Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan

Ett av syftena med utbildning är att utveckla elevers förmåga att lära. Trots detta lär lärare sällan ut effektiva lärstrategier. Därför är det inte överraskande att elever ofta använder ineffektiva lärstrategier. När elever ska lära att lära är det viktigt att de tidigt introduceras till effektiva lärstrategier och får hjälp att använda dem.

Lära att lära – en nyckelkompetens för livslångt lärande

Länder i EU bör se till att alla ungdomar har utvecklat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, rekommenderar Europaparlamentet och Europeiska rådet. Dessa kompetenser är enligt Bryony Hoskins och Ulf Fredriksson

• lära att lära
• kommunikation på modersmålet
• kommunikation på främmande språk
• matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
• digital kompetens
• social och medborgerlig kompetens
• initiativförmåga och företagaranda
• kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

Förmågan att lära anses vara en av de viktigaste kompetenserna i ett föränderligt och globaliserat kunskapssamhälle, påpekar Hoskins och Fredriksson, författarna bakom rapporten ”Learning to Learn: What is it and can it be measured?”.

Hoskins är professor i sociologi vid University of Roehampton (Storbritannien) och Fredriksson är docent i pedagogik vid Stockholms universitet och utredare av regeringens läsa-skriva-räkna-garanti. Rapportens övergripande syfte är att beskriva hur olika forskare och organisationer definierar ”lära att lära”.

Bygga ny kunskap på befintliga kunskaper

Lära att lära handlar i första hand om att utveckla förmågan att fullfölja och organisera det egna lärandet, antingen individuellt eller i grupp, konstaterar Hoskins och Fredriksson. Begreppet omfattar även medvetenhet om egna behov och olika inlärningsmetoder samt förmåga att övervinna hinder för lärande. Utgångspunkten är att individen bör lära sig att bygga ny kunskap på befintliga kunskaper och tidigare erfarenheter och tillämpa dessa kunskaper och färdigheter i en rad olika sammanhang (hemma, på jobbet och i utbildning).

Det är i individens och samhällets intresse att lärandet blir effektivt, men hur ska man gå till väga i skolan för att utveckla elevers förmåga att lära? Här har psykologisk forskning om lärstrategier i skolan dragit några viktiga slutsatser.

Elever använder ofta lågeffektiva lärstrategier

Psykologer har i över etthundra år forskat om effekterna av olika lärstrategier. Trots detta lär lärare sällan ut vilka lärstrategier som är effektiva, menar författarna bakom metastudien ”Improving Students’ Learning With Effective Learning Techniques”. Metastudiens syfte är att analysera och sammanställa forskningsresultat om tio betydelsefulla lärstrategier och bedöma deras styrkor och svagheter. Fokus ligger på självständiga lärstrategier (lärandet på egen hand) och utveckling av teoretisk snarare än praktisk kunskap. Studiens huvudförfattare är John Dunlosky, professor i psykologi vid Kent State University (USA). Hans forskning handlar om lärstrategier.

Populära lärstrategier ofta ineffektiva

Lärstrategier som är mycket populära bland elever och studenter är ofta relativt ineffektiva, visar studien. I jämförelse med andra lärstrategier bedöms exempelvis omläsning samt markering och understrykning av viktiga textdelar vara lågeffektiva lärstrategier. Dessa lärstrategier präglas av passiv bearbetning av text.

Även associationer i form av nyckelord och bilder, som syftar till att öka minnesförmågan (s.k. keyword mnemonic och imigary use for text learning), har visat sig vara lågeffektiva lärstrategier.

Sammanfattning av en läst text (summerization) är också en lågeffektiv lärstrategi, konstaterar Dunlosky och hans kolleger. För att kunna sammanfatta en text behöver man utveckla komplexa förmågor att bearbeta en text med egna ord, något som äldre, högpresterande högskolestudenter är bättre på än grundskole- och gymnasieelever. Dessa elever kan ha svårigheter att göra avancerade textbearbetningar. Men sammanfattning i sig är en viktig förmåga som man behöver behärska för att exempelvis kunna klara högre studier eller genomföra vissa arbetsuppgifter i yrkeslivet. Därmed kan utbildningens mål vara att utveckla och träna just denna förmåga. Dessutom kan sammanfattning med fördel användas i kombination med andra mer effektiva lässtrategier.

