En kombination av faktorer ökar risken för låga språkkunskaper

Låga kunskaper i svenska leder till sämre skolresultat. Flerspråkighet är inte huvudorsaken. Det är i kombination med faktorer som föräldrarnas låga utbildningsnivå, skolans elevsammansättning och icke-deltagande i skolans fritidsverksamhet som risken ökar för eleven. Detta visade ett forskarteam från Lunds universitet i en studie från förra året.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Lyckas elever i skolan har skolsystemet lyckats. Enligt Pisa-resultaten har svenska elevers kunskaper dock sjunkit konstant från och med år 2000 till rekordlåga värden år 2012. Även om det sedan dess verkar har gått uppåt igen består debatten om skolan och elevernas prestationer. Förklaringarna till dalande Pisa-resultat i forskningen är många.

Lunda-teamet presenterar i sin artikel så vitt skilda orsaker som den ökande användningen av datorer och mobiler i undervisningen, lärarnas låga förväntningar på elevernas framgång och decentraliseringen av skolsystemet. Förklaringen som dock nämns mest i debatten är elevernas språkkunskaper i svenska.

Forskarteamet från Lund redovisar att språkkunskaper i undervisningsspråket är centrala för att eleverna ska kunna lyckas i skolan. Det gäller inte bara att hitta rätt i det sociala sammanhanget, att kunna följa undervisningen och förstå vad läraren vill av en. Det gäller framför allt att inhämta kunskaper och att utveckla sin kognitiva tankeapparat med hjälp av språket.

Låga språkfärdigheter har många orsaker

Men vad leder till låga språkkunskaper? I debatten hänvisas det gärna till flerspråkighet. Kanske eftersom andelen av flerspråkiga elever ökade samtidigt som Sveriges Pisa-resultat dalade? Låga språkfärdigheter i svenska har dock många orsaker. Oavsett om barnet är en- eller flerspråkigt behöver det framför allt exponeras tillräckligt för språket och själv ha möjlighet att använda det. Annars kan språket inte utvecklas till fullo.

Socioekonomiskt utsatta förhållanden försvårar dock detta. Studier har visat att i socialt utsatta områden oavsett en- eller flerspråkighet använder både lärare och föräldrar sig av i genomsnitt färre olika ord och av mindre komplexa meningar. Barnen möter därmed varken i hemmet eller i skolan tillräckligt av det komplexa språket som det behöver utveckla. Som författarna säger är de ”dubbelutsatta”, eftersom skolan inte kompenserar för det som saknas i hemmet. Socioekonomiska förhållanden är alltså en bidragande orsak till låga språkfärdigheter.

För att undersöka hur mycket exakt dessa olika faktorer bidrar till låga språkfärdigheter utförde Lundaforskarna en studie med 224 elever i årskurs 1 och 2. Eleverna fick göra standardiserade språktester i svenska som testade hur väl de förstod och uttryckte sig med tanke på morfologin, grammatiken och ordförrådet.

Därefter undersökte de i vilken grad föräldrarnas utbildningsnivå, skolans elevsammansättning, deltagande i fritidsverksamheten och elevernas flerspråkighet kunde förklara hur eleverna presterade i språktestet. Det visade sig att flerspråkighet för sig enbart kunde förklara 9 procent av resultaten. Tillsammans kunde faktorerna dock förklara 54 procent av resultaten.

Det är kombinationen av faktorerna som ökar risken

Detta innebär att det inte är enbart en faktor som bidrar till låga språkkunskaper i svenska. Det är samspelet som gör det. Och ju fler faktorer som sammanfaller desto mer ökar risken för eleven. För en elev som är flerspråkig är flerspråkigheten i sig inget problem. Det är när den sammanfaller med ofördelaktiga socioekonomiska förhållanden och därmed till mindre möjlighet att höra och använda språket som det blir negativt för eleven. Om barnet däremot exponeras tillräckligt för båda sina språk kan flerspråkighet istället blir en fördel och leda till bättre skolresultat enligt forskarna.

Socioekonomiska förhållanden är viktiga när barnen utreds för språkstörningar

Studiens resultat är också viktiga att komma ihåg när barnen utreds för språkstörningar. Lundaforskarna påpekar att vi sedan länge vet att flerspråkiga barn ofta blir över- eller underdiagnostiserade för språkstörningar, särskilt när bara ett av barnets språk utreds. Språkkunskaper fördelas ju på båda av barnets språk och för att få en rättvis bild behöver alltså också båda utredas.

Logopeder brukar vara medvetna om detta och tar därför barnets flerspråkighet i beaktande när det utreds. Detta sker dock inte i lika utsträckning med barnets socioekonomiska förhållanden eller med tanke på dess språkexponering. Någonting som resultaten visar borde ske. Att förstå vad som ligger till grund för låga språkfärdigheter är viktigt. Annars kan stödinsatserna inte anpassas adekvat.

Text: Susan Sayehli

Källor:

Andersson, K., Hansson, K., Rosqvist, I., Lyberg Åhlander, V., Sahlén, B., & Sandgren, O. (2019). The contribution of bilingualism, parental education, and school characteristics to performance on the Clinical evaluation of language fundamentals: Swedish. Frontiers in psychology, 10.

Agirdag, O., & Vanlaar, G. (2018). Does more exposure to the language of instruction lead to higher academic achievement? A cross-national examination. International Journal of Bilingualism, 22(1), 123-137.

Neuman, S. B., Kaefer, T., & Pinkham, A. M. (2018). A double dose of disadvantage: Language experiences for low-income children in home and school. Journal of educational psychology, 110(1), 102.

Senast uppdaterad 28 december 2020

Relaterat