Reflektion utvecklar matundervisningen i hem- och konsumentkunskap

Matlagning är en central del av hem- och konsumentkunskap och har format ämnets särart. Forskning visar att lärares didaktiska val påverkar elevernas möjligheter att begreppsliggöra och utveckla sina matlagningsfärdigheter. Genom medvetna val kan läraren synliggöra och utveckla elevernas arbete med matlagning i undervisningen.

Flera olika skolämnen ska behandla mat i undervisningen. Hem- och konsumentkunskap är dock unikt i sammanhanget genom att mat och måltider utgör ett centralt innehåll med fokus på såväl mat som matlagning. I kursplanen står att eleverna ska utveckla ”förmåga att planera och tillaga mat och måltider”. Lärarna har en viktig roll när eleverna matarbetar och genom sitt agerande stödjer (eller hindrar) deras kunskapsutveckling.

Vad är matarbete och matlagning?

När man arbetar med mat i hemmet ingår en mängd olika arbetsuppgifter. I sin avhandling från 2020 använder Gelinder begreppet matarbete och inkluderar i det planering, inköp, livsmedelshantering, tillagning, dukning och servering samt efterföljande arbete så som avdukning, hantering av rester och avfall samt diskning.

Berg beskriver i sin doktorsavhandling från 2024 begreppet matlagning som processen där livsmedel transformeras till socialt och kulturellt accepterade slutprodukter, det vill säga måltider eller delar av måltider. I den processen ingår matlagningstekniska färdigheter som att hacka, steka och koka, men också att organisera arbetet, tolka recept och använda sina sinnen för att värdera matens kvalitet.

Lassen skildrar i sin doktorsavhandling från 2020 matlagning som en process som inkluderar kommunikation, förkroppsligat kunnande och känsla. Hon delar upp arbetsuppgifterna i sex handlingskategorier: matlagningsmetoder, beslutsfattande om säker mat, redskapsanvändning, ingredienser och recept, produktutvärdering genom hela processen samt organisation. Dessa definitioner visar att matarbete och matlagning inte går att begränsa till tekniker och metoder, utan att det inrymmer mycket mer.

Matarbete i kursplanen

I kursplanens inledande del beskrivs syftet med hem- och konsumentkunskap, där betydelsen av val, vanor och arbetet i hemmet lyfts fram. Ämnets centrala innehåll omfattar tre områden: mat och matlagning, privatekonomi och konsumtion samt levnadsvanor.

Kommentarmaterialet poängterar att dessa områden ska kombineras för att uppnå undervisningens syfte. Höijer och hennes medförfattare diskuterar i sin artikel från 2011 hur eleverna inte bara utvecklar kunskap om mat utan även med och genom mat genom att organisera de centrala kunskapsområdena i relation till mat och matlagning.

Kunskap i handling är en utgångspunkt för undervisningen i hem- och konsumentkunskap

Den kunskapssyn som hem- och konsumentkunskap bygger på enligt Skolverkets kommentarmaterial ställer särskilda krav på undervisningen, då praktik och teori inte särskiljs: ”teori och praktik [ska] betraktas som sammanflätade, komplexa helheter” och det betyder att kunskap ”kommer till liv i verklighetsnära situationer där intellekt, känslor, sinnen och handlingar förenas”. Utgångspunkten kunskap i handling påverkar arbetssättet: ”Genom att tillämpa ett undersökande, jämförande och reflekterande förhållningssätt i handling blir aktiviteterna kunskap”.

Höijer beskriver i en artikel på Skolverkets Lärportal att uppmärksamhet och reflektion är två nyckelbegrepp när det gäller kunskap i handling. Eleven behöver träna förmågan att vara uppmärksam och reflektera. Det är viktigt att uppgifterna utformas på sådant sätt att eleven förstår vad uppmärksamheten ska riktas mot och vad hen ska reflektera över.

Att ta risker är ytterligare ett nyckelbegrepp. Lassen beskriver i sin avhandling hur elever i matarbetet kan testa nya metoder, redskap eller smaker. För att lära sig något måste man ta risker. Men det kan gå fel när man tar risker. Eleven kan misslyckas med metod, redskap eller det sensoriska. Eleven kan skada sig eller känna skam vid misslyckande. Därför är det viktigt att skapa en trygg undervisningssituation.

Didaktiska val

När lärare svarar på elevers frågor, förklarar saker och skapar uppgifter gör de olika didaktiska val. En av didaktikens viktigaste uppgifter är att synliggöra dessa val och ge underlag för reflektion. Didaktisk kompetens innebär medvetenhet om val och dess konsekvenser, vilket kräver systematik vid planering, genomförande och värdering av undervisningen.

Bie skriver i sin bok från 2022 att reflektion hjälper läraren att förstå både sig själv och sin undervisning samt att bli medveten om hur och när olika kunskaper och erfarenheter används. Därigenom kan reflektion ge idéer för att utveckla undervisningen.

