Så kan du utgå från elevers intresse för delaktighet i fritidshemmet

I fritidshemmet ska elever ges inflytande och delaktighet. För att detta ska möjliggöras visar forskning att det är betydelsefullt att personal i fritidshem har kunskap om vad elever själva tycker är viktigt för dem att ha inflytande över samt utvecklar arbetssätt som stödjer elevers delaktighet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Att elever ska ges möjlighet till delaktighet är framskrivet både i skollag och läroplaner, och gäller i hela skolväsendet. Det är också en rättighet som regleras i artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, där det står att barn ska bli lyssnade på och att deras åsikter ska tas i beaktande vid olika former av beslutsfattande.

Fritidshemmet har av tradition varit en verksamhet där elevers delaktighet har lyfts fram dels som en metod, dels som ett innehåll. Med det menas att elever ska lära sig om delaktighet som ett kunskapsinnehåll. Det kan exempelvis handla om hur beslutsfattande går till på ett demokratiskt sätt eller hur alla kan bli lyssnade på i ett samtal.

Men delaktighet är också en metod i fritidshem, vilket betyder att fritidshemmet ska vara en plats där elever får möjlighet till inflytande och där delaktighet är en central metod i den fritidspedagogiska undervisningspraktiken. I läroplanen Lgr 22 framhålls att fritidshemmets undervisning ska ta utgångspunkt i elevers behov, intressen och erfarenheter.

Så beskriver elever själva sin möjlighet till delaktighet i fritidshemmet

I en studie av Elvstrand och Närvänen får elever själva berätta hur de ser på sin möjlighet till delaktighet. Materialet bygger på att elever i grupp först ritar kartor över sitt fritidshem där de markerar ut platser och aktiviteter som de gillar respektive inte gillar, för att i nästa steg samtala om sin kartbild. Resultatet visar att elever lyfter fram vardagliga aktiviteter, som lek och att få vara med kompisar, som betydelsefulla i fritidshem.

I studien framkommer också att det är svårt för elever att beskriva vad ett fritidshem är. I stället för att berätta vad som kännetecknar fritidshem så använder eleverna skolan som referenspunkt och framhåller vikten av att fritidshem ”inte blir skola”. Det betyder att elever har en förväntan på att fritidshemmet ska vara en annan sorts verksamhet än skolan.

Att leka och få möjlighet att själva välja

På kartbilderna ritar och gillar eleverna platser där det finns utrymme för lek, men också möjlighet till friutrymme. Eleverna framhåller att de vill få välja vad de ska göra i fritidshemmet och att det finns tid för lek. På samma gång som väljandet av aktiviteter är viktigt för eleverna är det också betydelsefullt att fritidshemmet erbjuder roliga aktiviteter så att, som eleverna säger, ”man har något att göra”.

Alltför fasta scheman och regler riskerar att begränsa möjligheten till delaktighet

I elevernas berättelser framkommer att när fritidshemstiden blir hårt reglerad genom vuxenorganiserade aktiviteter så upplever eleverna att de har begränsad möjlighet till delaktighet. Eleverna lyfter exempel som handlar om att alla måste vara med i obligatoriska aktiviteter eller att fritidshemstiden alltid börjar med uterast. Eleverna beskriver att fritidshemmet ofta är en rolig plats men att de vill få inflytande över sin tid där.

Att utgå från elevers intressen i fritidshemmets undervisning

Att som personal lyfta in elevers perspektiv på sin fritidshemstid är ett sätt att lyssna in barns röster, vilket ger en fördjupad förståelse för hur fritidshemstiden uppfattas av eleverna. Ett konkret sätt att arbeta med elevers delaktighet är att i undervisningen utgå från deras intressen. Hur personal i fritidshem arbetar med detta har Anna-Lena Ljusberg studerat.

Aktionsforskning som ett sätt att utveckla arbetsmetoder

Ljusbergs studie bygger på ett aktionsforskningsprojekt där forskare och personal i fritidshem gemensamt undersökt och utvecklat metoder för hur de kan arbeta med att ta tillvarata elevers intressen i undervisningen. I studien har fritidshemsavdelningar på två skolor i skilda socioekonomiska områden deltagit. Fokus i studien är fritidshemslärares planeringsarbete och på vilka arbetssätt som personalen använder sig av för att undersöka vilka intressen som eleverna har och vad de vill göra i fritidshemmet.

