Metastudie pekar ut områden värda att utveckla
Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och utifrån det förändra sina undervisningsstrategier. Lärare bör vidare ha höga förväntningar på samtliga elever och använda sig av en mångfald metoder för att nå så många elever som möjligt samt skapa en tillitsfull lärandemiljö för eleverna.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Det är så lärare agerar som lyckas mer effektivt med sin undervisning än andra menar John Hattie i stor metastudie.
Forskning visar att strukturella faktorer såsom socioekonomisk bakgrund, elevens kön och födelseland samt föräldrarnas utbildning har avgörande betydelse för barns och ungdomars lärande och framtidsutsikter. Men när det gäller hur väl en elev kommer att lyckas i skolan är lärarnas undervisningsstrategier och förhållningssätt gentemot elever är ännu viktigare. Alla lärare påverkar elevers kunskaper men vissa lärare gör detta bättre än andra understryker John Hattie, professor vid University of Melbourne, Australien.
Hattie är kritisk till synen att all undervisning är lika bra och i boken ”Synligt lärande för lärare” presenterar han omfattande forskningsresultat som ska hjälpa lärare att öka ungdomars chans att lyckas bättre i skolan. I slutet av den nioåriga grundskolan kan skillnaden mellan elevers kunskaper, beroende på hur effektivt de har undervisats, vara ett helt skolår. Enligt Hattie är de lärare som lyckas bäst 10-15 procent mer effektiva på att utveckla elevers kunskaper än övriga.
Självreflektion och ”Synligt lärande”
Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och med utgångspunkt från analysen förändra sina undervisningsstrategier. Hattie menar att analys och utveckling av undervisningen är de bästa redskapen för effektivt lärande. Utifrån sina kunskaper om den egna undervisningen bör läraren fråga sig:
”Hur ser varje enskild elevs kunskapsprogression ut”
”Vem uppnår och vem uppnår inte målen?”
”Vem visar och vem visar inte tillräckliga framsteg?”
”Varför är det så?”
”Vad i min undervisning kan förändras så att fler elever utmanas och når tillräckliga framsteg?”
Frågor som dessa är avgörande för självreflektion och svaren bör vara vägledande för en förändring av undervisningen. Hattie benämner denna didaktiska teori ”synligt lärande” eller att synliggöra lärandet.
Tillitsfullt lärandeklimat
Enligt Hattie är höga förväntningar på samtliga elever och ett tillitsfullt lärandeklimat viktiga faktorer i undervisningen. Det ska inte vara stigmatiserande att göra fel. I en sådan förtroendeingivande lärandemiljö där läraren tror på elevers inre kapacitet kan elever ständigt utmanas och läraren kan ställa tydliga krav.
Hattie förespråkar formativ bedömning. Han menar att både elever och lärare måste vara införstådda med förväntade lärandemål, veta hur väl de presterar och vad som är nästa steg i elevens lärandeprocess. Således måste läraren ha kunskaper om samtliga elevers kunskapsutveckling och ge dem regelbunden återkoppling.
Metodpluralism och samarbete
Lärare bör använda en mångfald olika metoder för att på så sätt nå så många elever som möjligt. För att kunna välja effektiva metoder är det viktigt att förstå elevers kognition, deras förutsättningar för och förväntningar på lärande, deras förkunskaper, när de har uppnått förväntade lärandemål, osv. Kännedom om olika lärandefaktorer ger läraren ett underlag för hur man kan strukturera undervisningen för att maximera lärandeprogressionen.
Därtill är det av vikt att lärarna samarbetar med varandra, både när det gäller planering och utvärdering av undervisningen. Tillsammans kan de på ett mer effektivt och analytiskt sätt förändra rådande undervisningsstrategier och utforma nya.
Text: Vanja Lozic
Källa:
Hattie, John. "Synligt lärande för lärare". Stockholm: Natur & Kultur, 2012