Åldern avgörande för andraspråksinlärning

Det är svårare att lära sig ett andraspråk än modersmålet. Men beror det på att man är äldre eller att hjärnan är ”upptagen” av modersmålet? En ny studie visar att den huvudsakliga anledningen är inlärningsåldern. Att kunna flera språk hindrar inte inlärningen.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Varför är det skenbart så lätt att lära sig sitt förstaspråk och så svårt att lära sig sitt andraspråk? Och varför uppnår man sällan samma språkliga färdighet i andraspråket som i förstaspråket? Det är många omständigheter som spelar in när man lär sig ett språk. Jämför man första- och andraspråksinlärning grovt så är det dock huvudsakligen två faktorer som skiljer sig åt: ålder och förkunskaper.

När man lär sig andraspråk är man äldre än när man lär sig ett förstaspråk, ibland betydligt äldre. Dessutom kan man vid andraspråksinlärningen redan ett språk, nämligen modersmålet. Är det alltså modersmålet som sätter käppar i hjulet när man lär sig ett andraspråk? Eller är det åldern som gör att vi inte lär oss lika lätt och lika fullständigt som vi gör när vi är yngre? Händer det alltså någonting i eller med hjärnan när den mognar så att vi lär oss annorlunda?

Modersmålet gjorde ingen skillnad

Det är åldern, alltså mognadsförändringar, som gör att man lär sig ett språk bättre tidigare i livet än senare. Detta visar en ny studie som har jämfört språkkänslan, alltså den intuitiva känslan för vad som är riktigt i språklig form, mellan två olika grupper av vuxna som hade lärt sig svenska som andraspråk vid ungefär samma ålder under barndomen. Den ena gruppen bestod av personer som hade adopterats till Sverige och glömt sitt ursprungliga modersmål, den andra gruppen hade flyttat till Sverige med sin ursprungsfamilj i vilken de fortsatte tala sitt modersmål.

I experimentet som utfördes hade man förändrat längden på vokaler i svenska ord så att de avvek från det korrekta ordet. Både korrekta och inkorrekta versioner av svenska ord spelades upp för personerna i båda grupperna. De skulle sedan så snabbt som möjligt avgöra om orden var korrekta eller inte. Resultatet visade att personerna i de båda andraspråksgrupperna hade samma kunskaper i svenska, trots att de i den ena gruppen kom ihåg modersmålet och de i den andra inte. Modersmålet gjorde alltså ingen skillnad.

Inlärningsåldern spelade roll

Däremot visade studien att inlärningsålder spelar roll. Båda andraspråksgrupperna jämfördes nämligen också med en grupp av svenska modersmålstalare. Dessa hade lärt sig svenska från födseln, alltså tidigare än andraspråkstalarna i de andra två grupperna. Andraspråkstalarna accepterade alltså fler ord som korrekta än vad modersmåltalarna gjorde.

Studien visade därmed att modersmålet inte är något hinder för att framgångsrikt lära sig ett andraspråk. Detta är ett motargument till idéer om att andraspråksinlärningen skulle bli mer lyckad genom att undvika att tala sitt modersmål. Att enbart tala svenska gav inte gruppen som hade glömt sitt modersmål några fördelar.

Kritiska inlärningsperioder omdebatterat sedan länge

Debatten om huruvida den biologiska åldern påverkar språkinlärningen har förts ända sedan Eric Lenneberg formulerade hypotesen om den kritiska perioden i språkinlärningen under 60-talet. Enligt denna hypotes finns det i barnets utveckling ett tidsfönster under vilket det behöver få språkinflöde. Efter den tidsperioden, hävdade han, är det inte längre möjligt att lära sig språket fullt ut. Detta skulle bero på mognadsförändringar i hjärnan.

Exempel på liknande kritiska perioder finns det gott om i djurriket. Gässlingar präglas bara under de första timmarna efter kläckning och följer allt som rör sig. Därefter gör de inte det. Likaså lär sig sångfåglar bara samma melodier som sina föräldrar under de första veckorna av sina liv.

Kunskap om dessa kritiska perioder bland djur fick man genom experiment i vilka man undanhöll potentiellt nödvändiga stimuli under den kritiska perioden och undersökte om det ändå var möjligt att lära sig färdigheten senare i livet. Likartade isoleringsexperiment med människor för att testa hypotesen om den kritiska perioden i språkinlärningen har dock av uppenbara skäl aldrig utförts. Att undanhålla små barn språk skulle vara djupt oetiskt.

Modersmål och ålder möjliga hinder i tidigare studier

Ett område där man däremot har kunnat testa olika hypoteser om den kritiska perioden för språkinlärning hos människor är andraspråksinlärning. Här lär man sig av naturliga skäl ett språk senare i livet. Många studier har visat att de som lärt sig ett språk senare, alltså ett andraspråk, inte har kunnat uppnå samma språkliga färdighet som de som lärde sig samma språk från födseln, alltså modersmålstalare. Slutsatsen låg därmed nära till hands att det är den högre inlärningsåldern som gör att vi inte lär oss lika lätt och lika fullständigt som vi gör när vi är yngre.

Men de tidigare studierna hade en viktig felfaktor. Det som skiljde modersmålstalare och andraspråkstalare från varandra var inte enbart inlärningsåldern. De skiljde sig också åt i antalet språk som de behärskade. Modersmålstalarna var enspråkiga (modersmålet) och andraspråkstalarna var tvåspråkiga (modersmålet och andraspråket). Det kunde alltså lika gärna vara modersmålskunskapen som förhindrade att ytterligare ett språk skulle kunna läras fullt ut. Det gick med andra ord inte att otvivelaktigt skilja påverkan av inlärningsåldern från påverkan av modersmålet på andraspråksinlärningen.

Åldern avgörande för andraspråksinlärning

Det är denna fråga som den aktuella studien svarade på. Resultaten var tydliga. Att inte behärska sitt modersmål gav inga fördelar när försöksdeltagarna skulle bedöma om ord var korrekta eller inte korrekta på svenska. Båda grupperna, med eller utan modersmål, hade lika svårt att identifiera de inkorrekta orden. Någonting som de svenska modersmålstalarna var bättre på.

Man behöver alltså inte sluta använda sitt modersmål för att lyckas med andraspråksinlärningen. Modersmålet – och i förlängningen modersmålsundervisning – är inget hinder. Det är inte huvudsakligen användning av modersmålet som gör att det finns skillnader mellan andraspråks- och modersmålstalare. Åldern när språkinlärningen sker är den mer avgörande faktorn.

Text: Susan Sayehli

Forskningen utfördes vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet av forskarteamet Gunnar Norrman och Emanuel Bylund. En video om studien finns tillgänglig här.länk till annan webbplats

Artikeln publicerades i den ansedda tidskriften Developmental Science.

Senast uppdaterad 25 mars 2019