Alternativ begreppsförståelse inte alltid ett hinder

Tror du att den elektriska strömmen är starkare när den är på väg in i en glödlampa än när den är på väg ut? I så fall hyser du en klassisk och mycket vanlig alternativ uppfattning inom fysiken, enligt professor Reinders Duit från Tyskland.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Forskare började undersöka elevers förståelse av begrepp i större skala under sent sjuttiotal och tidigt åttiotal. Reinders Duit berättar att det nästan var en "misconceptions"-jakt i början. Hela tiden publicerades nya "konstiga" uppfattningar som observerats hos elever.

Termen "misconception" bär dock med sig ett underförstått värdeomdöme, menar Reinders Duit, eftersom det antyder att den vetenskapliga uppfattningen alltid är bättre. Därför föredrar han termen alternativ uppfattning. Även om uppfattningarna är alternativa i förhållande till den vetenskapliga uppfattningen, så kan de fortfarande vara värdefulla för eleven i andra, mer vardagliga sammanhang.

– De är meningsfulla för eleven, de delas uppenbarligen med en majoritet av folket, och de hjälper eleven att framgångsrikt hantera många av vardagens bekymmer, säger Reinders Duit.

”Rätt” ord med felaktigt innehåll och ”fel” ord till ett korrekt innehåll

Eleverna skapar själva sin förståelse av ett begrepp utifrån sina tidigare kunskaper och erfarenheter menar Reinders Duit. Det är inte alltid den utvecklade förståelsen stämmer överens med den vetenskapliga förståelse som läraren velat förmedla.

I vissa fall kan alternativa uppfattningar handla om att elever och lärare inte talar om riktigt samma sak när de använder ett visst ord. Till exempel är det vanligt att elever har ett begrepp kring kraft som påminner om Aristoteles idéer. Hans tanke var att ett objekt i rörelse hela tiden utsätts för en kraft i rörelsens riktning, och att kraften är något inom objektet som förbrukas allteftersom objektet rör sig. Intressant nog finns det många vardagliga upplevelser relaterade till kraft som till viss del stämmer med detta sätt att tänka.

– Men detta är inte kraft, det är rörelsemängd. Det betyder att de alternativa uppfattningar som elever har, i många fall även kan ses som ett felaktigt språkbruk, förklarar Reinders Duit.

Professor Duit är numera pensionerad, men är fortfarande verksam vid IPN-institutet för vetenskap och matematik i Kiel i Tyskland. Han har haft en lång karriär som forskare inom naturvetenskapernas didaktik, med speciellt fokus på fysik. Ett av hans stora forskningsintressen rör hur man kan komma till rätta med elevernas alternativa uppfattningar om vetenskapliga begrepp. Han menar att undervisning ofta misslyckas just för att läraren enbart fokuserar på att förklara det "rätta sättet" att förstå ett begrepp.

Alternativa förståelser skapas även i skolan

För att komma till rätta med djupt rotade alternativa uppfattningar behöver lärarna ta hänsyn till att eleverna ofta skapar alternativa förståelser av ämnesinnehållet i klassrummet. Lärarna behöver hitta strategier som på sikt hjälper eleverna att förstå den vetenskapliga synen på ett fenomen. Detta är en lång process med många små steg.

Situationen kompliceras ytterligare av att det inte bara är elevernas förståelse av själva ämnesinnehållet som är viktigt. Även deras bild av vetenskap, lärande och undervisning spelar in. Begreppslig förändring på flera olika nivåer behöver alltså behandlas samtidigt. Dessutom ska man komma ihåg att känslor också spelar en viktig roll när läraren guidar elever till ett vetenskapligt korrekt synsätt.

– Det är tydligt att processen även handlar om att övertyga eleverna om att det vetenskapliga synsättet i vissa fall är mer kraftfullt än deras alternativa uppfattning, påpekar Reinders Duit.

Intervju: Konrad Schönborn
Text: Gunnar Höst

Se även:

Alternativ begreppsförståelse inte alltid ett hinder

Analogier fördjupar elevers begreppsförståelse

Senast uppdaterad 18 mars 2019