Analogier fördjupar elevers begreppsförståelse
Varje person delar in världen i grundläggande kategorier och egenskaper. Det är viktigt att ta hänsyn till hur elever gör denna indelning för att förstå elevernas begreppsförståelse och hur de lär sig. Mycket av forskningen har hittills varit för snäv, menar forskare.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Hur det går till när elevers förståelse av begrepp ändras har David Treagust, professor vid Curtin University i Australien, länge forskat om. Det är ett av de större områdena inom forskningen.
Många av de strategier som lärare använder är till för att hjälpa elever att ändra sin förståelse av begrepp. En viktig strategi är att ta reda på vad eleverna vet från början för att kunna anpassa undervisningen. Det kan testas ganska enkelt, till exempel genom att ge eleverna några få frågor i början av en lektion. Även om de flesta vet att det är viktigt låter lärare ofta bli.
– En anledning är att det får undervisningen att gå långsammare framåt, menar Treagust.
En annan viktig strategi är att skapa en kognitiv konflikt hos eleverna. Eleverna kan till exempel få förutsäga vad som ska hända i ett försök. Om det sedan inte blir så kan läraren utmana elevernas begreppsförståelse med hjälp av denna konflikt. Eleverna ges då möjlighet att skapa en ny förklaring av resultatet och på så sätt ändra sin förståelse.
Analogier fördjupar begreppsförståelsen
En tredje strategi som Treagust nämner är att använda analogier. Analogier innebär att likna det begrepp som eleven ska lära sig med något som eleven redan känner till. På så sätt kan elevernas förståelse för något känt hjälpa dem att förstå något okänt. Det kan vara extra bra för att förstå saker som inte syns.
Ofta bedöms elevernas förståelse av begrepp med raka tester. Enligt Treagust finns det risk att man missar viktig förståelse då. Treagust tar ett exempel från sin egen forskning där han jämförde vad två grupper av elever lärde sig. Den ena gruppen lärde sig med hjälp av en analogi. Den andra gruppen hade samma undervisning fast utan analogin. Det visade sig att det inte var någon skillnad på resultaten mellan grupperna. Men i intervjuer kom det fram en annan bild med större skillnader av vad eleverna visste.
– Förståelsen genom analogier var mycket djupare än den som normalt mäts med tester i klassrummet, berättar Treagust.
Flera faktorer för att förstå
Det är även viktigt att se på elevens lärande ur flera vinklar enligt Treagust. En viktig del är förstås att se vad eleverna vet om begrepp. Men det finns andra saker som också kan hjälpa eller hindra elevers lärande. Ofta tittar forskare bara på hur elevens förståelse av begrepp ändras, utan att ta hänsyn till andra faktorer.
Treagust menar att de tre viktigaste faktorerna är elevernas kunskaper, syn på världen och motivation. Det ger en bättre bild av helheten när flera olika områden undersöks samtidigt.
– Gör man inte det så missar man något, anser Treagust.
Elevens syn på världen påverkar hur de tänker om det de lär sig. Varje person delar in världen i grundläggande kategorier och egenskaper. Till exempel skiljer vi mellan sådant som är statiskt och dynamiskt. Andra saker delar vi in i kategorierna process och materia. Det kan bli problem om vi använder en kategori som inte stämmer med hur vetenskapen ser på ett begrepp. Till exempel kan en elev tänka att elektricitet är en materia och inte en process med elektroner i rörelse.
Det kan vara extra svårt att ändra den förståelsen med undervisning. Det beror på att det kräver en förändring mellan två olika grundläggande kategorier.
Stödja motivationen
Den sista aspekten som Treagust tar upp är elevers motivation. Det är viktigt att ta reda på hur motivationen påverkar ändringar i förståelse av begrepp. Olika strategier för undervisning kan ha olika effekter på motivation.
En analogi kan till exempel få en elev att känna sig mer bekväm eftersom den kopplar till något välkänt. Det kan i sin tur leda till ökad nyfikenhet och självförtroende, enligt David Treagust.
Intervju: Konrad Schönborn
Text: Gunnar Höst
Andra artiklar som också handlar om ändring av begrepp: