Att utveckla en ny yrkesidentitet – utmaningar för lärare vid korta kompletterande utbildningar

Korta kompletterande utbildningar är en väg in i läraryrket för dem som antingen karriärväxlar eller kompletterar en utländsk lärarutbildning. För båda grupperna handlar det om att utveckla en delvis ny yrkesidentitet, vilken bygger på att både ta tillvara och omvandla tidigare kunskaper och erfarenheter och att utveckla och integrera nya.

Både internationellt och nationellt har det under en längre tid varit brist på behöriga lärare, vilket bland annat UNESCO lyfter fram i sin rapport från 2023. Kortare kompletterande utbildningar används i såväl Sverige som internationellt för att få fler behöriga lärare.

Utbildningarnas längd och innehåll varierar något mellan länder, men innehållet är tämligen likartat, innefattande såväl teori som praktik. Korta kompletterande utbildningar är viktiga för kompetensförsörjningen, men för deltagarna kan det samtidigt vara en utmaning.

Olika kompletterande utbildningar som erbjuds för att råda bot på lärarbristen

Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vänder sig till dem som redan har en annan akademisk utbildning eller andra akademiska studier och vill karriärväxla. I Sverige omfattar ordinarie KPU 90 högskolepoäng, motsvarande tre terminer på helfart. Utbildningen riktar sig till blivande ämneslärare.

Upplägget på utbildningen ser lite olika ut på olika lärosäten och för olika grupper. Bland annat genomförs den med högre studietakt för forskarutbildade. Innehållet i utbildningen är utbildningsvetenskaplig kärna, som är en gemensam kunskapsbas för alla lärare, verksamhetsförlagd utbildning (praktik) och ibland även ett självständigt arbete.

Även immigrerade lärare med en utländsk lärarexamen erbjuds ofta kompletterande utbildning för att bli behöriga i det nya landet. Detta för att ta tillvara tidigare studier i stället för att läsa in en hel ny utbildning. I Sverige bedrivs den kompletterande lärarutbildningen för lärare med en utländsk lärarexamen sedan hösten 2007 inom ramen för det nationella ULV-projektet (utlandsutbildade, tidigare utländska, lärares vidareutbildning).

Utbildningen, som genomförs vid sex lärosäten, ska vara individuellt utformad och får omfatta maximalt 120 högskolepoäng. Det är möjligt, vid behov, att inleda med en språktermin.

Man är behörig att söka om man har minst en tvåårig lärar- eller förskollärarexamen, eller minst en tvåårig utländsk avslutad examen på eftergymnasial nivå som kan motsvara ett svenskt skolämne samt har kunskaper i svenska språket motsvarande gymnasienivå. Utbildningen vänder sig till alla lärare, från förskola till gymnasium och syftar till att deltagarna tillägnar sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att undervisa i en svensk kontext.

Möjligheter och utmaningar med karriärväxling och kompletterande utbildning

De möjligheter och utmaningar som dessa båda grupper av lärarstudenter möter under utbildningstiden är både lik- och olikartade. En gemensam nämnare är att båda grupperna har med sig en tidigare utbildning i bagaget.

Från expert till novis

Begreppet ”från expert till novis” är en vanlig metafor för vad karriärbytet innebär. Vissa möjligheter och utmaningar urskiljas i resultaten av en studie av Shwarz och Dori samt en metastudie av Baeten och Meeus som omfattar 47 artiklar.

Det som kan ses som möjligheter för de som karriärväxlar är att de ofta har utbildning inom naturvetenskap eller teknik, vilket är efterfrågade ämnen i skolans värld. Vidare besitter de kunskaper och färdigheter inom ett ämne eller ämnesområde som bidrar till en stark yrkesidentitet som lärare.

Tidigare kunskaper och erfarenheter kan även bidra till ett mer tillämpningsorienterat förhållningssätt till undervisning och lärande. Forskarna lyfter även fram att studentgruppen är motiverade, samhällsengagerade och har ett gott självförtroende,

Utmaningarna består i att omvandla tidigare ämneskunskaper och praktiska kunskaper till undervisning i skolämnet, samt att planera utifrån läroplaner. Även att anpassa sig till skolans kultur och undervisningsmetoder är en utmaning precis som klassrumsledarskapet. Ytterligare en utmaning som lyfts fram är att få samma respekt som de som alltid arbetat inom undervisningssektorn.

