Känslor och värderingar spelar roll för bedömning

Känslor och personliga värderingar spelar roll även om inte examinatorn känner den student som bedöms. Det visar Victoria Elliott i en studie av engelska examinatorers bedömning av essäuppgifter i engelska och historia.

Examinatorn/läraren för vanligen en slags bedömningsdialog med en tänkt elev. I denna dialog inkluderas aspekter som egentligen inte handlar om själva elevarbetet.

En återkommande synpunkt gällande bedömning är att en central rättning av nationella prov skulle innebära ökad rättssäkerhet. Tanken här är att den personliga bindningen inte finns till texten som bedöms och då blir bedömning mer saklig och objektiv.

Inte värderingar av själva textkvaliteten

I artikeln Empathetic projections and affect reactions in examiners of ‘A’ level English and History undersöks just hur personliga värderingar och känslor samverkar med mer kvalitativa aspekter kopplade till elevarbetet. Elliot lät lärare agera som examinatorer och ”tänka högt” i samband med att de bedömde ett antal uppsatser från det nationella examenssystemet i England.

Hon konstaterar att i cirka 10 procent av de genomförda bedömningarna förde läraren en form av diskussion med en tänkt elev eller klass (läraren kände som sagt inte till elevens identitet) där olika former av personliga värderingar och uttalanden infogades. Med personliga värderingar i detta sammanhang menas kommentarer som inte rör själva elevarbetet utan kopplas till eleven eller den klass hon gått i. Dessa värderingar innebar alltså inte en värdering av kvaliteten på själva elevtexten.

Rimligt att det faktiskt påverkar betyget

Värderingarna kunde t ex ha följande karaktär; ”vad kan man egentligen kräva av en 17 år gammal elev”, ”det här måste ju bedömas utifrån vilken undervisning eleven haft och ”världen går ju inte under om de får ett lågt betyg på uppsatsen”. I vissa bedömningar ställde sig också läraren frågan ”vad händer om jag underkänner eleven på arbetet, får hon ut sin examen då?”

I den sammanfattande diskussionen frågar sig Elliot vilken roll dessa uttalanden av lärarna får på själva slutbetyget på elevarbetet. Hon har här inget enkelt svar. Men konstaterar att det är rimligt att anta att det faktiskt påverkar betyget. Samtidigt refererar hon hjärnforskning som visar att ”magkänsla” kombinerat med fakta kan ge en relativt kvalificerad och objektiv värdering.

Text: Johan Samuelsson

Källa:

Victoria Elliott (2013) Empathetic projections and affect reactions in examiners of ‘A’ level English and History, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20:3, 266-280,