Måttliga effekter av ”varför-frågor”

Elaborative interrogation är en lärstrategi där elever ställer ”Varför-frågor” till en text eller ett problemområde (t.ex. Varför är detta påstående sant?, Varför sker något på ett visst sätt?) och sedan söker svar till orsakerna. På så sätt sker en aktiv bearbetning av innehållet. Men denna lärstrategi passar bättre för högpresterande elever eftersom de ofta har lättare att ställa frågor till en text och hitta svar på frågorna. En annan lärstrategi som har en måttlig effekt på elevers lärande är när elever får förklara för sig själv eller andra (self-explenation): vad de tänker medan de läser, vad innehållet och slutsatserna är och hur de tolkar texten, menar studiens författare.

Om elever läser flera olika ämnesområden samtidigt ökar deras lärande mer effektivt än om de skulle läsa enskilda ämnesblock var för sig och vid separata lästillfällen. Det är med andra ord mer effektivt att sätt sig in i flera olika ämnesområden vid ett och samma lästillfälle, istället för att först läsa om problem X och sedan vid nästa lästillfälle fördjupa sig i problem Y och vid tredje tillfälle problem Z. Tillvägagångssättet kallas interleaved practice (inflätad metod).

Lär tidigt ut effektiva lärstrategier

För att en lärstrategi ska bedömas som högeffektiv behöver den vara tidseffektiv och lämpa sig väl för såväl olika åldersgrupper som elever med skilda kunskapsnivåer och förmågor, menar författarna. Enligt metastudien är två lärstrategier särskilt effektiva:

• Att ”öva på prov” (practice testing) syftar inte till formella provsituationer där elever examineras och får summativ bedömning. Istället handlar det om informella provsituationer där de på egen hand eller tillsammans med andra testar sina kunskaper i lärandesyfte. Exempelvis kan elever använda ”flash-cards” (kortspel där man skriver en fråga på kortets ena sida och svaret på den andra) eller utgå från övningsprov och frågor för att testa sina kunskaper. Ju mer eleverna övar på prov desto bättre kunskapsresultat får de.

• Om elever istället för att ”sträckläsa” och ”sträcköva” strax innan ett provtillfälle istället sprider lärandet och övandet över ett längre tidsintervall och till flera olika tillfällen (distributed practice) så ökar effekterna av lärandet påtagligt. Djupinlärning främjas alltså om elever tar en paus mellan lärtillfällen – detta trots att de hinner glömma mellan de enskilda lärtillfällen. Författarnas råd är att tidigt börja lära och öva. Dessutom bör elever återkomma till stoffet med jämna mellanrum.

Till sist, när elever ska lära att lära är det viktigt att de tidigt introduceras till lärstrategier och får hjälp att använda dem. I valet mellan olika lärstrategier måste lärarna känna till när eleverna är tillräckligt mogna för att självreglera sitt lärande och vilka lärstrategier som lämpar sig för olika elevgrupper. Det bör också understrykas att elevers lärande främjas av att lärarna integrerar resultaten av forskning om lärstrategier i sin egen undervisning (t.ex. implementering av interleved practice i undervisning ger bättre resultat än om lärare undervisar olika ämnesstoff i separata temablock och vid skilda tillfällen).

Text: Vanja Lozic

Källor:

Dunlosky, J., Rawson, K., Marsh, E., Nathan, M.J., Willingham, D. (2013) ”Improving students' learning with effective learning techniques: promising directions from cognitive and educational psychology”. Psychological Science in the Public Interest, January 2013 vol. 14, s. 4-58.
Artikeln Improving Students’ Learning With Effective Learning Techniques Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hoskins, B., Fredriksson, U (2008). Learning to Learn: What is it and can it be measured? European Commission. Luxemburg
Rapporten Learning to Learn: What is it and can it be measured? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.