Elevers syn på kunskap viktig för lärandet

Spelar det någon roll hur elever ser på kunskap när de ska lära sig naturvetenskap? Många forskare försöker svara på den frågan. Studier visar bland annat att elevers syn på kunskap kan påverka deras motivation inom naturvetenskap.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Elevers syn på kunskap kan handla om allt ifrån vad kunskap är, var den kommer ifrån, till hur man kan veta om kunskapen är sann. Forskarna Barbara Hofer och Paul Pintrich publicerade 1997 en artikel som har fått stort inflytande på fältet. Artikeln ger en översikt över olika sätt som forskare tar sig an syn på kunskap. En intressant riktning som forskarna pekade ut är kopplingen mellan syn på kunskap och andra faktorer, som motivation och lärande.

Självförtroende ger motivation för lärande

Hur kan elevers syn på kunskap påverka hur de lär sig? Det finns flera olika sätt som det skulle kunna ske på. En del forskare tittar på om det går att koppla elevers syn på kunskap till deras förväntningar kring att lära sig. Detta är en form av motivation, eftersom tron på att lyckas kan få elever att anstränga sig mer.

En grupp forskare i Norge undersökte om det finns en koppling mellan elevers syn på kunskap, deras motivation, och hur väl de lyckas i skolan. Totalt 120 elever från åtta högstadieklasser deltog i studien. Deltagarna fick fylla i enkäter om sin syn på kunskap och om de trodde att de skulle förstå en text om naturvetenskap. Forskarna använde elevernas terminsbetyg i naturvetenskap som ett mått på hur väl de lyckades i skolan.

Egna förväntningar, bättre resultat

Studien fokuserade på en aspekt av synen på kunskap som handlar om hur kunskap stödjs. Forskarna delade upp elevers syn på hur kunskap stödjs i tre olika former: stöd från auktoritet, personligt stöd och stöd genom att jämföra olika källor. Stöd från auktoritet kan till exempel innebära att elever tänker att något är sant för att det står i läroboken. Personligt stöd innebär att en person anser att kunskap kan vara sann eller falsk beroende på vem det är som avgör. Den tredje formen går ut på att kunskap kan bedömas som sann eller falsk genom att titta på och jämföra flera olika källor.

Resultaten visar att elever som väntade sig att kunna förstå hade bättre resultat. Det visade sig också att elevernas syn på kunskap kunde påverka deras resultat. De elever som stöder kunskap genom att jämföra flera källor klarade sig nämligen bättre än de som stöder sig på personlig uppfattning. Stöd från auktoritet visade sig däremot inte ha någon direkt inverkan på prestationen i skolan.

Kunskapssyn påverkar självförtroendet

Förutom denna direkta påverkan på resultatet så såg forskarna även en indirekt effekt från elevernas syn på kunskap. Detta innebar att synen på kunskap påverkade elevernas motivation, vilket i sin tur påverkade resultatet. Elever som ansåg att kunskap stöds av auktoriteter eller genom att jämföra flera källor hade en ökad tro på att förstå en text. De elever som ansåg att kunskap kan stödjas av att man personligen uppfattar den som sann hade en minskad tro på att lyckas.

Andra forskare tittar på andra aspekter av syn på kunskap. En grupp forskare från Taiwan har till exempel anlagt ett bredare perspektiv på kunskapssyn. I det ingick var kunskap kommer ifrån, hur säker den är, hur föränderlig den är och hur kunskap stödjs genom till exempel experiment. Forskarna undersökte hur elevers syn på kunskap och lärande påverkar hur väl de tror att de ska lyckas med att lära sig naturvetenskap.

Indirekta effekter av kunskapssyn

Deltagarna fick fylla i enkäter om sin syn på kunskap, sin syn på lärande, samt om de väntade sig att klara av att lära sig naturvetenskap i skolan. I studien deltog totalt 377 elever på gymnasiet. Det visade sig att elever som tror att kunskap är helt säker hade högre förväntningar om att lära sig i skolan. Detta var ett oväntat fynd menar författarna. Förmågan att se osäkerhet i kunskap är nämligen en viktig del av forskares syn på naturvetenskaplig kunskap.

