Elevers och lärares välmående – skolledarens angelägenhet

I den internationella skolledarskapsforskningen ses framgångsrikt skolledarskap fortfarande ofta som synonymt med att ha åstadkommit höga resultat. Men i allt fler studier och forskningssammanhang betonas nu skolledares betydelse för det som benämns wellbeing hos både elever och lärare.

Wellbeing kan översättas med både välbefinnande, hälsa och välmående. Ur ett svenskt skolperspektiv ligger det nära till hands att koppla samman wellbeing med skollagens regleringar om elevhälsa, med betoning på förebyggande och hälsofrämjande insatser. Skolledarens ansvar för detta arbete är också tydligt. Men fokus på välbefinnande i relation till skolledarskapet låter sig inte avgränsas till endast organisering och ledning av elevhälsa. Skolledares arbete med välmående rör fler aspekter av skolverksamheten och handlar ytterst om att skolledare framför allt kan påverka lärare. Nedan ges exempel på vad forskning visat i relation till dessa olika dimensioner.

Health literacy – att medvetandegöra hälsa

En aspekt av wellbeing kan alltså kopplas till hälsa. Uppgiften att leda en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa har i Sverige kommit att bli ett av de mest centrala områdena för skolledare. I det arbetet är begreppet ”health litteracy” intressant. Det definieras av Karolinska institutet (i en översättning av en definition från WHO), som ”individers förmåga att förvärva, förstå och använda hälsoinformation i syfte att bibehålla, främja eller förbättra hälsa, samt att fatta självständiga beslut i hälsofrågor”.

Det finns åtskillig forskning med utgångspunkt i detta begrepp, som kan vara användbart oberoende av skolkontext. Inom den utbildningsvetenskapliga forskningen finns också särskilda forskningsnätverk om utbildning och hälsa (Research on Health Education). Ett exempel kan hämtas från 2018 års europeiska forskningskonferens anordnad av ECER (the European Educational Research Association). Där fanns en session om health litteracy. En svensk grupp av forskare och utvecklingsledare, under ledning av professor Catrine Kostenius, presenterade där hur man kan arbeta genom hälsodialoger i skolan, kopplade till hälsobesök. Kostenius har också tidigare, tillsammans med forskarkollegan Ulrika Bergmark, publicerat Uppskattningens kraft som handlar om hur lärare kan arbeta för att stödja elevers lärande samtidigt som de främjar hälsa och välbefinnande.

På svenska har också Ringsberg m.fl. publicerat boken Health literacy. Teori och praktik i hälsofrämjande arbete. Det finns med andra ord forskning om hur färdigheter kopplade till hälsa kan stärkas. Detta kan göras i hälsoundervisning men också genom ledarskapshandlingar.

Skolledarperspektivet behöver se till helheten

I Folkhälsomyndighetens rapport identifieras att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat och att skolors sätt att arbeta är av stor betydelse för elevers hälsa. En aspekt som lyfts är att psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet. Flera pågående forskningsprojekt riktar också uppmärksamheten mot hur skolor kan arbeta med att reducera stress.

I anslutning till detta slags studier är det väsentligt att forskning börjar länka samman elevers och lärares upplevelser av stress och arbetsförhållanden. Undersökningar har visat att lärare i högre utsträckning än andra yrkesgrupper upplever besvär på grund av stress eller andra psykiska påfrestningar Ur ett skolledarperspektiv är det viktigt att förstå hur olika delar inom skolors arbete hänger ihop.

Välmående för alla på skolan en kvalitetsdimension

Under 2018 års stora amerikanska skolforskningskonferens (AERA) fanns också en session som handlade om välmående, med fokus kopplat till skolutveckling. Under sessionen behandlades frågor om skolledarskapets betydelse för att främja både personalens och elevernas wellbeing. Samtidigt som det går att notera ett fortsatt fokus på att leda för elevers lärande och måluppfyllelse breddas alltså kvalitetsdimensionen till att inrymma mer än resultat. Detta innebär ett omfattande uppdrag och ett stort ansvar.

Ett framtida tema för en konferens (2019) som anordnas av arrangörerna av ovan nämnda session handlar om hur lärare och ledare i skolan kan arbeta med att förbättra elevernas lärande, utveckling, identitet och välmående, utan att själva brännas ut. Frågor om wellbeing handlar med andra ord inte endast om elevhälsa, utan om hållbarhet och balans mellan alla på skolan.

En emotionell aspekt i det framgångsrika skolledarskapet

I mycket av den internationella forskningen om framgångsrikt skolledarskap har det betonats att skolledare har betydelse för elevers lärande men att detta framför allt sker indirekt och genom lärare. Detta är också utgångspunkten för antologin How School Leaders Contribute to Student Success: The Four Paths Framework. Den presenterar en modell som synliggör fyra spår (paths) genom vilka skolledare kan påverka elevers lärande. Dessa är:

• Det rationella spåret – som handlar om ”den tekniska kärnan” i skolors arbete, d.v.s. kunskaper om läroplaner, undervisning och lärande (kärnan i det som brukar benämnas instructional leadership).
• Det emotionella spåret – som bland annat handlar om hur skolledaren arbetar med personalens känslor och upplevelser av sammanhang, tillit till förmåga etc.
• Det organisatoriska spåret – som handlar om hur skolledaren strukturerar arbetet och på detta sätt också formar kulturer
• Det familjerelaterade spåret – som handlar om att verka utifrån att elever inte endast präglas av vad som görs i skolan, utan tänka i större perspektiv som att till exempel beakta hemförhållanden.

En intressant skillnad mot tidigare forskning är att perspektiven därmed breddas. Det räcker inte med den rationella och organisatoriska delen. Ledare behöver också fokusera på den emotionella i relation till det specifika sammanhang som skolan befinner sig i. I bokens avslutande del konstateras att eftersom de emotionella aspekterna i lärares arbete är lika väsentliga i det som brukar benämnas ”instructional skills” så bör skolledare också ge lika mycket uppmärksamhet åt att ”nurturing teachers´ psychological states and wellbeing as to directly improving teachers´ instructional practices”. Undervisning inrymmer med andra ord grundläggande mänskliga aspekter, som kan kopplas till välmående.

Sammantaget har alltså den internationella forskningen om skolledarskap breddats till att nu också intressera sig för skolor som välmående sammanhang. För att kunna leda hälsofrämjande verksamheter blir frågor om hur såväl elevers som personalens välbefinnande kan åstadkommas viktiga för skolledare att ha kunskaper om.

Text: Pia Skott

Källor:

Bergmark, U., & Kostenius, C (2011). Uppskattningens kraft. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndighetens rapport Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Länk till annan webbplats.

Leithwood, K. Sun, J. & Pollock, K. (ed). (2017). How School Leaders Contribute to Student Success: The Four Paths Framework. Springer.

Ringsberg, K, Olander, E & Tillgren, P (red). (2014). Health literacy. Teori och praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.

Robinson, V.M., Lloyd, C.A. & Rowe, K.J. (2008) The impact on student outcomes: An analysis of the differential effects of leadership types. Educational Administration Quarterly, 44, 635-674.

WHO. (1998). Health Promotion Glossary, WHO/HPr/ HEP/98.1. Geneva: World Health Organization.