Autentiska uppgifter en möjlighet som sällan utnyttjas

Den största fördelen med att använda mobila medier, som exempelvis Ipad, i undervisningen är möjligheten att arbeta med autentiska uppgifter. Det menar en majoritet av de lärare som deltog i studien Investigating teachers' adoption of signature mobile pedagogies.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

107 lärare i olika ämnen vid grund- och gymnasieskolor i Australien och Europa svarade på forskarnas enkät, där de bland annat ombads beskriva en undervisningssekvens där mobila medier ingick. 64 procent av deltagarna kom från Australien och 20 procent från Europa. 38 procent av lärarna undervisade barn i de lägre åldrarna. 53 procent av deltagarna hade varit lärare i mer än 10 år. Deltagandet var frivilligt.

Autentiska uppgifter på ett simulerat sätt

Det var alltså autenticitet som de allra flesta lärarna i studien valde att fokusera på när de skrev om sin undervisning. Trots detta var det bara sex procent av deltagarna som beskrev någon form av aktivitet som inkluderade miljöer utanför klassrummet, som exempelvis skolgården, hemmet eller ett museum, eller som var förankrade i något autentiskt problem.

Det handlar kanske om hur man definierar autentiska uppgifter, funderar forskarna? 36 procent av lärarna menade att deras aktiviteter var autentiska på ett simulerat sätt, som påminner om arbetsformer i arbetslivet. Det kunde till exempel handla om att dokumentera olika steg i en arbetsprocess med hjälp av mobilens kamera och anteckningsprogram eller att spela in och redigera egenkomponerade musikstycken.

Övriga aktiviteter som lärarna valde att beskriva handlade i hög grad om samarbete i exempelvis små grupper runt en Ipad. Diskussioner i helklass beskrevs också ofta. Däremot var det inte lika vanligt med samarbete via nätet. När det skedde, handlade det om kontakt mellan elever i samma klass eller mellan lärare och elev. Endast i undantagsfall beskrev lärarna aktiviteter online med deltagare utanför skolan.

Vana lärare mer aktiva

Aktiviteterna som lärarna beskrev var sociala och kollaborativa till sin natur, även om de skedde i en traditionell klassrumsmiljö. Forskarna fann ett samband mellan lärarnas vana att använda mobila medier och samarbete, där de vana lärarna var mer benägna att skapa uppgifter som krävde diskussioner i par eller små grupper. I mindre än en femtedel av de beskrivna scenarierna arbetade eleverna individuellt, något som tyder på att lärarna prioriterar samarbete i undervisningen med mobila medier, menar författarna.

Det fanns även ett samband mellan ägande och nätbaserat samarbete. Endast en låg procent av de lärare vars elever använde skolans mobila enheter via klassuppsättningar designade aktiviteter som krävde nätbaserat samarbete. När eleverna hade tillgång till en egen Ipad ökade nätaktiviteterna.

Självbestämmande inte synligt

Det som brukar förknippas med mobila medier – gränsöverskridande möjligheter att skapa i egen takt – var däremot inte särskilt synligt i materialet, enligt författarna. Endast 19 procent av lärarna beskrev uppgifter där eleverna hade full kontroll över arbetstakten och 21 procent beskrev att de lät eleverna bestämma helt på egen hand var och när aktiviteten skulle genomföras.

I ungefär en fjärdedel av aktiviteterna hade eleverna överhuvudtaget ingen egen kontroll över sin arbetsprocess. Också här fanns ett positivt samband mellan lärarnas erfarenhet och elevernas handlingsalternativ. Resultatet står i kontrast till de många val och det självbestämmande som de mobila medierna erbjuder eleverna i livet utanför skolan och är viktigt att vidare utforska och förstå, menar forskarna.

Text: Marie Leijon

Källa:

Artikeln Investigating teachers' adoption of signature mobile pedagogies Länk till annan webbplats.


Publicerad 15 december 2014.  Senast uppdaterad 16 september 2020.