Elevernas livsvärld viktig när källor ska tolkas

Elevernas egna samtidsrelaterade frågor är viktiga när de utvecklar historiskt kunnande. Därför är det viktigt att man som historielärare förstår den roll som elevernas livsvärld spelar när källor ska tolkas.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Källors funktion i historieundervisningen är en svår sak att hantera för såväl lärare som elever. Det är denna utmaning som utgör temat för Patrik Johanssons licentiatuppsats Att tolka spåren av det förflutna: Innebörder, lärande och meningsskapande av historisk källtolkning i gymnasiet.

Inom det historiedidaktiska fältet är källornas roll i undervisningen inget okänt tema. Den amerikanske historiedidaktikern Sam Wineburg och hans engelska kollegor Peter Lee och Denis Shemilt har orienterat sig tydligt kring den frågan. Deras intresse har i de flesta fall i huvudsak rört hur eleverna bör göra snarare än hur eleverna faktiskt går till väga när de tolkar källor. I det avseendet är Johanssons studie av stor betydelse.

Elevers samtal om och i historieundervisning

Johanssons studie har genomförts inom ramen för forskarskolan i learning study och han analyserar därmed sin empiri med fenomenologiska och variationsteoretiska glasögon, även om han också ibland kikar över kanten på dem och hela tiden har koppling till en historiedidaktisk begreppsapparat.Här spelar learning study mer rollen av metod för insamlingen av empirin.

Johanssons fokus är en gymnasieklass och det arbete som lärare i form av två learning studies där iscensatt kring källtolkning. Det huvudsakliga datamaterialet är elevers utsagor från gruppintervjuer före arbetsområdet och deras samtal under lektionerna.

I enlighet med de traditioner som Johansson har som utgångspunkt kan han tala om ett utfallsrum med fyra kvalitativa skilda uppfattningar när det gäller elevernas sätt att uppfatta en historisk primärkälla. Dessa fyra syner på källan är: samtidstext, text från eget perspektiv, informationstext, historisk text som ska tolkas. Mellan dessa fyra positioner mejslar Johansson ut tre så kallade kritiska aspekter.

Undertexten i relation till den historiska kontexten

Den första kritiska aspekten handlar om att eleverna över huvud taget måste kunna urskilja det historiska perspektivet hos källan, att den är något skilt från samtiden. Att urskilja den historiske andres perspektiv är den andra kritiska aspekten, enligt Johansson. Det betyder att eleverna måste vara medvetna om att förankringen i den egna tiden kan försvåra arbetet med att förstå en historisk aktör.

Den tredje kritiska aspekten är att eleverna kan urskilja undertexten och sätta den i relation till den historiska kontexten. Det går att se historisk text som ska tolkas som den mest utvecklade uppfattningen och att det är aspekten om att urskilja undertexten som gör detta möjligt. Johansson problematiserar dock detta och menar att det är komplexa processer och att ett fullt utvecklat historiskt kunnande kring att tolka källor innefattar alla tre aspekter men att de inte nödvändigtvis införskaffas i en viss ordning.

Lärare bör vidga det källkritiska perspektivet

Johansson ger i slutdiskussion en rad olika förslag på hur lärare kan arbeta när de vill lyfta frågan om källor i undervisningen och vad man då ska tänka på. Han betonar bland annat vikten av att vidga det källkritiska perspektivet. Här anknyter han till en diskussion som förts bland svenska historiker under ett drygt decennium.

Johansson ifrågasätter poängen med att försöka bortse från den egna positionen när man tolkar källor. Tvärtom är detta en viktig aspekt när eleverna tolkar källor. Med utgångspunkt i sina observationer om hur elever faktiskt gör hävdar Johansson att läraren måste vara medveten om den betydelse livsvärlden har för tolkningsprocesser av det här slaget.

Relaterar till egna erfarenheter

När eleverna resonerar på ett sådant sätt att en eller flera av de tre kritiska aspekterna kan urskiljas görs nämligen detta ofta genom att eleverna relaterar till sina egna värderingar och erfarenheter. Frågorna de då ställer till källorna kan både relateras som exempel på det förflutna och i relation till deras funderingar om samtiden. Att använda den egna positionen kan således hjälpa till att utveckla historiskt kunnande.

Johanssons studie är på flera sätt unik. Det fokus som sätts på frågan om vad ett kunnande kan innebära är inspirerande och värdefullt för klassrummets aktörer.

Text: Martin Stolare

Licentiatuppsats en Att tolka spåren av det förflutna: Innebörder, lärande och meningsskapande av historisk källtolkning i gymnasietlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 19 mars 2019