Den religiösa texten som mål eller medel i läroböcker

Hur olika fenomen används i undervisningen har betydelse för vilken förståelse som möjliggörs och vilken som försvåras. Det gäller till exempel hur läroboken används under religionskunskapslektioner men också hur skilda fenomen beskrivs i läroboken i religionskunskap.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Att lyfta fram religiösa texter i skildringen av religioner får betydelse för hur religion förstås. När texter uppmärksammas på olika sätt i relation till olika religioner möjliggörs just skilda förståelser av de religioner som dessa texter relaterar till.

Jon Magne Vestøl diskuterar i en artikel den religiösa textens ställning i läroboken i Norge. Fokus ligger på skillnader mellan textpresentationer i anlutning till skilda religionspresentationer.

Vestøls artikel har vissa likheter med diskussionen i en artikel av Jenny Berglund. För Berglund är den centrala frågan om den svenska religionskunskapsundervisningen trots sin objektiva karaktär samtidigt kan förstås som marinerad i luthersk protestantism. Argument som förs fram för att det faktiskt kan vara så gäller kyrkoårets betydelse i svensk skola, Svenska kyrkans särställning i skolkontakter men också en förståelse av religion som tro – ett perspektiv som kan uppfattas genomsyra undervisning av religioner generellt.

En effekt av luthersk dominans?

De norska läroböcker, som Vestøl analyserat, verkar kunna komplettera och understryka det lutherska perspektiv som Berglund beskriver genom att betona betydelsen av skriften. Det kan tilläggas att religiösa skrifter, särskilt kristna, har en central ställning i den norska läroplanen, en position som förefaller starkare än vad som är fallet i den svenska. Eleverna ska kunna diskutera [drøfte] ett urval texter från samtliga värdsreligioners skrifttradition men läroplanen är mer specifik när det gäller de kristna texterna.

En sådan ambition, att uppmärksamma och indirekt jämföra religioner utifrån ett gemensamt fokus, har problematiserats en hel del i religionsvetenskapliga och religionsdidaktiska sammanhang. Det som görs till fokus har alltid sin grund i någon tradition där detta är centralt men när det görs till den generella utgångspunkten blir analysens resultat lätt missvisande och etnocentrisk (se t.ex. von Brömssen, 2003, s. 45; Härenstam, 2000, s. 127).

Nedtonade skriftperspektiv i icke-kristna traditioner

Den religiösa texten görs inte lika central inom samtliga religioner och traditioner i de läroböcker som Vestøl studerat. Det är framför allt den kristna skrifttraditionen och den judiska, där dessa är gemensamma, som uppmärksammas mera utförligt. Vestøl redovisar att det totalt i materialet finns 118 referenser till Bibeln medan referenser och citat till texter inom islam, buddhism och hinduism är åtta till antalet.

Vestøls teoretiska utgångspunkt understryker hur läroböcker, och vad som där i högre eller lägre grad uppmärksammas, påverkar vilken förståelse som görs möjlig men han diskuterar inte själv i någon större utsträckning tänkbara förståelser av de mönster i läroboksframställningar som redovisas. Det ligger ändå nära till hands att ställa sig frågan om dessa mönster kan bidra till att religiösa utövare som inte relaterar till kristen eller judisk tradition förstås som mindre skriftengagerade och i vilken utsträckning en sådan bild är rimlig.

Frågan blir än mer intressant då Vestøl redovisar att texttolkningsfrågor ofta uppmärksammas i samband med att bibeltexter refereras i läroböckerna. Skilda metoder för texttolkning presenteras, såsom historisk-kritisk och litterär metod. Förståelse för dogmatik och religiös praktik presenteras via textpresentationer och tolkningsfrågor. Eleverna uppmanas också i övningsuppgifter att analysera texter i relation till presenterade scheman, men också att analysera dem bredare, friare och mera existentiellt. Återigen väcks frågor om vad detta kan betyda. Kristen tradition ges genom detta grepp en intellektuell karaktär där människor kontinuerligt varit engagerade i tolkningsfrågor och där skilda perspektiv fått brytas mot varandra i en pågående diskussion. Vad betyder det i så fall att motsvarande perspektiv är frånvarande då det gäller andra religioner?

Perspektivens betydelse i läroböcker

Läroboksanalyser har varit relativt frekventa även i Sverige inom i den religionsdidaktiska forskningen. Studier har gjorts i syfte att problematisera den ämneskanon eller det specifika stoff som en lärobok väljer att lyfta fram. Här har frågor om perspektiv – vems perspektiv – makt, samhälleliga hierarkier och dess relation till genus kön och etnicitet stått starka.

Också alternativa perspektiv representerade i forskning har förts fram. Vestøls artikel avviker delvis från denna tradition. Man kan visserligen läsa den med utbildningssociologiska förtecken, vilket delvis gjorts här, men Vestøls primära ärende kan förstås som i en mening bredare. Det handlar om att och hur de perspektiv eller subfokus som förs fram, exempelvis i en lärobokstext, gynnar respektive försvårar skilda förståelser. Det har betydelse för förståelsen av religiös text om den presenteras som mål i sig, som ett fokuserat objekt, eller om det presenteras som ett medel, som en artefakt, för att exempelvis förstå dogmatik eller religiös praktik.

Om en specifik religiös text utgör mål i sig så har det betydelse vilka medel som väljs för att skapa förståelse för denna, dvs. med hjälp av vilka verktyg som förståelsen skapas. Vestøls redovisning, t.ex. av vilka uppgifter som väljs i relation till en uppmärksammad text, visar att sådana val i läroböcker ibland kan framstå som godtyckliga. En ökad medvetenhet om att förståelse av något alltid går via något och att dessa fenomen som väljs ut som medier har betydelse för vad som kommer att förstås, är av betydelse inte bara för läroboksförfattare utan kanske i synnerhet för oss som lärare.

Text: Christina Osbeck

Artikeln Text interpretation and educational design in Norwegian textbooks of religious educationlänk till annan webbplats

Övriga referenser:

Artikeln Swedish Religion Education: Objective but Marinated in Lutheran Protestantism?länk till annan webbplats

von Brömssen, K. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Härenstam, K. (2000). Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap. Lund: Studentlitteratur.

Senast uppdaterad 19 mars 2019