Lärlingscentrum - starta lärlingsutbildning

Är din skola redo att starta lärlingsutbildning? Lärlingscentrum hjälper dig. Här listar vi några saker som du som skolledare ska ta ställning till innan starten.

Lärlingscentrum

Lärlingscentrum stödjer huvudmän och skolor, samt arbetslivsorganisationer och arbetsgivare som tar emot elever i arbetsplatsförlagt lärande (apl). Målet är att få fler lärlingar på gymnasial nivå och att höja kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Gymnasial lärlingsutbildning finns inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen och särskild utbildning för vuxna. Lärlingscentrum skapar intresse för och sprider kunskap om gymnasial lärlingsutbildning genom att

  • skapa mötesplatser för olika målgrupper för att stärka och utveckla lärlingsutbildning
  • stötta vissa enskilda initiativ och utvecklingsprojekt som fokuserar på att öka samverkan mellan skola och arbetsliv
  • ge vägledning och konsultation till dem som vill starta lärlingsutbildning och som redan arbetar med lärlingsutbildning.

Forma utbildningen tillsammans

Se till att ni upprättar samverkan med arbetslivet tidigt. Om arbetsplatserna får vara delaktiga i utbildningen och ert upplägg, blir de mer involverade och positiva när det väl är dags att skaffa lärlingsplatser.

Ni på skolan ansvarar för att varje elev får möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen. Kartlägg därför arbetsplatsförlagda lärandet tillsammans med arbetsplatserna. Vilka delar kan genomföras på arbetsplatsen och vilka delar måste förläggas till skolan?

Bestäm vad som passar er skola bäst utifrån era förutsättningar. Vissa skolor samlar alla lärlingselever i särskilda lärlingsklasser, trots att de går olika program och inriktningar. Andra låter lärlingseleverna gå tillsammans med övriga elever inom det aktuella programmet.

Se till att skolan har avstämningsrutiner mellan elev, handledare och yrkeslärare. På så vis kan ni löpande försäkra er om att eleverna får kunskaper enligt utbildningens mål. Kom också ihåg att det ska finnas ett utbildningskontrakt för varje elev och arbetsplats.

Här finns stöd och handledning för arbetsgivare som tar emot lärlingar

Fördela roller och ansvar kring apl

I och med att det arbetsplatsförlagda lärandet är en viktig del av en lärlingsutbildning är det viktigt att ni på skolan tar ett helhetsgrepp.

Här är några frågor ni bör kunna svara på:

  • Vem på skolan ska ansvara för vad?
  • Hur säkerställer ni på skolan att era apl-handledare är rustade för att ta emot elever och vet vad som förväntas av dem?
  • Vem sköter samordningen mellan de skolförlagda och de arbetsförlagda delarna? Några skolor arbetar med särskilt utsedda lärlingssamordnare, andra låter yrkeslärare sköta detta.

Det är också viktigt att tänka på hur yrkeslärarna ska arbeta. Ansvaret är detsamma som när eleverna är i skolan, men arbetsuppgifternas karaktär förändras. En stor del av arbetet är att kartlägga vad elever kan lära på olika arbetsplatser samt att hålla kontakt med handledare och elever. Det är därför viktigt att yrkeslärarna får den tid de behöver.

Så gör andra skolor som startat lärlingsutbildning

Härnösands gymnasium

Leksands gymnasium

Uddevalla gymnasium

Om tidsbegränsad gymnasial lärlingsanställning

Elever som går en lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram kan bli anställda i anställningsformen tidsbegränsad gymnasial lärlingsanställning. En lärlingsanställning kan inte fortsätta om utbildningskontraktet upphör. Däremot kan eleven fortsätta sin gymnasiala lärlingsutbildning även om anställningen upphör.

Detta gäller vid gymnasial lärlingsanställning

  • Avtalet får avse hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen
  • Anställningen upphör när det arbetsplatsförlagda lärandet enligt utbildningskontraktet avslutas eller när avtalet om lärlingsanställningen löper ut eller om någon av parterna frånträder utbildningskontraktet eller anställningsavtalet.
  • Elever i gymnasial lärlingsanställning är undantagna från lagen om anställningsskydd, LAS.
  • Arbetsgivaren ska senast en månad efter att eleven har påbörjat sin anställning lämna skriftlig information till eleven som är av väsentlig betydelse för anställningen. Om anställningstiden är kortare än tre veckor finns ingen sådan informationsskyldighet.
  • Om en elev utför arbete utöver det arbetsplatsförlagda lärandet eller arbetar extra på helger och lov, så kan det vara fråga om ytterligare en anställning enligt allmänna arbetsrättsliga regler som kan få konsekvenser vad avser försäkringar, semester etc.
  • Att vara anställd som gymnasial lärling innebär att eleven inte har rätt till lärlingsersättning från CSN. Däremot påverkas inte studiebidraget.

