Så kan kopplingen mellan språk och personlighet användas i klassrumsdiskussioner

Vi vet sedan länge att personligheten är ganska stabil och i hög grad genetiskt betingad. Samtidigt upplever många flerspråkiga att de blir lite av en annan människa när de byter mellan olika språk. Så vad säger forskningen om dessa frågor, och hur kan de användas som underlag för lärare i klassrummet?

Forskningen ger inget entydigt svar om kopplingen mellan språk och personlighet och om det är så att flerspråkiga skiftar mellan olika personligheter när de byter språk. Å ena sidan är det svårt att definiera vad personlighet faktiskt är, och å andra sidan är forskning som direkt studerar flerspråkighet och personlighet ganska begränsad.

Inom psykologin används ofta den berömda femfaktorteorin för att definiera personlighet. Den framhäver att fem grundläggande personlighetsdrag kan förklara mycket av hur man är som människa:

• Öppenhet (en mottaglighet för nya erfarenheter, idéer och intryck).
• Samvetsgrannhet (en persons noggrannhet, disciplin och ansvarskänsla).
• Extraversion (en persons sociala energi och utåtriktning).
• Vänlighet (omtänksamhet och samarbetsvilja).
• Neuroticism (en tendens att uppleva negativa känslor).

Några forskningsstudier visar att tvåspråkiga får olika resultat på dessa drag beroende på vilket språk de testas på. Detta tyder på att man kan anta något av en annan personlighet när man byter språk.

Exempelvis observerade Ramírez-Esparza och kollegor att tvåspråkiga talare av engelska och spanska i USA och Mexiko upplevde sig själva som mer utåtriktade, vänliga och samvetsgranna men mindre neurotiska när de pratade på engelska än när de pratade på spanska.

I en studie av tvåspråkiga talare av engelska och kantonesiska i Hong Kong fann Chen och kollegor att deltagarna uppfattades som mer öppna, extroverta och självsäkra på engelska än på kantonesiska när de pratade med en kinesisk intervjuare, men däremot var effekten av hur språket påverkade deras uppfattning av sig själva ganska svag.

Kulturella ramar påverkar uppfattningen

En trolig anledning till att man som flerspråkig kopplar ihop olika personligheter med olika språk är att man associerar språken med olika kulturer och egna och andras värderingar av språken och dess talare. Forskningen menar att man skiftar mellan olika kulturella ramar, som kan vara mer eller mindre influerade av stereotyper.

Om man exempelvis uppfattar italienare som mer uttrycksfulla och känslomässiga än svenskar är chansen stor att man aktiverar dessa personlighetsdrag när man använder språket själv, vilket gör att man känner sig lite annorlunda som person. Detta var författarnas slutsatser i studierna om tvåspråkiga i USA och Mexiko och i Hong Kong.

Olika språk kopplas till olika roller och situationer

Även språkvanor relaterade till olika roller och situationer gör att man kan koppla ihop olika språk med olika personligheter. Som flerspråkig använder man sällan språken i samma situationer och med samma mottagare.

Om man exempelvis använder ett språk i familjen, ett annat på jobbet och ett tredje i kommunikation med vänner är det inte så konstigt att man associerar de olika språken till olika sätt att vara: språket i hemmet kanske förknippas med högre grad av familjaritet och känslomässighet medan språket på arbetet förknippas med professionalitet, och så vidare.

Detta kan förstås med hjälp av en poststrukturalistisk och socialkonstruktivistisk syn på identitet som något som är föränderligt och består av många lager som kan skalas av och läggas på i olika situationer. Som andraspråkstalare är känslor av nervositet och osäkerhet också vanliga när färdigheten i språket är begränsad, men detta kan ju som tur är förändras över tid.

En som undersökt dessa frågor i svensk kontext är Katrin Ahlgren, som i en studie från 2016 visar hur en afgansk kvinnas inlärning och användning av svenska i olika sammanhang under en femtonårsperiod påverkar hennes identitetsskapande.

Hur roll- och färdighetsrelaterade faktorer relaterar till de grundläggande personlighetsdragen är dock oklart. Troligen handlar det mer om att användningen av olika språk kan lyfta fram olika nyanser i en människas sätt att känna och vara än om att man helt skiftar personlighet.