Tre olika sätt att arbeta med elevers intressen som utgångspunkt för planeringen

I studien framkommer tre olika sätt som personalen arbetar på för att göra en intresseinventering, det vill säga hur de använder elevers intresse som en utgångspunkt för sin planering.

Intresseinventering där elever blir medaktörer

När personalen använder sig av ett arbetssätt där eleverna ges rollen som medaktörer får eleverna själva uttrycka vilka intressen de har. Detta görs både i vardagliga situationer och vid särskilda tillfällen, som fritidshemsråd. Vad som är kännetecknande för detta arbetssätt är att personalen inte gissar vad eleverna är intresserade av utan i stället så frågar de och lyssnar till elevernas svar.

Personalen beskriver att detta arbetssätt är en viktig del för att skapa hållbara sociala relationer med eleverna men också betydelsefullt för att eleverna ska känna att de blir lyssnade på.

Intresseinventering där elever blir objekt

Kännetecknande för detta arbetssätt är att det vid en första anblick kan se ut som elever ges möjlighet att ge uttryck för sina intressen. Samma typ av aktiviteter som ovan kan ske, men en viktig skillnad i det här arbetssättet är att elever inte ges samma aktörskap. I stället för att eleverna själva får berätta om sina intressen eller vad de vill göra i fritidshemmet har en skiftning skett till att personalen tolkar eller gör antaganden om vad eleverna är intresserade av.

Personalen beskriver ett arbetssätt där de tolkar elevers beteende som att de verkar glada när de gör en aktivitet. Det kan också handla om att personalen försöker se vad eleverna är intresserade av genom exempelvis vilka leksaker som eleverna tar med sig till fritidshemmet.

Intresseinventering som utgår från personalens egna intressen

I det tredje arbetssättet för att ta tillvara elevers intressen tas inte utgångspunkt i eleverna alls. I stället utgår planeringen ifrån personalens egna intressen. Detta sker på två olika sätt. I det första sättet utgår personalen från sig själva, exempelvis vad de tyckte om att leka som barn. Det andra sättet utgår från olika former av normer kring vad som kan ses som bra respektive dåliga aktiviteter, vilket bidrar till hur elevers intressen kan tas tillvara i undervisningen.

Kännetecknande för detta arbetssätt är att olika perspektiv kommer i konflikt med varandra. Det kan exempelvis grunda sig i en föreställning om att elever väljer dåliga aktiviteter, som att vilja leka med vapen, vilket gör att vuxna behöver välja bättre aktiviteter åt eleverna.

Att ta tillvara elevers intresse är en fråga om delaktighet

Ljusbergs studie visar att de olika sätt som personal i fritidshem arbetar på för att tillvarata elevers intresse i planeringen av fritidshemsverksamheten leder till olika grader av delaktighet. Studien visar också att finns olika spänningar beroende på hur man som personal ser på barn och barns möjlighet och kompetens i att vara delaktiga.

En skiljelinje mellan de olika arbetssätten handlar om ifall elever ges ett aktörskap, eller om personalen utgår ifrån att de bäst kan tolka elevers intressen och att elever därigenom snarare blir objektifierade. Studiens resultat visar också vikten av att personal i fritidshem synliggör sitt eget arbete med att utgå från elevers intressen när de gör pedagogiska planeringar och utmanar sig själva med att ställa frågan i vilken utsträckning elever ges ett reellt aktörskap.

Text: Helene Elvstrand, Linköpings universitet

Källor:

Elvstrand: H & Närvänen, A-L. (2016) Children's own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden Länk till annan webbplats., American Journal of Educational Research, (4), 6, 496- 503.

Ljusberg, A-L. (2022): The concept of pupils´ interests in the context of school-age educare in Sweden Länk till annan webbplats.. Early Child Development and Care.

Publicerad 31 oktober 2022.