Arbetsböcker – samma lärande men med nya ord

Idén med individuella arbetsböcker är att elevernas skrivande ska utveckla deras eget lärande, men tenderar i stället att bli en övning i att reproducera läroboken eller lärarens undervisning.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Individuella ”arbetshäften” kring något specifikt tema är en vanlig arbetsmetodik på mellanstadiet. Susanne Staf har i sin licentiatavhandling undersökt hur elever på mellanstadiet tar fram en så kallad arbetsbok om medeltiden.

Beroende på om arbetsböckerna baseras på läroboken eller lärarens berättande får de olika karaktär i fråga om fakta, ämne och hur känsloladdade de var. I båda fallen var det dock i hög grad fråga om att reproducera innehåll i delvis ny form och i nya ord.

Staf har observerat lektioner, intervjuat elever och analyserat elevhäften. I studien intresserar hon sig för vilket slags språk eleverna använder sig av i arbetsböckerna. Författaren analyserar bland annat relationen mellan ämnesspråk och vardagsspråk. Ett viktigt mål med undervisning är enligt Staf att eleven ska tillägna sig begrepp och perspektiv från de olika skolämnena.

Arbetsböcker baserade på läroböcker fick faktafokus

Såväl lärobok som lärarens eget berättande fick utgöra grundmaterialet för eleverna, men eleverna fick själv välja vilka av dessa resurser som användes. Eleverna som använde läroboken fick inte skriva av boken rakt av utan var tvungna att använda egna ord. Resultatet blev att arbetsböckerna blev en slags förkortade versioner av läroböckerna, om än med elevens egna ord. Vad som skedde var också att ämnesspecifika begrepp från läroboken gjordes om till mer vardagliga begrepp. Arbetsböckerna blev även mer faktabetonade än som var fallet med lärobokstexterna.

Berättelsebaserade arbetsböcker mer känsloladdade

I elevböckerna som byggde på lärarens klassrumsberättelser blev texterna dels mer direkta, dels blev de mer känsloladdade och värderande. Texterna också mindre ämnesspecifika än i arbetsböckerna där läroboken användes som källa. De berättelsebaserade texterna blev också betydligt kortare än de texter som vilade på läroboken – de byggde i hög grad på elevens minne.

Reproduktion men med tunt ämnesspråk

Staff ser att intentionen med det egna skrivandet är att eleven ska utveckla sitt lärande i historia, detta tänks ske genom att ”berätta med egna ord”. Men arbetsboken blir snarare en övning i att reproducera antingen läroboken eller lärarens undervisning. Denna reproduktion innebär att ämnesspråket tunnas ut, medan vardagsspråket tar mer plats.

Text: Johan Samuelsson

Licentiatavhandlinen Agtt lära historia i mellanstadiet – Undervisningsresurser och elevtexter i ett medeltidstemalänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 19 mars 2019