Olika kommunikationsstilar i samma talsituation

En nyligen utkommen studie indikerar däremot att tvåspråkiga tenderar att kommunicera på ganska olika sätt beroende på vilket språk de använder även inom samma slags talsituation.

I en analys av 24 mödrars kommunikationsstil på engelska och thailändska i samtal med deras fyraåriga barn observerade Rochanavibhata och Marian att mödrarna använde en mer barn-centrerad samtalsstil när de pratade om gemensamma minnen med barnen på engelska, medan stilen i liknande samtal på thailändska var mer vuxen-centrerad.

Samtalen på engelska innehöll bland annat mer kommunikativt stöd och beskrivningar som byggde vidare på och utvecklade barnens berättelser, men även mer negativ feedback, medan samtalen på thailändska innehöll mer direkt formulerade förfrågningar och order.

Dessa skillnader menar författarna speglar olika kommunikationskulturer och syn på förhållandet mellan vuxna och barn, där den engelsk-amerikanska stilen fokuserar mer på barnets autonomi och individualitet och den thailändska på att barn ska lyda och respektera vuxna.

Intressant nog liknade barnens mönster mödrarnas, vilket tyder på att olika kommunikationsstilar associerade med olika språk lärs in väldigt tidigt i livet hos dem som växer upp som flerspråkiga.

Flerspråkighet i sig påverkar personligheten

Slutligen finns det tecken på att flerspråkighet i sig påverkar vissa personlighetsdrag. I en studie av 651 talare av ett 50-tal olika språk rapporterar Dewaele och Botes att högre grad av flerspråkighet (mätt i antalet talade språk) uppvisar ett positivt samband med dragen socialt initiativ, öppenhet och flexibilitet. Sambandet med öppenhet är något som även påvisats i tidigare forskning.

Studien kan inte förklara varför det är så, men troligen är det så att man genom att lära sig nya språk och regelbundet relatera till olika språk och kulturer öppnar sina sinnen. Det kan också vara så att de som redan har ett öppet sinne oftare aktivt väljer att bli flerspråkiga.

Underlag för reflektion och klassrumsdiskussioner

Enligt läroplanerna för förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer ska skolan ge förutsättningar för identitetsutveckling och undervisningen ska hjälpa eleverna att förstå olika sätt att tänka och vara i en kulturell mångfald.

Fynden om relationen mellan språk och personlighet kan därför med fördel användas som utgångspunkt för diskussioner och personliga reflektioner i klassrummet, särskilt inom språkundervisningen och i skolor med många flerspråkiga elever.

Möjliga diskussionsfrågor skulle kunna vara:

• Är personligheten främst något stabilt och genetiskt bestämt, eller kan den ändras? Har din personlighet ändrats, och vad tror du i så fall orsaken är?
• Skiftar flerspråkiga mellan olika personligheter beroende på vilket språk de talar? Gör du det? I så fall, tror du att det beror på språket i sig, eller på andra faktorer?

Sammanfattningsvis är svaret på frågan om flerspråkiga växlar personlighet när de använder olika språk inte helt tydligt, men det finns tecken på att talares uppfattning av olika kulturer och kommunikationsstilar samt färdighetsnivå i språket resulterar i olika sätt att känna och agera på olika språk.

Text: Klara Skogmyr Marian, Stockholms universitet

Källor:

Ahlgren, K. (2016). “Språket–en biljett till frihet”: narrativ identitet i en migrationskontext. Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, 11(2), 143–173.

Chen, S. X., & Bond, M. H. (2010). Two languages, two personalities? Examining language effects on the expression of personality in a bilingual context. Personality and Social Psychology Bulletin, 36(11), 1514–1528.

Dewaele, J. M., & Botes, E. (2020). Does multilingualism shape personality? An exploratory investigation. International Journal of Bilingualism, 24(4), 811–823.

Ramírez-Esparza, N., Gosling, S. D., Benet-Martínez, V., Potter, J. P., & Pennebaker, J. W. (2006). Do bilinguals have two personalities? A special case of cultural frame switching. Journal of research in personality, 40(2), 99–120.

Rochanavibhata, S., & Marian, V. (2024). Language-dependent reminiscing: Bilingual mother-child autobiographical conversations differ across Thai and English. Cognitive Development, 70, 101445.