Studenterna vill ha en mer skräddarsydd utbildning med mer praktiska inslag.

Från lärare till lärarstudent

Lärare med utländsk lärarexamen, eller en examen i ett skolämne, som deltar i en kompletterande utbildning blir också lärarstudenter, eftersom de studerar inom ordinarie lärarutbildningar. Även då det gäller denna studentgrupp framkommer vissa mer generella möjligheter och hinder.

Till möjligheterna hör att de redan har kunskaper och färdigheter relevanta för skola och förskola och i de flesta fall har de även undervisningserfarenhet. Detta kan man bygga vidare på och addera det som behövs för att verka som lärare i en svensk kontext.

Enligt en avhandling av Sandlund framgår det av de immigrerade lärarnas livsberättelser att de har en stark yrkesidentitet och de vill utifrån sina ämneskunskaper undervisa alla barn, även om någon även lyfter fram att man kan vara en tillgång för elever med samma bakgrund.

En utmaning för många av studenterna är att de är obekanta med undervisningsmetoder och examinationsformer i utbildningen, samt att förväntningar och roller i relationen mellan lärare och studenter är olika jämfört med tidigare erfarenheter (Käck, Männikkö Barbutin & Fors, 2018).

I den nationella uppföljningen av ULV framkom det att lärarstudenterna vill få kunskap om det svenska skolsystemet, styrdokument och läroplaner samt det svenska samhällets grundvärderingar. Man saknar praktiska kunskaper som man har nytta av i det vardagliga arbetet, som ledarskap, konflikthantering och hur man samverkar med vårdnadshavare (Granath & Åström, 2019)

I en jämförande studie av Proyer med kollegor från 2019 undersöktes nyanlända lärare i Sverige, Tyskland och Österrike. I studien framkom det att den stora utmaningen låg i att undervisa och kommunicera på ett nytt språk. Detta resultat bekräftas även i tre svenska avhandlingar (Bigestans, 2015; Käck, 2019; Sandlund, 2010).

Precis som de som karriärväxlar vill dessa studenter ha en mer skräddarsydd utbildning med mer praktiska inslag.

Mentorer och skolledning är viktiga under första tiden i yrket

Det som är gemensamt för alla som är nya på jobbet är att man behöver stöttning av såväl kollegor som skolledning. Särskilt viktigt är att ha tillgång till en erfaren kollega under den första tiden.

Att ha kunskaper och erfarenheter, antingen som lärare med utländsk lärarexamen eller inom ett annat yrke, innebär att den stöttning som man behöver delvis ser annorlunda ut än den som en nyexaminerad lärare från ett traditionellt program efterfrågar, även om det också finns många likheter.

Det som enligt forskningen redovisad ovan är särskilt utmärkande för lärare som karriärväxlat är att få sina tidigare kunskaper erkända av kollegor och skolledning, samt att få acceptans för andra arbetssätt än de gängse. Samtidigt behöver man stöttning av bland annat en mentor då det gäller att ”översätta” ämneskunskaper till läroplanens skolämnen.

Likaså kan man behöva stöttning då det gäller hur man handskas med en klass och det som sker utanför klassrummet. Nyanställda har enligt Skollagen rätt till en introduktionsperiod. Lärare som karriärväxlat är ofta äldre, vilket kan vara en utmaning för mentorn. Flera forskare lyfter fram att karriärväxlare kan tillföra mycket genom att tänka nytt kring till exempel undervisningsmetoder.

Även för en lärare som kompletterat sin utländska examen är mentorer, kollegor och skolledning viktig inledningsvis. Ett resultat som Bigestans lyfter fram är att det tar tid och kraft att utveckla yrkesspråket, vilket gör att de i början måste lägga mycket tid på lektionsförberedelser. Detta bör skolledningen vara medveten om och tänka på vid tjänsteplaneringen.

Bigestans (2015), Käck (2019) och Sandlund (2010) lyfter alla tre i sina avhandlingar fram utmaningen som ligger i att även kollegor, mentorer och skolledning bör ha en öppenhet för vad andra skolkulturer kan erbjuda. Käck lyfter i en artikel från 2020 särskilt fram behovet av ett kontrastivt, interkulturellt perspektiv hos bland annat mentorer.

Det är viktigt att både ta tillvara och lägga till när en delvis ny yrkesidentitet som professionell lärare växer fram

Oavsett om man har kompletterat en utländsk lärarexamen eller karriärväxlat behöver man utveckla en delvis ny yrkesidentitet. Både Wilkins (2017) och Shwarz och Dori (2020) lyfter fram att den föregående karriären är en viktig del av den professionella identiteten som lärare för karriärväxlare.

Till de kunskaper och erfarenhet som hör till det tidigare yrket behövs ny kunskap och nya kvaliteter adderas. Detta för att gå från novis till expert som lärare och därmed tillägna sig en professionell läraridentitet.

Även för lärare som kompletterat sin utländska examen är det viktigt att ta till vara tidigare utbildning och erfarenheter. Målet med den kompletterande utbildningen är enligt Käck (2020) inte att omvandla dem till svenska lärare, utan att stödja och fläta samman den tidigare utbildningen med den svenska.

Detta kommer att resultera i en ny läraridentitet som integrerad lärare, med kunskapsbas och kompetenser från olika kontexter som bidrar till att vara bekväm i en ny undervisnings- och lärandemiljö. Kompletteringsprogram kan främja inkludering och integration, men endast om interkulturella aspekter beaktas vid utformningen av undervisningen.

Text: Monica Eklund, Högskolan i Halmstad

Källor:

Beaten, M., & Meeus, W. (2016). Training Second-Career Teachers: A Different Student Profile, A Different Training Approach? Länk till annan webbplats. Educational Process: International Journal, 5(3), 173 – 201.

Bigestans, A. (2015). Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola. Länk till annan webbplats. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2015.

Granath, M. & Åström, A. (2018). Nationell uppföljning Utländska lärares vidareutbildning 2010–2016 Länk till annan webbplats.. Länk till annan webbplats. Stockholms universitet.

Käck, A. (2019). Digital competence and ways of thinking and practising in Swedish teacher education: experiences by teachers with a foreign teaching degree. Länk till annan webbplats. Diss. (sammanfattning). Stockholms universitet.

Käck, A. (2020). Swedish teacher education and migrant teachers. Länk till annan webbplats. Intercultural Education, 31:2, 260-264.

Käck, A., Männikkö Barbutiu, S., & Fors, U. (2018). Unfamiliar ways of thinking and practising in teacher education: experiences by migrant teachers. Länk till annan webbplats. I: M. Sablic, A. Skugor, & I. Durdevic Babic (Ed.), Proceedings of the 42nd ATEE Annual Conference 2017 in Dubrovnik, Croatia: Changing Perspectives and Approaches in Contemporary Teaching (pp. 219-235). Brussels, Belgium: Association for Teacher Education in Europe (ATEE).

Proyer m. fl. (2019). IO1 - Transnational Framework Comparative Analysis of the Administrative Frameworks on the (Re-)Qualification Situation of Internationally Trained Teachers in Austria, Germany and Sweden. Länk till annan webbplats.

Sandlund, M. (2010). Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang. Länk till annan webbplats. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2010.

Shwartz, G., & Dori, Y. J. (2020). Transition into Teaching: Second Career Teachers’ Professional Identity. Länk till annan webbplats. Eurasia Journal of Mathematics, Science and Technology Education, 16(11), pp 1 – 19.

SFS 2010:800 Skollag.

UNESCO. (2023). Global report on teachers: addressing teacher shortages; highlights. Länk till annan webbplats.

Wilkins, C. (2017) ‘Elite’ career-changers and their experience of initial teacher education. Länk till annan webbplats. Journal of Education for Teaching, 43:2, 171-190.