Villkor för bidrag för elev med gymnasial lärlingsanställning

Anställningsformen regleras i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.

Om vilkor för bidrag från CSN

Om utbildningskontrakt

Skolverket kan inte tala om exakt hur ett utbildningskontrakt ska utformas. Däremot kan vi lämna vägledning om vad kontrakten ska innehålla utifrån de regleringar som finns. Det är sedan upp till den huvudman som ansvarar för att upprätta kontrakten att säkerställa att de regleringar som finns efterföljs.

Vi har formulerat Frågor och svar som gäller området utbildningskontrakt. Du hittar dem längst ned på denna sida. De är sammanställda utifrån de lagar och förordningar som anger vad ett utbildningskontrakt ska innehålla:

För de frågor som gäller lärlingar inom vuxenutbildningen hänvisar vi till förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.länk till annan webbplats

Marknadsföring och nationella apl-utvecklare

Många tror felaktigt att lärlingsutbildning är en lättare studieväg. Lärlingsutbildning kräver dock ett stort ansvar av eleverna, som förväntas delta aktivt på arbetsplatsen, samtidigt som de ska klara studierna. Om du behöver strategiskt stöd för marknadsföring av lärlingsprogram kan du boka våra nationella apl-utvecklare. De kan stötta din skola i arbetet kring arbetsplatsförlagt lärande.
Mer om nationella apl utvecklare

Kontaktpersoner för Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, föreståndare för Lärlingscentrum
larlingscentrum@skolverket.se
08 - 527 334 89

Lärlingsutbildning och konferenser

Björn Wärnberg, nationell lärlingssamordnare
bjorn.warnberg@uddevalla.se
0522 - 69 76 68, 0761 - 17 23 70

Våra regionala lärlingsutvecklare

Staffan Hallström
nordre.parten@gmail.com
0700-818645

Cecilia Tellström
cecilia.tellstrom@skolverket.se
0733 77 30 94

Skolor som tar emot studiebesök

Gymnasiesärskolan på Viskastrandsgymnasiet, Borås
Lennart Granberg
lennart.granberg@edu.boras.se
076-6230826

Uddevalla gymnasieskola, Uddevalla
Janolov Simmon, rektor
janolov.simmons@uddevalla.se
0522 -69 75 46

Dragonskolan, Umeå
Fredrik Sandström, SYV och lärlingskoordinator
fredrik.sandstrom@umea.se
090- 16 24 68, 070 - 279 06 64

Malmö Lärlingscenter, Malmö
Anna Andersson, rektor
anna-lena.x.andersson@malmo.se
0734 - 04 31 62

Almåsgymnasiet, Borås
Lena Sanneklint, Lärlingskoordinator
Lena.sanneklint@edu.boras.se
0768 - 88 77 53

Senast uppdaterad 26 oktober 2018

Frågor och svar

Ja, för att huvudmannen ska kunna söka statsbidrag ska alla elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning eller lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram ha ett utbildningskontrakt. Observera att från och med 1 juli 2018 ska även lärlingselever inom gymnasiesärskolan ha ett utbildningskontrakt.

För att kunna beviljas statsbidrag för en elev gäller att kontraktet ska ha tecknats senast 15 februari för vårterminen och 15 oktober för höstterminen.

Alla elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning eller lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram ska ha ett utbildningskontrakt.

Nej, förändringen i Skollagen gäller för de kontrakt som tecknas efter 1 juli 2018. Om en elev har ett kontrakt som tecknats före 1 juli 2018 är kontraktet fortfarande giltigt för den tid det tecknats

Nej, det är inte möjligt för Skolverket att bedöma kontrakt. Utbildningskontrakten har flera användningsområden, vilket gör att de inte endast kan anpassas efter de krav som Skolverket ställer. Varje skolhuvudman måste därför säkerställa att kontrakten följer regleringen i skollagen (2010:800) respektive förordning (2011:947) och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:95).

Tänk på att kontraktet syftar till att tydliggöra för samtliga parter vad som gäller för det arbetsplatsförlagda lärandet.

Vad som ska ingå i ett utbildningskontrakt skiljer sig åt mellan elever som läser gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram.

Utbildningskontrakt för gymnasial lärling

För gymnasial lärling regleras utbildningskontraktets innehåll av Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a §.

Utbildningskontraktet ska innehålla

  • vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen
  • hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin
  • vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen
  • hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och arbetsgivaren, avtalstiden, grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut
  • vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner.

Utbildningskontraktet ska vara

  • skriftligt
  • undertecknat av elev, skolhuvudman och arbetsgivaren
  • undertecknat av målsman, om eleven är under 18 år.

Utbildningskontrakt för lärlingsliknande utbildning på Introduktionsprogram

För elever som deltar i lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram regleras utbildningskontraktets innehåll av förordning (2011:947) 3 a §.

Utbildningskontraktet ska innehålla

  • vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen
  • omfattningen av de delar som ska genomföras på arbetsplatsen
  • vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner.

Utbildningskontraktet ska vara

  • skriftligt
  • undertecknat av elev, skolhuvudman och arbetsgivaren.

Ja. Det ska vara tydligt för eleven och arbetsgivaren vilka kurser eller kursmoment som ska genomföras på arbetsplatsen. Detta innebär att kurser eller delar av kurser ska specificeras i kontraktet redan vid dess upprättande. För elever som läser lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram ska ni även ange omfattningen av de delar som eleven ska genomföra på arbetsplatsen.

I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § samt förordning (2011:947) 3 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen…”.

Ja, i kontraktet för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning ska det anges hur många veckor per termin som eleven ska vara på arbetsplatsen. Denna del ingår inte för elever som läser lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram.

I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin […]".

För att uttrycka antalet veckor av utbildningen behöver ni räkna om antalet dagar eleven är på arbetsplatsen till femdagarsveckor. Fem dagar på arbetsplatsen blir därmed en utbildningsvecka. Tio arbetsdagar där eleven är på arbetsplatsen 50 procent av tiden blir därmed också en utbildningsvecka.

Ja, i utbildningskontrakt för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildningska det framgå vilka tider eleven ska ha sin utbildning på arbetsplatsen.

I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen […]”.

Syftet med att ange tider är att det ska vara tydligt både för eleven och för arbetsgivaren när vistelsen på arbetsplatsen är en del av lärlingsutbildningen.

Tidsangivelsen i utbildningskontraktet reglerar elevens rättsliga ställning på arbetsplatsen. Den påverkar också elevens möjlighet att ingå avtal om en gymnasial lärlingsanställning eftersom anställningsformen endast kan användas under de tider som eleven är lärling på arbetsplatsen, alltså under de arbetstider som anges i utbildningskontraktet.

Om eleven är på arbetsplatsen andra tider än de som framgår av utbildningskontrakten kan eleven behöva teckna andra avtal med arbetsgivaren.

Ja, kontrakt för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning ska innehålla information om hur kostnader för skador som eleven orsakar under sin tid på arbetsplatsen ska hanteras. Det kan exempelvis handla om vem som står för olycksfalls- och sakförsäkring samt hur dessa samspelar med arbetsgivarens försäkring.

I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket […]”.

Det ska tydligt framgå vilka personer som man kan kontakta på arbetsplatsen och skolan, om man har frågor om utbildningskontraktet och den utbildning som eleven ska genomföra på arbetsplatsen.

I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § samt i förordningen (2011:947) 3 a § står att ” I utbildningskontraktet ska det anges […] vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen […]”.

Skolverket kan inte uttala sig exakt om hur ni ska skriva, däremot kan vi ge vägledning utifrån vad som angetts som syftet till förändringen i förarbeten och i propositionen.

Tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet kan variera utifrån arbetsplatsens arbetstider. Utgångspunkten ska vara att en gymnasial lärlingsutbildning i regel ska likna skolförlagd utbildning och därmed ska tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet fördelas så jämnt som möjligt måndag till fredag. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska pågå under läsårstiderna och inte under lov.

Viktigt att tänka på är att det ska vara tydligt för eleven och arbetsgivaren vilka tider som eleven ska vara på arbetsplatsen. Kontrakten behöver därför utformas därefter. I vissa yrken finns olika skift eller pass och då kan det vara lämpligt att de anges utifrån när eleven ska vara på arbetsplatsen.

När Skolverket granskar utbildningskontrakt för statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram granskar vi att kontraktet följer skollagen (2010:800), förordningen (2011:947) och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:95). Utbildningskontraktens innehåll regleras i 16 kap. 11 a § samt 19 kap. 10 a § skollagen (2010:800) respektive i 3 a § förordningen (2011:947).

När det gäller tidsperioden är det ni själva som avgör hur ni vill formulera kontrakten. Ni bestämmer om de ska vara giltiga från första skoldag, från första APL-dag, eller från någon annan dag ni anser vara lämplig.

Tänk på att för att kunna söka statsbidrag för elever ska utbildningskontraktet vara upprättat per den 15 februari för vårterminen och den 15 oktober för höstterminen. Eleven behöver inte vara ute på apl vid det datumet men det ska finnas ett kontrakt. Läs mer om det under frågor och svar på sidan om statsbidraget för gymnasial lärlingsutbilning.

Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning 2019