Drama utvecklar elevers språk

Drama utvecklar elevers språk och sociala interaktion, stärker självförtroendet och ger tillgång till kommunikativa, laborativa och kreativa redskap för lärande, visar flera studier.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Elevers litteracitet – förmåga att tala, läsa, skriva och använda olika multimodala uttryck – är avgörande för deras lärande och delaktighet i samhället. Därför är utveckling av litteracitet en central uppgift inom alla skolämnen, på alla stadier. Forskning visar att drama bidrar till elevers språkutveckling. Drama är också inkluderande, och gynnar elevers lärande utifrån individuella förutsättningar.

Forskare poängterar att drama som framgångsrik metod i klassrummet kräver en öppen och stödjande atmosfär där nyfikenhet, kreativitet och kritiskt tänkande får utrymme – utan krav på färdiga svar, men gärna många olika lösningar. Trots att drama bidrar till fördjupat lärande nyttjas metoden sällan till fullo.

Forskning om drama, språk och socialt samspel

Estetiska lärprocesser framhålls som ett sätt att stärka elevers lärande i andra ämnen. Detta antagande prövades av forskare på uppdrag av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). En metastudie, det vill säga en syntes av ett stort antal befintliga studier, visade att antagandet stämmer för vissa estetiska ämnen.

Det starkaste sambandet gäller drama och språk. Baserat på en analys av över 80 studier om drama i klassrummet, valda utifrån strikta kvalitetskriterier, konstateras att drama stärker elevers språkutveckling, särskilt när det gäller verbal förmåga och textförståelse. Metastudien ger inga svar på vad sambandet kan bero på, men det finns enskilda studier som visar på olika förklaringar.

Hur elever kan bli aktiva i relation till olika texter, bland annat med drama som metod, lyfts fram av Ewa Jacquet, lektor vid Stockholms universitet och Maria Danielsson, adjunkt vid Södertörns högskola. Med stöd i forskning om lässtrategier visar de att gestaltning av texter ger elever möjlighet att konkretisera och förmedla de inre bilder som genererats genom läsning av texten.

En ytterligare dimension uppstår när gestaltningen görs i grupp. Då måste eleverna komma överens om hur de gemensamt ska tolka texten. Denna förhandling är språkutvecklande i sig. Dramametodik som strategi för ökad läsförståelse minskar avståndet mellan text och läsare genom att fokusera på samspelet mellan berättande, kroppsligt gestaltade och visuella aspekter.

Läroplanerna lyfter fram att språk och lärande är knutna till elevers identitetsutveckling. Som kulturell och social mötesplats har skolan i uppdrag att elever ska få utveckla trygga identiteter genom att bli medvetna om sig själva och andra i samspel. Detta kan uppnås om eleverna ges rika möjligheter att utveckla språkliga resurser genom olika former av kommunikation – läsning, skrivande, samtal, kroppsspråk och estetiskt skapande – som ger tilltro till den egna förmågan.

Drama möjliggör användandet av olika uttryck som tal, blickar, gester och rörelser när mänsklig kommunikation och socialt samspel sätts i fokus, menar Ewa Jacquet. Drama berikar elevernas lärmiljö med interaktiva metoder som ger möjlighet att uttrycka sig utifrån olika identiteter, kontexter och sammanhang, med hjälp av en mångfald kommunikativa resurser. Språkutveckling och socialt samspel är två sidor av samma mynt.

Inkluderande och språkvidgande klassrum med drama

I en studie om drama och lärande av de isländska forskarna Rannveig Thorkilsdóttir och Ása Ragnarsdóttir, ställs den öppna frågan om drama i undervisningen bidrar till elevers lärande. Datamaterialet, som analyserats kvalitativt, består av observationer och intervjuer med 16 lärare från låg- till högstadiet som genomförde två dramalektioner i veckan under ett läsår. Slutsatsen är att drama är ett inkluderande arbetssätt.

Alla lärare som använde drama regelbundet lyfter fram att elever med olika bakgrund blir mer jämbördiga. Elever med annat modersmål har lättare att uttrycka sig och motiveras till att göra det när de kan använda olika uttrycksformer. Gestaltning och agerande underlättar också för elever med läs- och skrivsvårigheter att förstå och ta mer aktiv del i undervisningen. Drama stärker även tysta och tillbakadragna elever som blommar ut under dramalektionerna.

I en kvantitativ studie av samma forskare undersöks specifikt om drama leder till att elever utvidgar sitt ordförråd. Det är en jämförande studie av åtta klasser i årskurs ett som arbetade med två utvalda fornnordiska sagor. Datamaterialet består av för- och eftertest av elevernas ordförståelse med ord från de aktuella sagorna.

