Bra lärare vet när de ska växla mellan roller

Medvetenhet om att en lärare växlar mellan olika roller kan ge ett mer reflekterande och medvetet förhållande till den egna undervisningen. Det menar ett norskt forskarteam som observerat lärarstudenter i aktion.

Lärarrollen debatteras ständigt men under de senaste åren har vi kunnat notera ett allt mer tilltagande intresse för läraren och lärarens undervisning. Det gäller i såväl politisk som pedagogisk debatt och litteratur. Vikten av att vidareutveckla kunskapen om läraren har betonats och mer forskning om lärarens roll i undervisningen har efterfrågats. Det har de två norska forskarna Vigdis Vangsnes och Nils Tore Gram Økland tagit fasta på. I ett par studier har de undersökt lärarens olika roller och växlingen mellan dem.

Den styrande, den stöttande och den tillbakadragna

I den första studien fann forskarna att förskolans lärarroll kan inordnas i tre olika dynamiska huvudkategorier som läraren kontinuerligt växlar mellan. I den styrande rollen förmedlar läraren kunskap och är den som tar initiativ till elevernas läroprocess. I den stöttande rollen fungerar läraren som handledare och stöttar eleverna när de själva tar initiativ till lärande. I den tillbakadragna rollen överlåter läraren läroprocessen till ett samspel mellan eleven och lärostoffet genom individuellt arbete eller i samarbete med andra elever.

Växlingen mellan roller

Den andra studien är en uppföljning av den första. Syftet är att fördjupa karakteriseringen av de olika rollerna och att studera vilka didaktiska intentioner som ligger bakom lärarens val av roll i olika sammanhang. Den här gången är det lärarstudenters praktikperioder i grundskolan som undersöks. Forskarna har gjort klassrumsobservationer i olika ämnen, främst där studenterna använt olika former av dramatisering i ämnesundervisningen. De har också genomfört uppföljande intervjuer med lärarstudenterna.

Resultatet visar att lärarna (det vill säga lärarstudenterna) ständigt växlar mellan de olika rollerna – styrande, stöttande och tillbakadragen. De styr genom att regissera, förmedla och ge förslag. De stödjer genom att låta eleverna ta egna initiativ och ge förslag samtidigt som lärarna ger återkoppling som för arbetet framåt. De drar sig tillbaka genom att låta eleverna arbeta självständigt medan lärarna observerar elevernas förehavanden. Forskarnas tolkning är att en förutsättning för att lärarna ska kunna växla mellan rollerna utifrån elevernas behov och undervisningens intention är att de har både ämneskunskap och metodisk repertoar. De behöver kunna improvisera och handla i stunden.

Didaktiska aspekter av lärarrollerna

För att fördjupa diskussionen om lärarnas intentioner och de roller de väljer kategoriseras resultaten i tre didaktiska aspekter: lärarens positionering, lärarens ämnesmässiga bidrag och lärarens samspel och kommunikation med eleverna.

Lärarens positionering handlar både om placering i rummet och hur läraren förhåller sig till eleverna verbalt och kroppsligt. När läraren intar en styrande roll verkar intentionen vara att fungera som en motor i lärandet, tror forskarna. Läraren placerar sig centralt i rummet och genom kroppshållning och mimik är det tydligt att det är läraren som har huvudrollen. I den stöttande rollen delas huvudrollen med eleverna vilka här blir lärandets motor. Läraren stöttar genom feedback, nickar och leenden. När läraren intar en tillbakadragen position är avsikten att hålla sig i bakgrunden, i utkanten av lärandesituationen, för att låta eleverna tillsammans ta egna initiativ.

När det gäller lärarens ämnesmässiga bidrag är det också skillnad mellan de olika lärarrollerna. I en styrande roll är syftet att få ett gemensamt fokus kring det tema läraren valt, men också att motivera och appellera till elevernas känslor. Forskarna menar att när studiens lärare intar denna roll i förhållande till ämnet gör de det med avsikten att förändra elevernas syn på sig själva. Det gäller också när läraren intar en stöttande roll men då är sättet att nå förändringen att låta eleverna själva utforska och skapa medan läraren fungerar som medspelare. Läraren ställer frågor för att få eleverna att pröva sina tankar och utveckla nya idéer. I den tillbakadragna rollen observerar läraren arbetsprocessen och lämnar det ämnesmässiga ansvaret till eleverna. Enligt forskarna finns det en didaktisk tanke bakom, men deras material visar också att lärare som är osäkra på sina ämneskunskaper gärna låter eleverna syssla med eget arbete.

Den tredje aspekten är lärares samspel och kommunikation med eleverna. Den styrande rollen innebär att läraren driver på och leder lärandet för att säkra ämnesmässig fördjupning och riktning. Det är en monologisk form av kommunikation. Men forskarna påpekar att monologen kan ha en dialogisk potential genom att eleverna kan gå i dialog med sin egen förförståelse och komma till nya insikter. I den stöttande rollen är undervisningen mer dialogisk genom att läraren låter elevernas komma till tals. Läraren följer upp elevernas tankar och ställer improviserade och öppna frågor. Syftet är att uppnå ett gemensamt förståelserum. Den tillbakadragna rollen stimulerar till självständigt lärande. Läraren har ställt sina frågor och observerar och lyssnar på elevernas uppföljning.

Lärarens virtuositet

Läraren pendlar mellan rollerna. Det sker både planlagt och improviserat. Forskarna menar att lärarens förmåga att tolka kontexten i klassrummet och improvisera är avgörande för att läraren ska kunna utnyttja sin ämnesmässiga, kommunikativa och strukturella repertoar och växla mellan rollerna för att på bästa sätt stötta elevernas lärande. Med ett begrepp lånat av utbildningsforskaren Gert Biesta ser de växlingen mellan lärarrollerna som lärarens virtuositet. Vidare tror de att om lärare och lärarstudenter får möjlighet att diskutera och analysera hur läraren i undervisningen växlar mellan olika roller kan medvetenheten om den egna undervisningen öka och professionaliteten utvecklas.

Det är viktigt att komma ihåg att forskarna har undersökt lärarstudenter. Undersökningen kan därför inte säga något om hur lärare i gemen förhåller sig till olika lärarroller. Det vore intressant med en uppföljande studie där erfarna lärare undersöktes. Det har nämligen visat sig att de första åren är kritiska i lärares utveckling.

Text: Martin Malmström (martin.malmstrom@uvet.lu.se)

Källor:

Vangsnes, Vigdis och Nils Tore Gram Økland (2015). Didactic dissonance: teacher roles in computer gaming situations in kindergartens. Technology, Pedagogy and Education 24(2).

Vangsnes, Vigdis och Økland, Nils Tore Gram (2018). Lærarens roller – veksling mellom ulike lærarposisjonar i didaktisk praksis. Acta Didactica Norge, 12(1).