Deliberativ undervisning bäst på yrkesförberedande program

Att eleverna diskuterar en fråga där olika argument förs fram i en tolerant anda där strävan är att komma överens, åtminstone temporärt, är en del av det som kallas deliberativa samtal, har positiva effekter på elevernas demokratiska färdigheter och kunskaper. Bäst fungerar det på yrkesförberedande program.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Hur gör vi för att på bästa sätt ge eleverna kunskaper och färdigheter som gör att de kan få och använda ett demokratiskt medborgarskap? Ett demokratiskt medborgarskap innehåller förutom det juridiska även kunskaper och attityder som möjliggör ett deltagande och en grundläggande gemensam identitet.

Såväl forskare som texter från Skolverket har ofta förespråkat deliberativ undervisning som en metod för att främja både demokratiska kunskaper och färdigheter men har också utryckt att detta troligen passar bäst på studieförberedande program.

Jämförde med kontrollgrupp

Klas Andersson ger i sin avhandling Deliberativ undervisning – en empirisk studie stöd för att det deliberativa sättet att undervisa har flera positiva effekter men visar också att det är på de yrkesförberedande programmen som dessa effekter verkar förekomma.

Klas Andersson har i sin undersökning med statistiska metoder jämfört den effekt på demokratisk kunskap och demokratiska förhållningssätt som deliberativ undervisning respektive lärarcentrerad undervisning har.

Klasser som läste Samhällskunskap A på gymnasiet delades in i ”experimentgrupp” med deliberativ undervisning och ”kontrollgrupp” med lärarcentrerad undervisning. Före och efter en fyraveckorsperiod mättes elevernas demokratiska förhållningssätt och efter perioden mättes också deras kunskaper. Experimentgrupp och kontrollgrupp jämfördes sedan vad gäller nivå och förändring gällande demokratiska förhållningssätt och för nivå gällande kunskaper.

Två tydliga resultat

Den deliberativa undervisningen kännetecknas, förutom att eleverna samtalar med varandra i en strävan att komma överens, också av att läraren inte deltar direkt i samtalen men har ansvaret för att göra samtalen möjliga t.ex. med hjälp av autentiska frågor och att hålla innehållet till ämnet.

Även om undervisningseffekten generellt sett är begränsad är det två resultat som är tydliga och uppseendeväckande:

  1. De sex gånger i undersökningen som det finns statistiskt stöd för att den ena undervisningsformen fungerar bättre är det i samtliga dessa fall till den deliberativa undervisningens fördel.
  2. I fem av de sex fall där den deliberativa undervisningen har positiv effekt sker detta på yrkesförbereddande program.

Åtta centrala förhållningssätt

I undersökningen har Andersson delat in demokratiska värderingar i åtta förhållningssätt som anses centrala utifrån ett demokratiskt medborgarskasperspektiv. Det är i fyra av dessa förhållningssätt som den positiva effekten av deliberativ undervisning på yrkesförberedande program visar sig: samtalskompetens, framtida politiskt deltagande, politiskt självförtroende samt genomtänkta åsikter.

Däremot verkar inte undervisningen, varken deliberativ eller lärarcentrerad, ha någon generell effekt vad gäller förhållningssätt kring demokratiska principer (i undersökning består detta av ökad tolerans, minskat egenintresse samt solidaritet). I analysen av varför det inte sker någon effekt kring dessa viktiga demokratiska förhållningssätt ansluter sig Andersson till tidigare forskning som visar på att detta är en komplicerad del av socialisationsprocessen där många olika faktorer påverkar och där specifik undervisning oftast har ingen, liten eller kortsiktig generell effekt.

Tre faktorer som förklarar de positiva effekterna

Varför är det då just på de yrkesförberedande programmen som deliberativ undervisning har effekt? Även om Andersson här är försiktig i sina slutsatser och betonar att fler undersökningar behövs har han i en uppföljande observationsstudier urskilt tre faktorer som kan förklara den positiva effekten på yrkesförberedande program:

1. Medspelsmekanismen. Elever på yrkesförberedande program har enligt tidigare forskning ofta en motspelskultur gentemot det som eleverna uppfattar som teoretiskt som deliberativ undervisning möjligen motverkar.

2, Utmaningsmekanismen. Genom att den deliberativa undervisningen utgår från elevernas egna formuleringar skapar den också utmanande frågor som är anpassade till elevernas vardagsspråk.

3. Samspelsmekanismen. De yrkesinriktade kurserna tar ofta utgångspunkt i samarbete mellan eleverna vilket den deliberativa undervisningen samspelar med.

Ökad inriktning på lärarcentrerad undervisning ifrågasätts

Det Klas Andersson återkommer till som undersökningens troligen viktigaste resultat är att undervisningsform har betydelse för hur skolan lyckas påverka politiskt intresse och politiskt deltagande. Att en mer traditionell undervisning med större andel lärarledda lektioner och mindre andel samtal mellan elever skulle öka möjligheten att eleverna utvecklar demokratiska kunskaper och demokratiska värden motsägs tämligen kraftfullt av undersökningens resultat. Särskilt gäller detta för elever på gymnasiets yrkesförberedande program.

Text: Anders Broman

Avhandlingen Deliberativ undervisning–en empirisk studielänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 19 mars 2019