Pojkar får fortfarande mer plats än flickor i klassrummet

Flickor får idag bättre resultat än pojkar i skolans naturvetenskap, men det är fortfarande pojkar som får mest plats när det gäller talutrymme och uppmärksamhet på lektioner. Det visar en studie om likvärdighet från Mittuniversitetet och Aarhus universitet. Skillnaderna i utrymme är dock mindre än för 30 år sedan.

Det var länge en etablerad sanning att pojkar dominerar i klassrummet, och att detta var en av anledningarna till att flickor lyckades sämre i skolans naturvetenskap. Numera får dock flickor som grupp bättre resultat än pojkar inom naturvetenskap i grundskolan. För att få veta mer om vad detta kan bero på undersökte Nina Eliasson och hennes kollegor hur mycket utrymme flickor och pojkar får i årskurs nio.

– Idag när svenska flickor presterar bättre i de naturvetenskapliga ämnena jämfört med pojkar finns det anledning att undersöka om fördelningen av talutrymmet förändrats, om flickor idag "tar för sig" mer, enligt Nina Eliasson.

Flickor tar mer plats nu än för trettio år sedan

En förklaring till att flickor numera lyckas bättre än pojkar skulle alltså kunna vara att de får mer plats i skolan än pojkar. Resultatet i studien visar dock att flickorna fortfarande tar mindre utrymme än pojkarna. Däremot tar de upp mer plats jämfört med vad som kan väntas utifrån den så kallade ”två tredjedelars-regeln”.

Denna “regel” myntades i mitten av 1980-talet av svenska forskare baserat på resultatet från studier vid den tiden. Enligt den tar läraren upp ungefär två tredjedelar av talutrymmet i skolan (67 procent), medan pojkarna som grupp tar upp 22 procent (två tredjedelar av den resterande tiden). Detta lämnar en niondel av det totala utrymmet till flickorna (11 procent).

I den aktuella studien fick pojkarna utrymme i ungefär samma proportion som för 30 år sedan, när det gällde interaktioner mellan lärare och elever som handlade om naturvetenskap. Däremot tog lärarna upp en mindre andel och flickorna en större andel av dessa kontakter jämfört med äldre studier.

Studien visar också att om även interaktioner som inte har med naturvetenskap att göra räknas in står lärare för ungefär två tredjedelar. I de delar av lektionen som handlar specifikt om naturvetenskap är dock lärarnas andel mindre. Genom att skilja ut naturvetenskap på det här sättet kan forskarna även se att pojkarnas höga andel interaktionen faktiskt har ett direkt samband med ämnet, och inte andra inslag i klassrummet.

– En vanlig föreställning är att pojkarna får mer tillrättavisningar av läraren och att det är därför som de i högre grad interagerar med lärare, enligt Nina Eliasson.

Video ger information om fördelning av utrymme

För att ta reda på hur fördelningen av utrymme ser ut analyserade forskarna 40 timmar video som spelats in på sex svenska olika skolor med ungefär 200 ungdomar och 14 lärare under 2014. Forskarna letade efter tillfällen då läraren agerade för att hela klassen skulle rikta sin uppmärksamhet mot ett gemensamt fokus.

Forskarna delade sedan upp det samtal i helklass som följde i enskilda kontakter. Dessa kontakter bestod av att läraren riktar sig till antingen hela klassen eller tilltalar enstaka elever, eller att en elev riktar sig till läraren. De samtal som forskarna analyserade var sådana som läraren avsåg att hela klassen skulle ta del av, även om de under samtalen ibland tilltalade enskilda elever.

Forskarna skiljde på kontakter som hade med naturvetenskap att göra, instruktioner och kontakter som inte alls hade med lektionen att göra. Mer än hälften (56 procent) av kontakterna handlade om naturvetenskap.

Forskarna använde antalet kontakter som ett mått på fördelning av utrymme. De valde detta i stället för tid på grund av att såväl pojkar som flickor uttryckte sig mycket kort. Det skulle helt enkelt bli svårt att mäta tiden som eleverna talar. Enligt Nina Eliasson påverkar inte detta fördelningen mellan flickor och pojkar särskilt mycket. Däremot tar lärarna upp en stor del av taltiden. De skulle därför ha tagit upp en ännu större andel av utrymmet om forskarna hade mätt tiden.

– Det är så klart inte så förvånande eftersom lärarna leder dessa gemensamma genomgångar, menar Nina Eliasson.

Manliga lärare vänder sig mer sällan till flickor

Forskarna tittade även på hur lärarna fördelade sin uppmärksamhet mellan att tala till klassen som helhet och att vända sig individuellt till pojkar respektive flickor i klassen. Resultatet visar att lärare oftare tilltalar pojkar än flickor.

Det fanns även en skillnad mellan kvinnor och män bland lärarna. Det som skiljde dem åt var att manliga lärare vände sig till flickor ännu mer sällan och till hela klassen oftare än kvinnliga lärare. Båda grupperna tilltalade pojkar i lika hög grad.

Mer arbete nödvändigt

Över lag tyder alltså resultatet på att pojkar i studien fortfarande har ett större talutrymme i skolan på lektioner i naturvetenskap. Fynden stödjer därmed inte tanken att flickors bättre resultat i naturvetenskap skulle bero på att de numer tar större plats än pojkar i klassrummet. För att ta reda på mer om vad som ligger bakom skillnaden kommer forskarna titta på vad som faktiskt sägs när lärare och elever interagerar. Forskarna påpekar också att de bara undersökt det som sägs gemensamt i helklass, och inte till exempel arbete i mindre grupper, enskilda samtal mellan lärare och elever, eller arbete med texter.

Att så lite förändrats var det mest överraskande resultatet, tycker Nina Eliasson. Hon påpekar att lärare har stor kunskap och erfarenhet kring att arbeta med att få alla elever att delta på ett jämställt sätt. Att det trots detta fortfarande är en större andel interaktioner mellan pojkar och lärare än mellan flickor och lärare tyder på att mer behöver göras.

– Vi menar att det är viktigt att på nytt uppmärksamma detta så att arbetet mot en jämnare fördelning av talutrymmet kan fortsätta, enligt Nina Eliasson.

Text: Gunnar Höst, Linköpings universitet

Källa:

Eliasson, N., Sørensen, H., & Karlsson, K. G. (2016). Teacher–student interaction in contemporary science classrooms: is participation still a question of gender? Länk till annan webbplats. International Journal of Science Education, 1-18.