Bra skolbibliotek gynnar elevers läsutveckling

2019 presenterades ett förslag till en nationell biblioteksstrategi för hela landet – och där ges skolbiblioteken extra tyngd. Cecilia Gärdén har inom ramen för det arbetet kartlagt vad svensk och internationell forskning skriver om skolbibliotekens relation till elevernas lärande.

– Den bild som tydligt framträder i litteraturgenomgången handlar om vilka roller skolbiblioteket faktiskt kan spela för elevers lärande och vilken skillnad skolbibliotekarier kan göra. Ett välfungerande skolbibliotek rustar dessutom eleverna för livet, förutom att det är ett viktigt redskap under deras skolgång, säger Cecilia Gärdén.

En plats med många funktioner

Hon läste över 100 texter i arbetet med sin forsknings- och kunskapsöversikt om skolbibliotekets betydelse för elevers lärande. Alla resultat pekar inte åt samma håll, men den grundläggande slutsatsen är entydig: ett bra skolbibliotek – där ledning, lärare och bibliotekarie arbetar tillsammans – gynnar elevernas läsutveckling och informationskompetens. Dessutom är det välfungerande skolbiblioteket högt värderat av eleverna själva, som en plats med många funktioner: som studieplats, för grupparbeten, återhämtning och socialt umgänge. Detta är ingen nyhet, utan något som forskningen lyft fram under många år och kunskap som funnits i praktiken.

– Ett skolbibliotek är självklart inte bara ett rum med böcker, säger Cecilia Gärdén. Utifrån studierna ser vi att biblioteket genom ett tydligt mandat från skolledningen kan fungera som en kugge i hjulet tillsammans med lärarnas undervisning. Det kräver kunskap och samverkan, fackutbildade bibliotekarier, ändamålsenliga planer och relevanta resurser, både fysiska och digitala.

Viktigt med samsyn

Flera studier i kunskapsöversikten pekar på att medvetenheten om skolbibliotekets olika funktioner är låg hos många skolledare. Dessutom framgår att rektorernas syn på dess kärnverksamhet ofta är traditionell, med ett alltför ensidigt fokus på böcker och läsning.

– Rektorer motarbetar förstås inte medvetet skolbiblioteken, säger Cecilia Gärdén, men det brister ibland vad gäller kunskap. Det bottnar kanske i att många rektorer, lärare och elever aldrig har sett hur ett bra skolbibliotek fungerar. Många av texterna lyfter fram vikten av samsyn kring syfte, mål och arbetssätt. Eleverna vinner inte på att olika aktörer har olika agendor. Det handlar i botten om gemensam kunskap om skolbibliotekets pedagogiska funktion.

Skolbibliotekariens viktiga roll

Genom forskningen framträder betydelsen av fackutbildade bibliotekarier och i texterna som ingår i Cecilia Gärdéns kunskapsöversikt finns många exempel på hur skolbibliotekarier spelar en viktig roll för elevernas läsutveckling, digitala kompetens och källkritiska perspektiv. De ger dessutom stöd i grupparbeten, undervisar lärare om informationssökning och stöttar elever med särskilda behov. Däremot verkar, enligt många av texterna, skolbibliotekarier ibland vara alltför blygsamma när det gäller att visa upp vad de faktiskt bidrar med till skolans verksamhet. En välfungerande skolbiblioteksverksamhet beror ofta på att bibliotekarien är medveten, strategisk och påläst och kan sätta sig in rektorers, lärares och framför allt elevers perspektiv.

– Egentligen borde vi tala mer om bibliotekarier än bibliotek.

Andra studier pekar på en besläktad problematik, som handlar om att eleverna ibland är osäkra på om huruvida de överhuvudtaget har tillgång till en skolbibliotekarie eller inte.

– Jag brinner för att forskning ska omsättas i praktik, fortsätter Cecilia Gärdén. Den här kunskapsöversikten kan användas i skolans kompetensutveckling, som ett sätt att hitta en gemensam bild kring skolbibliotekets roll. Här finns också lästips när det gäller metoder i arbetet med att främja elevernas läs- och informationskompetens. Och inte minst hittar läsaren många argument för skolbiblioteket som en integrerad del i undervisningen.

Förslag på förtydligande av skollagen

Cecilia Gärdén är hoppfull om skolbibliotekens framtid.
– Det kommer påtryckningar från många håll. Den nationella biblioteksstrategin lyfter fram skolbiblioteken. Skolinspektionen har genomfört en granskning över hur rektor tar ansvar för en väl fungerande samverkan mellan skolbibliotek och lärare och hur skolan använder skolbiblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten. Skolverket föreslår ett förtydligande av skollagen om skolbibliotekens pedagogiska funktion och mer kompetensutveckling. Skrivningarna i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner lyfter fram elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster och att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Här kommer självklart skolbiblioteken in. Sammantaget har det hänt ganska mycket de senaste åren.

Mer forskning behövs

Mer forskning behövs också, poängterar Cecilia Gärdén.

– För att se progression i skolbibliotekspraktiken är det intressant att ta reda på hur eleverna konkret kan dra nytta av att lärarens och skolbibliotekariens olika kompetenser möts. Många empiriska studier om skolbibliotek intervjuar skolbibliotekarier och det är förvånansvärt få studier som låter elevernas röster höras. Vi behöver fler vetenskapliga undersökningar utifrån elevperspektiv för att lära oss mer om elevers lärande i skolbiblioteket och med hjälp av skolbibliotekarien. Det är också viktigt att undersöka hur skolbibliotekariernas olika metoder samspelar med elevernas lärande. Det finns massor av kunskap i praktiken, men den är ofta inte dokumenterad och publicerad. Det gör att biblioteken uppfinner hjulet om och om igen. Med en större kunskapsmassa ökar möjligheterna för utveckling på skolbiblioteksområdet.

Om kunskapsöversikten

År 2015 fick Kungliga biblioteket i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. I uppdraget, som slutredovisades 1 mars 2019, betonas särskilt att ”tillsammans med berörda aktörer på skolområdet göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning”.

Som ett led i det arbetet fick Cecilia Gärdén, forskare och filosofie doktor vid Bibliotekshögskolan i Borås, i uppdrag att gå igenom aktuell, svensk och internationell forskning kring skolbiblioteken och deras effekter för elevernas lärande. Våren 2017 presenterade hon sin rapport ”Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015”. Cecilia arbetar idag på Kultur i Väst som konsulent med inriktning mot bibliotekens lärande och verksamhetsutveckling.

Text: Oskar Ekman

Källor:

Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015 Länk till annan webbplats.. Kungliga Biblioteket.

Den Nationella biblioteksstrategins roll Länk till annan webbplats.

Skolbiblioteket som pedagogisk resurs Länk till annan webbplats.