Lärares estetiska värderingar och elevers val i matlagning

Berg redovisar i sin avhandling hur hon följde en undervisningsgrupp i hem- och konsumentkunskap under ett år. I en delstudie om estetiska värden beskriver hon hur estetik, det vill säga sinnesupplevelser kopplade till skönhet, njutning och smak, ingår som en kvalitet eller dimension i alla erfarenheter, inklusive mat och matlagning.

En konsekvens för undervisningen är att eleverna inte enbart lär sig fakta om mat och matlagning, utan också de värden som relateras till deras handlingar och hur de förhåller sig till dem. Här nämns två exempel: I det hon kallar kulinarisk estetik, framhöll eleverna betydelsen av hur maten såg ut, eftersom läraren ofta poängterade att man ”äter med ögonen”.

Inom produktionsestetik presenterade läraren hemlagad mat i positiva termer, medan prefabricerad mat problematiserades och värderades negativt. En elev sa: ”Du förväntas förstå att det är bättre att laga maten själv”.

Exemplen visar att eleverna är medvetna om lärarens estetiska värderingar. Även om deras handlingar inte alltid gick i linje med vad läraren sa, som när de saltade lite mer eller hade i extra smör för att det skulle bli gott, konstaterar Berg att eleverna tolkar lärarens värderingar. De överväger olika alternativ och gör val utifrån dessa.

Berg diskuterar dock om eleverna verkligen lär sig att värdera och ta ställning, eller om deras handlingar speglar en vilja att tillmötesgå läraren, exempelvis för att få bra betyg.

Lärares didaktiska val avgör om rutinisering stödjer elevers utveckling

Lassen studerar i sin avhandling lärare i mat og helse, motsvarande hem- och konsumentkunskap i Norge. Hon visar att de betonar vikten av att elever lär sig det hon kallar rutinisering. Lassen hänvisar till filosofen Grimen, som menar att alla handlingar, inklusive matlagningsprocessen, har en inre struktur av olika steg i en koreograferad ordning. När ordningen blir fixerad, är den rutiniserad och kan utföras med självförtroende och självklarhet.

En rutiniserad handling är förutsägbar, vilket ger förutsättningar för att organisera och synkronisera handlingar. Men enligt etnologerna Ehn och Löfgren, i The Secret World of Doing Nothing, kan rutiner både stödja och hindra utveckling och förändring.

Lassen visar att lärarnas didaktiska val ger rutinisering av matlagningshandlingar olika innebörd. När en lärare svarar på en elevs fråga om hur hen ska göra med att enbart hänvisa till receptet, beskriver Lassen det som meningslöst och utan ämnesinnehåll. På samma sätt hindrar återkoppling som ”bra jobbat” elevers kunskapsutveckling när de saknar förklaring om vad eller hur något är bra.

Däremot främjas kunskapsutvecklingen när lärare i stället ställer utmanande och uppmuntrande frågor, synliggör handlingars steg och koreografi eller utmanar eleverna att använda sina sinnen.

Avslutande tankar om hem- och konsumentkunskapslärares reflektion

Reflektion är ett sätt att bli medveten om didaktiska val. En utgångspunkt kan vara att ställa sig frågor som:

• Utmanar jag mina elever att bli medvetna om sitt agerande i relation till redskap, recept och matvaror? Främjar jag risktagande?
• Uppmärksammar jag mina elever på hur arbetet organiseras (steg och koreografi) och på det önskade resultatet som referens vid bedömningar och val under arbetets gång?
• Hur uppmärksammas estetiska värden – som grund för elevers reflektion och ställningstagande eller som ”rätt” smak eller sätt att tänka?

Reflektion kan bidra till att hem- och konsumentkunskapslärare ”tar makten” över sin undervisning. Det skapar förutsättningar för medvetna didaktiska val och förståelse för konsekvenserna för elevernas kunskapsutveckling. Därmed kan matarbetet i hem- och konsumentkunskapsundervisningen både synliggöras, begreppsliggöras och utvecklas.

Text: Karin Hjälmeskog, Stockholms universitet

Källor:

Berg, G. (2024). Beyond the plate. Food and health, aesthetics and meaning-making in Home and consumer studies. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].

Bie, K. (2022). Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö: Gleerups.

Ehn, B. & Löfgren, O. (2010). The Secret World of Doing Nothing, University of California Press. ProQuest Ebook Central. Hämtad 2024-05-07 12:16:58.

Gelinder, L. (2000). Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].

Höijer, K. (2024). Kunskapssyn och bedömning i hem- och konsumentkunskap. Länk till annan webbplats. Skolverkets Lärportal.

Höijer, K.; Hjälmeskog, K. § Fjällström, C. (2011). ’Food with a purpose’ – Home economics teachers’ constructions of food and home. International Journal of Consumer Studies, 35(5), s. 514-519.

Lassen, K. (2020). Skolekøkkenets hemmeligheter. En kvalitativ studie av læreres matlagningsundervisning på ungdomsskolekøkkenet. [Doktorsavhandling: Universitetet i Sørøst-Norge i Vestfold].

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022, Lgr22. Stockholm: Norstedts Juridik.

Skolverket (2022). Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap. Grundskolan. Stockholm: Skolverket.