Demokratiuppdraget svårt att genomföra i förskolan

Arbetet med demokratiuppdraget i förskolan är viktigt och meningsfullt men svårt att genomföra i det dagliga arbetet. Det menar förskollärarna på den förskola som Katarina Ribaeus studerat i avhandlingen Demokratiuppdrag i förskolan

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Observationer på samma förskola visar att mycket demokratiarbete sker dagligen, att lärarna är lyhörda för barnens vilja och initiativ men att det också är tydligt att makten finns hos personalen och att barnen för det mesta betraktas som kommande demokratiska medborgare.

Inte bara i SO-ämnena

Skolans demokratiska uppdrag gäller för skolan som helhet, i alla årskurser, alla skolämnen och även övrig verksamhet. Särskilt på högstadiet och gymnasiet ges SO-ämnena i allmänhet och samhällskunskap i synnerhet ges oftast ett extra stort ansvar för det demokratiska uppdraget, allra mest för kunskapsdelen i detta uppdrag. Det visar tidigare forskning.

Men barnen ska alltså enligt skolans styrdokument ha fått praktisera och lära sig om demokrati långt före undervisningen på högstadiet och gymnasiet.

Lärares förhållningssätt och barnens agerande

Läroplanen för förskolan visar att barnen ska få möjlighet att bilda sig en uppfattning om vad demokrati innebär. En demokratiaspekt läggs både på barnens egna handlingar och på att de ska få faktiskt inflytande över arbetssättet och innehållet på sin förskola.

Ribaeus vill få mer kunskap om hur lärarna förhåller sig till förskolans demokratiuppdrag men också studera barnens agerande i relation till detta. Utgångspunkten för analysen är den klassiska kategoriseringen i om, för och genom demokrati kompletterat med demokrati som en företeelse här och nu. Den sista kategorin menar Ribaeus är särskilt intressant eftersom den lyfter perspektivet från aktiviteterna som en förberedelse inför framtiden till att också kunna förstå och använda vardagliga händelsers roll för demokratisk utveckling.

Förskollärarnas goda vilja kombinerad med vissa svårigheter

Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer på en förskola under två år. Förskollärarna upplever arbete med demokratiuppdraget som viktigt och meningsfullt men ser det också som svårt att medvetet driva i den dagliga verksamheten. Mål formuleras på en övergripande nivå men konkretiseras sällan ner i genomförbara delmål.

Men Ribaeus menar att det ändå sker mycket demokratiskt arbete på den undersökta förskolan, dock utan att lärarna i intervjuerna lyckas visa att de är riktigt medvetna om detta. Observationerna visar på en lyhördhet hos förskollärarna att plocka upp barnens initiativ och utifrån detta låta dem vara demokratiskt delaktiga och få inflytande. Men det är också uppenbart att makten över hur mycket inflytande barnen har och på vilket sätt detta sker ligger hos personalen.

En övning inför den ”riktiga” demokratin

Det finns mycket i undersökningens resultat som pekar på en syn på barnens inflytande och övriga demokratiska agerande som en övning inför den ”riktiga” demokratin som infaller längre fram i livet. Men det finns också inslag i undersökningen som pekar på barnen som demokratiska subjekt här och nu.

Inte minst handlar detta om att barnen inte låter sig nöjas med att göras delaktiga på sina lärares villkor utan agerar självständigt både genom att skapa egna demokratiska överenskommelser och genom att bryta mot reglerna som de vuxna har bestämt.

Ökad individfokusering

Ribaeus gör en avslutande reflektion och slutsats som kan ses även i ett flertal undersökningar om SO-ämnen högre upp i skolsystemet. Det handlar om en ökad individfokusering där det är det enskilda barnets agerande som fokuseras och sällan sätts in i ett grupperspektiv. De resultat från denna undersökning som pekar på barnet som ett enskilt demokratiskt subjekt snarare än att barnen tillsammans utgör en demokratisk enhet kan således möjligen vara en del av en mer genomgripande skol- och samhällstrend.

Text: Anders Broman

Källa:

Avhandlingen Demokratiuppdrag i förskolan Länk till annan webbplats.

Publicerad 27 maj 2014.  Senast uppdaterad 28 september 2020.