Författarna kopplar resultatet till den kulturella kontexten i Taiwan, där skolan har stort fokus på nationella inträdesprov. Dessa tester är utformade så att de har tydliga och säkra korrekta svar. Proven i skolan är byggda på samma sätt för att träna eleverna inför de viktiga nationella proven. Resultatet i studien kan bero på att elever med en avancerad syn på kunskap har problem att ge säkra svar på tester, och därför får sämre resultat. De lägre resultaten kan i sin tur få dem att tro att de inte kommer att lära sig naturvetenskap i skolan.

Precis som i den norska studien såg forskarna att de Taiwanesiska elevernas syn på kunskap hade indirekta effekter. Det visade sig nämligen att synen på kunskap var kopplad till hur eleverna såg på lärande. Forskarna skiljde på mer och mindre utvecklade synsätt. En mer utvecklad syn var till exempel att ha som mål för lärandet att kunna applicera sin kunskap. Mindre utvecklade synsätt på lärande var till exempel att memorera fakta eller öva på uträkningar, enligt forskarna

Syn på kunskap och lärande hänger ihop

De elever som tänkte att vetenskaplig kunskap ständigt utvecklas och förändras hade ofta en mer avancerad syn på lärande. Elever som tyckte att kunskap inom naturvetenskap kommer från en auktoritet hade ofta en enklare syn på lärande. Synen på lärande påverkade i sin tur elevernas självförtroende kring att lära sig naturvetenskap. Elever med en mer utvecklad syn på lärande hade högre självförtroende. De elever som hade en förenklad bild av lärande hade istället lägre självförtroende.                                                                

Båda studierna visar att elevers syn på kunskap är viktig för deras lärande. Beroende på hur forskarna lagt upp sina undersökningar så upptäcker de delvis olika samband. Gemensamt mellan studierna är att de visar på indirekta samband mellan syn på kunskap och andra aspekter på lärande. I båda fallen går det att koppla syn på kunskap till förväntningar kring sitt lärande hos elever. Här finns alltså en tydlig länk till motivation, eftersom elever som tror att de ska lära sig något också blir mer motiverade.

Forskarna menar att resultaten är viktiga för skolan. Forskarna i Taiwan föreslår att de nationella inträdesproven även ska innehålla frågor som inte fokuserar på säkra svar. Det skulle kunna uppmuntra kritiskt tänkande och tillåta frågor som kräver en djupare förståelse hos eleverna. De norska forskarna menar att lärare kan öka elevers motivation genom att väva in syn på kunskap i sin undervisning. Detta kan i sin tur gynna elevernas lärande, eftersom en höjd motivation ökar chanserna att de ska klarar sig bra i skolan.

Text: Gunnar Höst

Referenser:

Bråten, I., Ferguson, L. E., Anmarkrud, Ø., Strømsø, H. I., & Brandmo, C. (2014). Modeling relations between students’ justification for knowing beliefs in science, motivation for understanding what they read in science, and science achievement. International Journal of Educational Research, 66, 1-12.                                                                        

Modeling relations between students’ justification...länk till annan webbplats

Tsai, C. C., Jessie Ho, H. N., Liang, J. C., & Lin, H. M. (2011). Scientific epistemic beliefs, conceptions of learning science and self-efficacy of learning science among high school students. Learning and Instruction, 21(6), 757-769.                                                                        

Scientific epistemic beliefs...länk till annan webbplats

Hofer, B. K., & Pintrich, P. R. (1997). The development of epistemological theories: Beliefs about knowledge and knowing and their relation to learning. Review of Educational Research, 67(1), 88-140.                                                                        

The development of epistemological theorieslänk till annan webbplats

Text

Senast uppdaterad 20 mars 2019