Individuella förmågor kan vara mer avgörande för elevers skolprestationer än socioekonomisk status

I en avhandling från 2023 har Björn Boman undersökt vad som påverkar elevers resultat i årskurs 8 och 9. Huvudresultaten visar att de viktigaste förklaringarna handlar om elevernas förmåga att lösa problem och förstå samband. Även graden av ansträngning och ambition hos eleverna spelar roll.

Vilka faktorer som är viktiga för elevers resultat i grundskolan har undersökts i tidigare forskning och utvärderingar, där bland annat socioekonomiska förhållanden flera gånger pekats ut som betydelsefulla. Bland annat Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? från 2009 konstaterar att socioekonomiska faktorer (som exempelvis utbildningsnivån hos elevernas föräldrar) påverkar elevernas skolprestationer.

I avhandlingen Skolprestationer – faktorer som är relaterade till studieresultat bland elever i grundskolans senare år från 2023 av Björn Boman vid Stockholms universitet nyanseras bilden av vilka individuella faktorer som spelar in för grundskoleelevers resultat, där bland annat kognitiva och icke-kognitiva förmågor visar sig ha stor betydelse.

Med “kognitiva förmågor” avses i avhandlingen sådana förmågor som mäts genom IQ-tester, men också förmågor som att kunna tolka, förstå och dra slutsatser. Med “icke-kognitiva förmågor” avses i avhandlingen exempelvis flit, uthållighet och målmedvetenhet.

Data från betyg, PISA och kognitiva tester

Boman har studerat data från Skolverkets databas över elevers betygsgenomsnitt och resultat på nationella prov i årskurs 9. Vidare har även data från PISA-proven i läsning och matematik 2018 analyserats.

Sammantaget omfattar studien svenska elevers skolresultat i årskurs 8 och 9 de senaste tio åren med mätningar från 2013, 2018 och 2019. Utöver detta material har data från ett långsiktigt pågående forskningsprojekt, Utvärdering genom uppföljning (UGU), tillhandahållits och analyserats i avhandlingen.

Denna data omfattade två årskullar med elever födda 1998 respektive 2004. Materialet innehöll information om 12 000 elevers betyg, resultat från nationella prov, bakgrundsinformation, attityder till skolan, självskattningar av de egna förmågorna samt resultat från kognitiva tester (IQ-tester).

Samtliga fyra delstudier i Bomans avhandling bygger till större del på kvantitativa analyser baserade på siffror, procentsatser eller annan statistik.

Fler förklaringsfaktorer är inkluderade

Till skillnad från flera tidigare studier om elevers skolprestationer har Boman inkluderat förklaringsfaktorerna kognitiva förmågor och icke-kognitiva förmågor. Syftet med avhandlingen beskrivs som att undersöka hur olika faktorer kan förklara elevers skolresultat.

Sammantaget studeras i avhandlingen sex olika faktorer:

• socioekonomisk status (i avhandlingen definierat som föräldrars utbildningsnivå och inkomst)
• kognitiva förmågor
• icke-kognitiva förmågor
• migrationsbakgrund (i avhandlingen definierat som utrikesfödda elever)
• lärarkompetens (i avhandlingen definierat som andelen behöriga lärare)
• geografisk position (avses i avhandlingen som plats i Sverige).

Kognitiva och icke-kognitiva förmågor är också betydelsefulla förklaringar

Avhandlingen består av fyra delstudier. I delstudierna 1 och 2 analyserades betyg för elever i årskurs nio. Resultaten i dessa studier visar att socioekonomisk status hade störst förklaringskraft, följt av migrationsbakgrund och sedan lärarkompetens. Dessa resultat ligger i linje med tidigare forskning inom området.

I delstudie 4 undersöktes PISA-resultat i läsning och matematik. Resultatet i studien visade att icke-kognitiva förmågor sammantaget hade något större effekt än både socioekonomisk status och migrationsbakgrund.

I delstudie 3 inkluderades även datamaterial från forskningsprojektet UGU (se ovan). Detta material innehöll också information om elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor. I delstudien prövades samtliga sex förklaringsfaktorer, som listats ovan.

När dessa prövades gavs en annan ordning, jämfört med i de andra delstudierna, av vilka förklaringsfaktorer som var mest avgörande för elevernas skolprestationer. Det visade sig att de kognitiva förmågorna var mest avgörande. Därefter kom icke-kognitiva förmågor, socioekonomisk status, lärarkompetens, migrationsbakgrund och sist geografisk position.

Studien nyanserar tidigare resultat

Resultaten ovan kan alltså sägas nyansera föregående föreställningar om vad som är avgörande för elevers skolresultat. Även kognitiva förmågor och icke-kognitiva förmågor som flit och målmedvetenhet har således betydelse.

Enligt Bomans avhandling är dessa mer avgörande för grundskoleelevers skolprestationer än socioekonomisk status, när de olika förklaringsfaktorerna prövas mot varandra. I en intervju på Skolporten.se sammanfattar Boman själv huvudresultaten i sin avhandling och framhåller bland annat:

”På individnivå går det att se att så länge eleverna har en god kognitiv förmåga, höga ambitioner och en god koncentrationsförmåga, så spelar det inte någon större roll vilken utbildningsnivå deras föräldrar har eller om de är födda i Sverige”.

Samtidigt är det viktigt att understryka att Bomans avhandling inte bör tolkas som att andra förklaringar så som socioekonomisk status, hem och skola saknar betydelse. Dessa är också viktiga förklaringar bland flera för att förklara den komplexa frågan vad som är avgörande för grundskolelevers prestationer i skolan.

Till verksamma lärare tecknar Bomans avhandling således en komplex bild över vilka faktorer som spelar roll för elevers prestationer i skolan. Resultaten indikerar att pedagoger kanske bör fästa uppmärksamhet vid att träna, stimulera och utveckla elevers individuella förmågor – både de kognitiva och de icke-kognitiva.

Text: Johan Forsell, Linköpings universitet

Källor:

Boman, Björn (2023). Skolprestationer – faktorer som är relaterade till studieresultat bland elever i grundskolans senare år, Stockholm: Stockholms universitet.

Skolporten (2024) Flit är viktigare än socioekonomi, Länk till annan webbplats. hämtat 2024-08-28.

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.