Att utveckla ett kvalificerat resonemang om rättvisa

Hur ett begrepp i relation till en företeelse eller samhällsfråga presenteras i samhällskunskapsundervisningen har betydelse för hur eleverna erfar företeelsen.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Detta har i sin tur betydelse för elevernas möjlighet att utveckla ett mer kvalificerat resonemang. Om begreppet ges ett principiellt värde ökar möjligheten till såväl djupare förståelse som ett kritiskt tänkande.

Skolämnet samhällskunskap ska både ge kunskap och förståelse av frågor och företeelser i samhället ge eleven förmågan att självständigt resonera kring frågorna och företeelserna för att själv kunna ta ställning och delta i samhällslivet för att påverka.

För att öva sig i förmågan att resonera på ett sådant kvalificerat sätt krävs att ämnet och begreppet som används innehåller möjligheter till principiella resonemang med olika perspektiv och som kan ge olika utfall i specifika frågor. Malin Tväråna har i sin licentiatuppsats undersökt ur begreppet rättvisa kan användas i detta syfte vid samhällskunskapsundervisning och hur begreppet och resonemang kring begreppet erfars av elever. En persons ”erfarande” av någonting skulle kunna förklaras som allt det som personen upplever att fenomenet är och innebär.

Analys av undervisning och elevintervjuer

Undersökningens material har samlats in i anslutning till tre olika learning studies på gymnasieskolor där begreppet rättvisa utgjorde ett centralt innehåll. Varje lärarlag har gemensamt planerat och löpande diskuterat undervisningens upplägg och genomförande i sin learning study. Dessa har dokumenterats och analyserats av Tväråna. Hur eleverna erfar fenomenet rättvisa och hur de erfar fenomenet att resonera om rättvisa har sökts efter i elevernas samtal under sammanlagt nio lektioner, i deras lösande av uppgifter och i gruppsamtal.

Elevernas erfaranden

Fenomenet rättvisa erfors av eleverna antingen som:

A) universellt värde, som B) personligt värde eller som C) principiellt värde.

Fenomenet att resonera om rättvisa erfors som:

a) redogörelse för rättvisa, som b) utredande av orsaker till rättviseperspektiv eller som c) kritisk granskning av grunderna för rättviseprinciper.

De tre typerna av resonemang kan ses som olika grader av kvalitet och komplexitet där a utgör den lägsta och c den högsta graden. Men det är också så att c-nivån i de allra flesta fall innehåller både a och b, en granskning innehåller ofta både redogörelser och utredning av orsaker till olika perspektiv.

Det är dock bara på c-nivån som ett perspektiv resoneras kring i relation till andra perspektiv. För att erfara c) krävdes att fenomenet rättvisa erfarits som principiellt värde.Resonemang på nivå c tog sitt uttryck i att kritiskt granska principgrunderna för olika principiella värden, t.ex. genom att resonera kring hur ett specifikt fördelningsproblem löses bäst; genom ett rättviseresonemang grundat på likhetsprincipen eller genom prestationsprincipen.

Det sätt som eleverna erfar själva begreppet har således en viktig betydelse för möjligheten att erfara resonemanget på en högre kvalitativ nivå. Att erfara rättvisa som ett principiellt värde var nödvändigt för att också kunna erfara resonemanget som en kritisk granskning av grunderna för rättviseprinciperna, nödvändigt men inte tillräckligt. Det fanns även andra faktorer relaterat till undervisningen som krävdes för att den högre graden av resonemang skulle ske.

Undervisningens betydelse

Tväråna menar med bakgrund i sin analys att flera aspekter hos läraren och dennes undervisning är viktiga för att nå fram till ett mer kvalificerat resonemang. Ämneskunniga lärare som låter det efterfrågade kunnandet, i detta fall kvalificerat resonerande, vara en naturlig och återkommande del i verksamheten är två viktiga aspekter. Att introducera och använda ett ämnesspråk samt att använda en variation av kritiska aspekter är två andra viktiga verktyg som lyfts fram för att främja elevernas utveckling av ett kvalificerat resonemang.

Text: Anders Broman

Licentiatuppsatsen Rikare resonemang om rättvisa: vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 19 mars 2019