB)

Samarbete i klassrummet. Integrerad yrkes- och svenskundervisning, SkellefteåPDF (pdf, 108 kB)

Film

Möt yrkeslärare och språklärare som samplanerar och lär sig av varandra. Filmerna har tagits fram av Göteborgsregionen i samarbete med Göteborgs tekniska College. En längre version av filmerna och annat material på temat går att finna den digitala kunskapsresursen Sfiväst, www.sfiväst.selänk till annan webbplats.

Undervisning i både språk och yrkesämne: Samplaneringlänk till annan webbplats

Undervisning i både språk och yrkesämne: Språkhändelser och stöttande dialoglänk till annan webbplats

Studie- och yrkesvägledning

Hemkommunen är skyldig att se till att den som vill påbörja studier inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, eller i sfi, erbjuds studie- och yrkesvägledning. Tolk, studiehandledare eller annan flerspråkig person inom vuxenutbildningen kan vara ett stöd vid vägledningen av elever inom sfi.

För en nyanländ elev som inte är bekant med det svenska utbildningssystemet och dess vägar blir studie- och yrkesvägledning oerhört viktig såväl inför som under studierna.

Kartläggning och bedömning av nyanlända vuxnas erfarenheter

Informativa filmer för nyanlända med kort utbildning om de olika kurserna på komvux grundläggande nivå

Organisera studie- och yrkesvägledning

Vägledning av nyanlända i skolan – Samtal om framtiden

Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen – Fem inspirationsexempellänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 07 maj 2019

Digitalisering i vuxenutbildningen

Genom att använda digitala verktyg i undervisningen kan elevernas förutsättningar för lärande förbättras.

Digitalisering i vuxenutbildningen