Flera historiska perspektiv viktigt för elevers identiteter

I ett internationellt perspektiv kan skolans historieundervisning syfta till att erbjuda kritiska, vetenskapliga perspektiv på historia, men den kan också användas för att förstärka en nationell identitet. Dessutom har eleverna själva med sig uppfattningar om historia in i klassrummet. Deras försök att utifrån dessa ibland motstridiga perspektiv bygga en egen meningsfull bild av historia är något som undersökts i flera internationella studier.

De amerikanska forskarna Keith Bartons och Linda Levstiks studie (1998) om hur elever i USA förstår sitt lands historia är en lämplig utgångspunkt. Barton och Levstik upptäckte att elevernas förståelse av och kunskap om USA:s historia låg mycket nära den bild som förmedlades i läroböckerna. I böckerna betonades USA:s historiska framsteg, med självständighet, slaveriets upphörande och medborgarrättsrörelsen som viktiga milstolpar. Detta medförde att negativa och problematiska aspekter av historien inte beskrevs och problematiserades. Alla händelser som ifrågasatte den stadiga utvecklingen mot en god nutid sågs av eleverna som "undantag". Enligt Barton och Levstik berodde detta på att eleverna inte hade fått några alternativa perspektiv till den ljusa och positiva framgångssagan som skildras i  skolboksberättelsen. Därmed saknade de möjlighet att exempelvis sätta Vietnamkriget i ett historiskt sammanhang.

Det omvända perspektiv

Andra internationella studier har bland annat fokuserat på hur minoritetsgrupper uppfattar sitt lands historia. I Kanada har Jocelyn Létourneau och Sabrina Moisan (2004) undersökt hur elever med fransk-kanadensiskt ursprung förstår sitt lands historia. Forskarna såg att den här elevgruppen uppfattade historien på ett annat sätt än hur den förmedlades av bland annat skolböcker. Medan den kanadensiska skolan förmedlar en optimistisk syn på Kanadas historia (i likhet med den amerikanska skolans bild av USA:s historia), uttryckte de fransk-kanadensiska eleverna istället en negativ bild. Létourneau och Moisan betonar att eleverna visserligen använder samma historiska sakinnehåll som i läroböckerna, men att de tolkar och värderar det annorlunda. En förklaring kan vara att läroböckerna utgår från den engelskspråkiga majoritetens perspektiv, och att de fransk-kanadensiska eleverna därför tycks vända på perspektivet och se sin egen grupp som offer och förlorare i relation till den generella utvecklingen.

En annan studie (Sant et al. 2015) undersöker på ett liknande sätt hur katalanska elever uppfattar regionens historia. Kataloniens nuvarande ställning som självstyrande region i Spanien återspeglas också i den lokala historieundervisningen. Ett resultat är att elevernas egna berättelser fokuserar på medeltiden, då Katalonien var en självständig stat, något som forskarna tolkar som att eleverna identifierar sig med den katalanska nationen genom historien. Det innebär också att deras uttryckta identitet kan sägas stå i motsats till övriga Spanien. I likhet med de fransktalande kanadensiska elevernas präglas de katalanska berättelserna mer av pessimism än optimism, även om förhoppningar uttrycks om katalansk självständighet i framtiden.

Perspektiv från konfliktfyllda länder

I länder med inbördes konflikter i färskt minne blir historieundervisningen och elevernas förhållningssätt särskilt aktuella. Keith Barton har tillsammans med Alan McCully (2012) undersökt nordirländska elevers syn på sin historia. Just Nordirland är ett särskilt intressant fall, eftersom den nordirländska skolan medvetet har formulerat kursplanerna så att historieundervisningen ska inkludera både unionisters och nationalisters perspektiv. Samtidigt präglas undervisningen av en strävan att vara så vetenskaplig som möjligt och att undvika kopplingar till nutiden. Undersökningen visar att eleverna å ena sidan accepterar skolans tydliga tanke om att förstå båda sidors historiska perspektiv, samtidigt som undervisningen tycks leda till att eleverna identifierar sig starkare med den egna gruppen. 

Forskarna menar att även om den nordirländska historieundervisningen har kommit en god bit på väg, kan hanteringen av 'de andras' perspektiv stärkas genom att ta in och använda nutida kopplingar, personliga berättelser, samt inkludera fler än två perspektiv. Ett sätt att bryta upp perspektiven kan vara att lyfta fram undantag från mönstret - hitta protestanter som inte är unionister och vice versa. På så sätt kan den kritiska självreflektionen kanske stärkas.