Studien visade att elevernas ordförråd ökade i alla klasser, men att den största ökningen skedde i de klasser som hade använt sig av drama. Skillnaderna mellan de klasser som arbetat respektive inte arbetat med drama var signifikanta och statistiskt säkerställda. Slutsatsen är att bearbetning av sagor och berättelser genom drama utökar elevernas ordförråd betydligt mer än vid konventionell undervisning.

Drama utifrån ett fiktivt problem

Elevers multimodala berättande och estetiska lärprocesser undersöks av Märtha Andersson, lektor vid Luleå tekniska universitet. Hon beskriver ett projekt där två dramapedagoger från Kulturskolan mötte elever i årskurs två och tre vid tre tillfällen för att arbeta med berättande och språk utifrån processdrama: en dramaform designad för fördjupat lärande, som ofta tar sin utgångspunkt i en ramberättelse.

I det här fallet tog dramapedagogerna roller som städare som råkat städa bort alla ord för en professor som arbetade med en ordbok. De var mycket oroade över sitt förfärliga misstag och bad eleverna om hjälp. Det hela mynnade ut i en ordbok med påhittade, nya ord. Att orden inte redan existerade kontrollerade eleverna i en vanlig ordbok. De skrev också egna förklaringar till varje ord. Totalt deltog över 700 elever i projektet. Deras samlade ordbok, som ställdes ut på stadsbiblioteket, innehöll mer än 2 000 ord och över 1 000 illustrationer och ”professorn” blev väldigt belåten!

Den kvalitativa analysen beskriver 29 elevers strategier för att skapa nya ord och hur de resonerar kring ordens innebörd. Eleverna godtog det fiktiva problemet och upplevde att arbetet med ordboken var på riktigt. Flera elever hade svårt att hitta på ett ord och ge det en betydelse men när de först fick illustrera sin idé, exempelvis i lera, blev det lättare och mer meningsfullt att formulera en benämning.

Projektet innebar att eleverna fick leka och laborera med ord, text, bilder och objekt. De kunde vara kreativa och behövde inte ta hänsyn till vedertagna språkregler. Samtidigt väckte arbetet med ordboken diskussioner om ordens innebörd, definitioner, uttal och stavning, samt förståelse för att språket ständigt förändras.

Skapandet av nya ord ledde också till olika berättelser. Både form och innehåll utvecklades i elevernas eget skrivande. Berättelserna blev längre och handlingen mer fyllig och detaljerad. Eleverna var stolta över sitt arbete och att de kunnat hjälpa till att lösa problemet.

Kontextualiseringen genom det fiktiva problemet där eleverna fick ta en expertroll gav dem möjlighet att agera utifrån en annorlunda position och status. Gestaltningen och preciseringen av de påhittade orden, via transformation från ett medium till ett annat, gav en fördjupad förståelse för sambandet mellan ord och konkreta föremål.

Mot denna bakgrund är potentialen för drama i undervisningen uppenbar. I en inkluderande skola behövs metoder där elever får möjlighet att utvecklas och lära på olika sätt, i samspel med andra. Språket är centralt både för ämnesmässigt lärande, identitetsskapande processer och ur ett demokratiskt perspektiv.

Drama som metod fokuserar på dessa delar i samklang. Att stärka elevers språk och sociala interaktion genom drama skapar individer med gott självförtroende och tillgång till kommunikativa, laborativa och kreativa redskap för lärande.

Text: Eva Österlind och Hanna Larsson, Stockholms universitet

Källor:

Andersson, Märtha (2014). Berättandets möjligheter – multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Luleå: Luleå University of Technology.

Jacquet, Ewa & Danielsson, Maria (2018). Uppdrag Literacy – med klassrummet som arena. Stockholm: Liber.

Jacquet, Ewa (2011). Att ta avstamp i gestaltande. Pedagogiskt drama som resurs för skrivande. Stockholm: Stockholms universitet, inst. för pedagogik och didaktik.

Thorkelsdóttir, Rannveig Björk och Ása Helga Ragnarsdóttir (2019). "Learning language through drama". I A. H. Ragnarsdóttir & H. Sæberg Björnsson (Red.) Drama in Education: Exploring Key Research Concepts and Effective Strategies. London: Routledge.

Winner, E., Goldstein, T, och Vincent-Lancrin, S. (2013). Art for Art's Sake? The Impact of Arts Education. OECD: Educational Research and Innovation.

Publicerad 15 mars 2022. 

Relaterat