Ämnesövergripande perspektiv även i uppdelad SO-undervisning

I grundskolan är det numera hårdare krav på att ge och mäta kunskap i varje enskilt SO-ämne. En studie visar dock att det även vid ämnesspecifik undervisning görs naturliga ämnesövergripande kopplingar av eleverna som manar till att det lyfts in perspektiv från övriga SO-ämnen.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Syftet med och organiseringen av den samhällsorienterade undervisningen har från det att Sverige införde en enhetlig grundskola 1962 varit föremål för intensiva utbildningsvetenskapliga och politiska diskussioner. Inte minst frågan om samverkan och integration mellan de olika ämnena har engagerat forskare och debattörer. Organiseringen av SO-undervisningen kan kopplas både till övergripande systemskiften i skolan och till ämnesdidaktiska strider kring hur medborgarskapsutbildningen bäst ska bedrivas.

I och med införandet av Lgr 11 gjordes på nytt radikala förändringar gällande SO-blocket. Tidigare kunde läraren välja att undervisa och betygsätta i block eller ämne. Det fanns också en egen SO-kursplan. I Lgr 11 skrotades den ämnesövergripande kursplanen i SO. Betyg ska nu sättas i enskilda ämnen, nationella prov har införts i respektive SO-ämne och fyra nya separata kursplaner har implementerats.

Eleverna gör egna ämnesövergripande kopplingar

I artikeln Spänningsfält mellan SO och fyra ämnen intresserar sig författarna hur elever förhåller sig till undervisningen i SO när den bedrivs ämnesuppdelat på högstadiet.

Studien följer ett antal lektionstillfällen i historia och ser på vilka olika former av ämnesövergripande kopplingar som görs i klassrumssituationen. Läraren följde intentionen med den ämnesuppdelade kursplanen och planerade för att undervisa om första världskriget. Eleverna kom dock i många fall att gå utanför en ämnesuppdelad undervisning.

När eleverna försökte förstå olika historiska fenomen gjordes en rad olika ämnesövergripande kopplingar. Perspektiv på allianserna kopplades till geografiska perspektiv, i resonemang om samverkan mellan länder refererade eleverna till aktuell svensk politik och demokratifrågor och i frågor om liv och död fördes etiska resonemang utifrån religiösa perspektiv.

Eleverna gjorde ämnesövergripande kopplingar

Författarna konstaterar att alla fyra SO-ämnena bidrog till en fördjupad förståelse för första världskriget:

”Det tre SO-ämnena som inte var huvudaktörer i ämnesmomentet bidrog ur ett elevperspektiv därmed alla till att öka och fördjupa kunskapsnivån inom avsnittet. Samtidigt fick de andra ämnena också något tillbaka när de användes, deras ämnesspecifika begrepp växte och eleverna fick även inom de ämnena fördjupade kunskaper.” (sid 26)

En poäng författarna också gör är att eleverna aktivt använder sig av andra ämnen än de som undervisning främst utgår från. Eleverna är inte i sitt sökande av att förstå ett fenomen begränsade till de av kursplanen givna ämnesspecifika kompetenserna.

Text: Johan Samuelsson

Källa:

Silwa Claesson & Ingrid Lindblad (2013) ”Spänningsfält mellan SO och fyra ämnen” i Olof Franck (Red.) Samhällsämnenas didaktik, Lund: Studentlitteratur

Publicerad 02 april 2014.  Senast uppdaterad 15 oktober 2020.