Relationen till staten spelar roll

Ett annat uppslag för att hantera värdeladdade perspektiv på historia i nutiden ges i Ulrik Holmbergs undersökning (2016) av ugandiska elevers uppfattning om sin historia. Holmberg har undersökt elevberättelser i både centrala och norra Uganda, och får därmed information om olika etniska gruppers syn på landets historia. Undersökningen visar att elevernas förhållningssätt till landets historia skiljer sig åt – de elever som lever i centrala Uganda är mer optimistiska i sin uppfattning om landets utveckling, de i norr är mer pessimistiska. Detta avspeglar de etniska gruppernas olika erfarenheter av Ugandas konfliktfyllda historia som självständig stat, och visar i likhet med de andra studierna att gruppens relation till staten spelar roll för hur man förhåller sig till den officiella skolhistorien. I fallet Uganda är det eleverna i centrala Uganda som identifierar sig med skolhistorien, medan de i norra Uganda i högre grad identifierar sig i motsats till den.    

Holmberg undersöker också hur den historiska berättelsens disposition påverkar vad eleverna tar upp.  När eleverna ombes utgå från nutiden ("genealogiskt") är de mycket tydligare i sina värderingar än när de berättar landets historia kronologiskt ("genetiskt"). När eleverna utgår från nutiden är det också vanligare att de intar ett allmänafrikanskt perspektiv än ett specifikt ugandiskt, eller identifierar sig utifrån sin etniska grupp.

Betydelse för historieundervisningen i Sverige

För närvarande har inga motsvarande studier gjorts i Sverige. De internationella undersökningarna indikerar dock att elever över lag kan förhålla sig olika till historieundervisningen i relation till hur de uppfattar sin egen gruppidentitet och hur undervisningen är organiserad. Om historieundervisningen tydligt utgår från endast ett perspektiv där delar av historien osynliggörs blir elevers identifiering med denna berättelse stark - det visar studierna i USA och Katalonien. Studien som gjordes på  fransk-kanadensiska elever visar dock hur en elevgrupp kan komma att definiera sig i motsättning till just en sådan berättelse. För svensk skolas räkning kan det därmed vara av intresse att reflektera över i vilken utsträckning olika gruppers perspektiv kommer till uttryck i undervisningen, och hur lärare kan utveckla undervisningen för att minska risken för sådana starka identifikationer som kommit till uttryck i forskningen.

De forskare som genomfört studierna lyfter fram olika förslag på hur sådana identitetsmässiga låsningar kan lösas upp. Létourneau och Moisan, liksom Sant & co, menar att det är viktigt att dekonstruera de berättelser som eleverna har med sig och sedan konstruera nya berättelser som inkluderar flera olika perspektiv än enbart den egna gruppens. Till detta kan läggas Barton och McCullys förslag att lyfta fram undantagen, de som inte följer gruppernas generella mönster.

Slutligen indikerar Holmbergs undersökning att sättet att organisera historieundervisningen kan ha betydelse för vad eleverna uppfattar som viktigt: en genetisk organisering leder till färre inslag av personliga värderingar, medan en genealogisk tydligare synliggör just sådana värderingar. En lärare som vill lyfta och diskutera olika värderingar i historia kan alltså gagnas av att tillämpa ett nutidsorienterat arbetssätt.

Text: Joakim Wendell

Källor:

Holmberg, Ulrik (2016). Significant history and historical orientation. Ugandan students narrate their historical pasts. Licentiatuppsats. Karlstads universitet 2016.                                                                        

Significant history and historical orientation Länk till annan webbplats..

Barton, Keith C. och Levstik, Linda S. (1998). "It wasn't a good part of history". National identity and students' explanations of historical significance, i Levstik, Linda S. och Barton, Keith C. (red.) Researching History Education. Theory, Method and Context. Routledge 2008, s. 240-272.

Barton, Keith C. och McCully, Alan W. (2012). Trying to "See Things Differently": Northern Ireland Students' Struggle to Understand Alternative Historical Perspectives. Theory & Research in Social Education , 40:4, s. 371-408.                                                                                                                                         

Létourneau, Jocelyn och Moisan, Sabrina (2004). Young People's Assimilation of a Collective Historical Memory: A Case Study of Quebeckers of French-Canadian Heritage, i Seixas, Peter (red.) Theorizing Historical Consciousness. University of Toronto 2004, s. 109-128.

Sant, Edda, González-Monfort, Neus, Santisteban Fernandez, Antoni, Pagès Blanch, Joan och Oller Freixa, Montserrat (2015). How do Catalan students narrate the history of Catalonia when they finish primary Education? McGill Journal of Education vol. 50, nr 2-3, 2015, s. 341-362.