Även killar på yrkesprogram vill och kan diskutera politik

Pojkar på yrkesprogram kan mindre om politik och demokrati och är minst intresserade av att delta i politik av alla gymnasieungdomar. Det har flera undersökningar visat. Dessutom har undervisning med strukturerade samtal kring samhällsfrågor ofta ansetts för svårt för yrkesprogrammens elever.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Även om det inte är lätt att bryta detta mönster är det inte omöjligt visar Åsa Forsberg i en licentiatuppsats i samhällskunskapsdidaktik.

Under läsåret 2009-2010 genomförde tre lärare var sin Samhällskunskap A-kurs med sammanlagt 56 yrkeselever, nästan samtliga pojkar. Det specifika med kursen var ett stående inslag kallat ”veckans spaning” där två elever i varje klass hade till uppgift att presentera en nyhet och även hålla i ett strukturerat samtal om denna nyhet ur något perspektiv. Upplägget var ett försök att bedriva deliberativ undervisning om politik med syfte att öka elevernas demokratiska kompetens och politiska intresse.

Åsa Forsberg, licentiand vid Forskarskolan för lärare i samhällskunskap och historia i Karlstad, ville på detta sätt testa om manliga yrkeselevers dokumenterade låga politiska intresse kan ökas och även se om en delberativ typ av undervisning är möjlig för dessa elever.

  Det uttalade politiska intresset fortsatt lågt

  Med hjälp av enkäter och individuella intervjuer före och efter kursen undersöktes elevernas uttalade uppfattningar om och intresse för politik. Det generella utfallet för undersökningens elever visar ett lågt intresse för politik och en beskrivning av politik som tråkig och institutionaliserad, ett utfall som såg i stort sett likadant ut både före och efter kursen i samhällskunskap.

  Några undantag finns; fler elever diskuterar politik med såväl lärare, vänner och klasskamrater efter kursen vilket i och för sig var ett givet inslag som alla skulle göra under kursen men som eventuellt kvarstår till viss del även efter den specifika undervisningens slut.

Uppskattar att diskutera politik på ett strukturerat sätt

Forsberg tar stöd i utbildningssociologi för att visa på hur unga män i främst arbetarklass gärna utvecklar en motståndskultur där såväl utbildning som det rådande politiska systemet är något som ska tas avstånd från. Med bakgrund av detta kan det misstänkas att ett ökat politiskt intresse knappast uttalas av undersökningens elever på en direkt fråga även om det finns. Ett sådant svar skulle av eleverna själva kunna upplevas som ett avsteg från deras motståndskultur.

Vid samtal och diskussioner skulle bilden eventuellt kunna bli en annan är Forsberg hypotes som testas via individuella intervjuer och gruppintervjuer.


Såg det inte som som att det handlade om  politik

Eleverna beskriver veckans spaning med de efterföljande diskussionerna som det bästa under hela Samhällskunskap A. Här fick de se saker ur olika perspektiv och lära sig att argumentera. De uppfattade detta som något annat än att lära sig samhällskunskapsämnets innehåll, något annat än politik.

Denna motvilja till det de definierar som politik kunde också ses i de val av ämne eleverna gjorde i samband med spaningarna. Lärarna kunde se att eleverna till viss del tog till sig ämneskunskap men de främsta framstegen handlade om att visa respekt för varandras åsikter och låta alla komma till tals.

Forsberg huvudsakliga slutsats ligger också i linje med detta; en deliberativ undervisning arrangerad på detta sätt har som främsta potential att lära eleverna ett seriöst förhållningssätt till såväl studierna som till kamrater och sig själva.

Text: Anders Broman

Åsa Forsberg (2011) Folk tror ju på en om man kan prata: Deliberativt arrangerad undervisning på gymnasieskolans yrkesprogram, Karlstad: Karlstad University Studies 2011:6
Licentiatuppsatsen Folk tror ju på en om man kan pratalänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 25 mars 2019