Avkodningsproblem kan missas om proven är för lätta
- Om rektorer eller kommunansvariga låter nationella provet ligga som grund för resurstilldelning på skolorna kommer elever som är i behov av extra resurser i läs- och skrivundervisningen inte att upptäckas och får därmed inte den hjälp som de behöver.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Det säger Birgitta Herkner, som i sin lic-avhandling Läsutveckling i årskurs 2-6 belyst genom standardiserade test och nationella provet i svenska i årskurs 3, ifrågasätter de nationella provens tillförlitlighet.
Birgitta Herkner ville med sin forskningsdesign se om de nationella proven kunde identifiera elever som inte hade automatiserad avkodning i årskurs 3. Varför var det ?viktigt
- De elever som inte nått denna förmåga löper stor risk att få problem med läsförståelsen på mellanstadiet. Därför är det viktigt att hitta dessa elever så tidigt som möjligt, säger hon.
Tyckte att provet var för lätt
Birgitta Herkner berättar att hon hade sett att nationella provet för årskurs 3 var lätt och att det därför kunde ge en missvisande bild av elevers läsförståelse. Hon ville därför jämföra nationella provet med ett annat läsförståelsetest.
- Nationella provet saknar den stringens som krävs för att identifiera elever som kan tänkas få problem i sin läsutveckling. Vid en jämförelse mellan ordavkodningstest och nationella proven skönlitterär text och faktatext visar det sig att det finns ett antal elever som inte har uppnått samma ordavkodningsnivå som övriga jämnåriga kamrater för årskurs tre, men som ändå klarar nationella provet.
Extra besvärligt på mellanstadiet
- Det finns en stor risk att de får det extra besvärligt med läsningen på mellanstadiet. Då är kravet på automatiserad ordavkodning är stort, och samtidigt möter de svårare texter. Detta indikerar att lärare bör komplettera sin bedömning med andra diagnostiska instrument så att man inte missar elever med dyslektiska problem.
- Jag menar att det är för sent att identifiera elever med otillräcklig ordavkodning i årskurs tre. Att identifiera elever som är i behov av läs- och skrivstöd är något som kontinuerligt måste pågå från förskoleklass och det är definitivt för sent att vänta med att göra det i årskurs tre, säger Birgitta Herkner.
För sent att vänta till årskurs 3
Hennes fortsatta forskningsintresse kretsar runt nationella provens förmåga att förutsäga brister i läsförståelse. Hon vill undersöka hur många elever med avkodningsproblem i årskurs 3 som klarar nationella provet i årskurs 6. Forskning har tidigare visat att få elever med sådana problem klarar senare prov och hon vill se om detta gäller även i Sverige.
- Det är nödvändigt att undervisningen fångar upp elever med avkodningsproblem eftersom de kan få stora problem när textmängden och svårigheterna ökar på mellanstadiet.
- Jag menar att det är för sent att identifiera elever med otillräcklig ordavkodning i årskurs tre. Att identifiera elever som är i behov av läs- och skrivstöd är något som kontinuerligt måste pågå från förskoleklass och det är definitivt för sent att vänta med att göra det i årskurs 3, säger Birgitta Herkner
Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist
