Distribuerat ledarskap för hållbar skolutveckling

Distribuerat ledarskap bidrar med nya perspektiv på hur skolans förbättringsarbete kan organiseras. Att involvera fler personer och att fokusera mer på relationella perspektiv kan bli viktiga inslag i att åstadkomma meningsfull och hållbar skolutveckling.

Ledare förväntas göra skillnad och vända negativa trender till skolframgång. Men vad ska ledare fokusera på och hur ska de prioritera i sina försök att bedriva skolförbättring? Den frågan besvaras i rapporten Meaningful and Sustainable School Improvement with Distributed Leadership. Författarna beskriver vad ett distribuerat ledarskapsperspektiv inrymmer och hur det med större medvetenhet går att åstadkomma meningsfull skolutveckling.

I en tidigare webbartikel lyfts frågan om delat ledarskap, med fokus på vad chefer får och kan dela. Den rapport som här summeras har en annan utgångspunkt. Författarna pekar på att det distribuerade ledarskapsperspektivet bara är ett av många perspektiv som går att anlägga på ledarskap, men att det har ett värde för arbete med skolutveckling. Det går till att börja med att se det som en lins för hur ledarskapspraktiker kan förstås. De menar också att perspektivet kan fungera som en slags organiseringsprincip för att involvera fler medlemmar i ett skolsammanhang i förbättringsprocesserna. Sammantaget kan perspektivet bidra med att förstå orsaker till skolors utmaningar och åstadkomma en större delaktighet i att arbeta för förändring.

Flytta fokus bortom titlar

För att fördjupa kunskaperna om vad ett delat ledarskap kan bidra med börjar författarna med en analys av vad skolledare ägnar sin tid åt. De kondenserar handlingarna till tre överlappande områden: släcka bränder, upprätthålla en fungerande organisation och agera för meningsfull förbättring. De menar att det är i skärningspunkten av dessa uppgifter som ledaren behöver agera, men för att skolledaren ska kunna ägna sig mer åt den senare aktiviteten behöver denne ledare ändra sin förståelse av ledarskapspraktiken. Det är här det distribuerade ledarskapsperspektivet kan komma till användning. Det riktar uppmärksamheten bortom de faktiska ledartitlarna och fokuserar i stället på den sociala relationen mellan människor. Författarna menar att det finns anledning att flytta uppmärksamheten från den individuella ledaren till interaktionerna mellan olika ledare, vilket i sin tur leder till gemensam aktivitet.

Breddade ledarskapsförmågor för delaktighet, engagemang och förbättring

Genom att förstå ledarskapspraktiken på detta utvidgade sätt behöver uppmärksamheten breddas, från ledarens handlingar till interaktionen med andra. Författarna lyfter fem olika delar:

  • För det första pekar de på vikten av en större medvetenhet om att ledarskap inte endast utövas formellt, utan också informellt. Att inte se värdet i det senare innebär att ledaren går miste om en outnyttjad resurs.
  • De pekar vidare på betydelsen av att ledaren i stället för auktoritet utvecklar ett antal ledarskapsförmågor. En sådan förmåga är att inte endast lyssna på det som sägs utan också på de underliggande känslor som uttrycks. Det handlar också om att kunna hantera sina egna känslor i obehagliga konversationer och inte gå för snabbt från ett utforskande av idéer till ett förespråkande.
  • Genom att använda ledarskapsförmågor går det att förändra organisatoriska förhållanden som kan leda till engagemang och förbättring. En sådan förändring är att utveckla en kultur av psykologisk säkerhet, tillit och ömsesidigt lärande. Då vågar individer bli delaktiga i upptäckande.
  • Ett distribuerat perspektiv innebär att ledaren involvera fler intressenter som ledare i förbättringsprocesser, både i sökandet av orsaker till problem och i design av lösningar och genomförande. Här kan också ett cykliskt tänkande i förbättringsprocesser vara värdefullt.
  • Slutligen behöver ledare förstå att detta sätt att leda inte är utan utmaningar. Ledare behöver därför navigera för att förutse olika konsekvenser och potentiella konflikter som kan uppstå när kreativitet släpps loss.

I rapportens första halva beskrivs vad ett distribuerat ledarskapsperspektiv inrymmer, medan den senare delen mer konkret fokuserar på hur ledare kan arbeta med ett distribuerat ledarskap. De ger också konkreta övningar som skolledaren kan använda för att förbättra sitt ledarskap. På det sättet tar författarna också ställning för att distribuerat ledarskap är ett väsentligt inslag i att åstadkomma meningsfull och hållbar skolförbättring.

Text: Pia Skott

Se även tidigare artikel: Delat ledarskap har fördelar både för chefer och verksamhet

Referens:

Artikeln Meaningful & Sustainable School Improvement with Distributed Leadership.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 19 november 2019