Elevers uppfattningar om prov har betydelse

Det råder varierade uppfattningar bland elever om vilket syfte de nationella proven har och vilken betydelse de har för deras betyg. Elevers uppfattningar om prov kan också påverka hur resultaten kan användas. I en intervjustudie om de nationella proven i naturvetenskap i årskurs 9 drar författarna slutsatsen att lärarens sätt att tala om de nationella proven kan bidra till den osäkerhet som finns bland eleverna.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Elevers erfarenheter av NP och utprövning

Eva Knekta och Anna Sundström har i en kvalitativ studie genomfört intervjuer med tolv elever från två klasser i årskurs 9, efter att eleverna genomfört det nationella provet i naturvetenskapliga ämnen. De två klasser som eleverna hämtades ur hade även genomfört en utprövning för de nationella proven några veckor innan. Syftet med intervjustudien var att utforska nyanserna i elevernas erfarenheter av det nationella provet, men forskarna var även intresserade av elevernas erfarenheter av utprövningen.

I lärosätenas arbete med att ta fram de nationella proven ingår en utprövning med 200–1000 elever. Detta för att säkerställa att provfrågorna har hög validitet, det vill säga att de mäter de kunskaper de syftar till att mäta och att de har hög mätsäkerhet genom att inte slumpmässiga faktorer kan påverka resultatet (Skolverket, 2018).

Den ena klassen genomförde utprövningen i fysik och det nationella provet i biologi och den andra klassen genomförde både utprövningen och det nationella provet i fysik. Tidigare studier om hur elever uppfattar nationella prov har främst genomförts i form av enkäter där elevers motivation och känslor har undersökts. Dessa studier visar att elever anser att de nationella proven är viktiga. Det framkommer också i tidigare studier att det kan finnas både positiva och negativa uppfattningar om prov och andra bedömningstillfällen. Exempelvis kan prov uppfattas som utmanande och roliga men de kan också upplevas vara irrelevanta eller skapa stress och oro.

I intervjuerna tillfrågades eleverna om hur viktigt de ansåg att det nationella provet var, hur de förberett sig och vad de tyckte om provet. De tillfrågades också om hur mycket de ansträngt sig, vilka känslor provet väckte och hur de trodde att det hade gått för dem. Forskarna ställde liknande frågor om elevers erfarenheter av utprövningen.

Dubbla budskap om provets betydelse

Ett tydligt resultat var att elever kände osäkerhet när det gällde de nationella provens betydelse. Olika uppfattningar framkom om betydelsen för betyget; att det inte kunde sänka betyget, att det kunde både höja och sänka eller att det var betydelselöst för betyget. Detta märktes också genom att samma elever kunde beskriva provet som mycket viktigt, kanske det viktigaste prov de någonsin haft, och samtidigt tona ner provets betydelse. Detta genom att poängtera att det ju bara äger rum vid ett tillfälle och att ”man kan ha en dålig dag”. Det uttrycket återkom vid flera tillfällen och forskarna tolkar det som att det är så läraren har talat om det nationella provets betydelse. De menar vidare att lärarens sätt att tala om provet är betydelsefullt för elevernas uppfattningar.

Tidigare studier har visat liknande resultat och en förklaring som förs fram är att lärare kan skicka dubbla budskap om det nationella provet som eleverna kan ha svårt att tolka. Å ena sidan framställs provet som mycket viktigt för betyget och å andra sidan avdramatiseras provet, kanske för att minska nervositeten hos eleverna. Enligt en skärpning i Skollagen från 2018 ska de nationella proven särskilt beaktas vid betygssättning. De ska inte helt styra betyget och kan inte vara lärarens enda underlag, men en lärare kan endast bortse från resultatet från det nationella provet om det finns särskilda skäl för detta.

Eleverna nöjda med provet trots nervositet

Eleverna ansåg att provet var bra med tydliga frågor och en bra variation mellan frågorna. De ansåg också att det var lagom svårt. Alla elever var motiverade att göra sitt bästa. De tyckte också att provet gick bra och relaterade detta till sin egen kapacitet. Den vanligaste känslan som associerades med det nationella provet var nervositet innan provet. Det handlade om en oro att inte förstå frågorna eller att inte kunna visa kunskaper. För flera av eleverna minskade nervositeten när provet väl var igång, och de berättade att de upplevde provet som mindre svårt än vad de trott innan.

Enligt tidigare forskning kan nervositet innebära att motivation och prestationsförmåga minskar, men å andra sidan kan en viss nervositet vara positiv. Här menar författarna att mer forskning behövs för att utröna hur nervositeten påverkar elever. Uppfattningar framkom om att det gavs alltför lite tid för provet och att det därmed blev stressigt, men också uppfattningar om att det var svårt att koncentrera sig de två timmar som provet pågick. Det fanns också elever som tyckte att det var roligt att skriva provet.

Elevers uppfattningar påverkar hur resultat kan tolkas

En del i intervjustudien var också att jämföra hur eleverna upplevde utprövningen i jämförelse med provet. Inte helt förvånande så var det stora skillnader. I den ena klassen upplevdes utprövningen som ett litet och mer ordinärt bedömningstillfälle, medan det i den andra klassen betraktades som ett sätt att öva inför det nationella provet. Vi vet från tidigare forskning att elevers uppfattningar om bedömningstillfällen påverkar vilka slutsatser som kan dras utifrån resultaten av, i detta fall, nationella prov eller utprövningar.

I bägge klasserna betraktades utprövningen som mycket mindre viktig än det nationella provet. Eleverna var mindre nervösa, de ansträngde sig mindre och de var mindre motiverade att göra sitt bästa. Detta resultat kan vara betydelsefullt både för värdet av utprövningar som information inför konstruktion av framtida prov, men också för lärares användning av utprövningars resultat i sin allsidiga bedömning.

Studiens resultat visar att eleverna var osäkra på syftet både med det nationella provet och utprövningen och att lärarens information hade betydelse för elevernas uppfattningar. En tydligare information till eleverna om syftet med provet och utprövningen skulle kunna bidra till att öka motivationen vid utprövningar men också för att minska elevernas osäkerhet inför nationella prov.

Text: Agneta Grönlund 

Källor:

Eva Knekta & Anna Sundström (2019). 'It was, Perhaps, the Most Important One': Students' Perceptions of National Tests in Terms of Test-Taking Motivationlänk till annan webbplats. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 26:2, 202-221.

Skolverket (2018). Nationella provens konstruktion. Hämtad 2020-04-31.

Sverige (2018). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Nionde upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.

Senast uppdaterad 05 oktober 2020

Relaterat

  • Gamla nationella prov

    Delar av nationella proven återanvänds och skyddas av provsekretess, men det finns en del frisläppta prov och exempeluppgifter som du och eleverna kan använda för att bekanta er med formatet.