Erfaren medskapare krävs för barnens musiklek

När förskole- och fritidshemsbarn samspelar kring musikteknologi är låtsasleken viktig. Men för att leken med det digitala instrumentet ska komma igång och bli meningsfull, är lärarens aktivitet avgörande.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

– Det är oftast läraren som bjuder in till lekfullhet kring aktiviteten, vilket skapar utrymme för barnens egna lekar. Läraren visar sig ha en viktig roll när det handlar om att stötta barnen genom att sätta ord på det som sker, säger Pernilla Lagerlöf.

I sin avhandling har Pernilla Lagerlöf undersökt hur 21 barn i åldern fyra till åtta år interagerar kring en synthesizer som är ansluten till ett datorprogram som angavs vara självinstruerande. Programmet, som initialt utvecklats för vuxna jazzmusiker, var dock inte självklart intressant för barnen att utforska. Avhandlingen visar att det krävdes en mer erfaren medspelare – läraren – för att aktiviteten skulle bli meningsfull för barnen.

Risk att ansvaret lämnas över till barnen

Pernilla Lagerlöf menar att det kan finnas föreställningar om att lärare ska ta ett steg tillbaka och låta barn musicera och leka på egen hand för att inte störa deras uttryck. Det finns då en risk att lärare lämnar över ansvaret till barnen själva att med hjälp av ny teknik upptäcka musikaliska aspekter.

– Det handlar inte om att läraren går in och tar över barnens lekar utan att hjälpa barnen att samordna perspektiv och att uppmärksamma barnen på det som de inte skulle ha upptäckt på egen hand. Läraren har en roll som en mer erfaren medskapare av aktiviteterna, så att förståelse och intresse för teknologins funktion skapas.

Så hur kan lärarens aktivitet se ut? Ett exempel är när läraren inledde med att förklara för två sexåringar hur de kunde använda datorprogrammet på fler sätt än att bara spela på synten. Sedan utforskade lärare och barn tillsammans olika funktioner i datorprogrammet. De prövade om de kunde designa hur svaret från datorn kunde låta genom att spela på olika sätt. De lyssnade tillsammans på vilka ljud som uppstod till exempel när de drog med fingrarna över tangenterna och lekte att en skateboard körde över tangenterna eller en hoppande groda.

– Genom att den vuxne instruerade och satte ord på det barnen gjorde samt ramade in aktiviteten som en låtsaslek utifrån barnens initiativ, blev barnen mer engagerade och kunde ta till sig nya musikaliska erfarenheter, säger Pernilla Lagerlöf.

Lyhörd samspelare har en viktig roll

Avhandlingen är gjord som en del av ett storskaligt och tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera länder har fått prova en prototyp av datorprogrammet som ansågs främja barns musikaliska improvisationsförmåga utifrån en design där barnet skulle utforska instrumentet på egen hand, utan en lärare. Men läraren behövs alltså i barnens möte med digitala instrument:

– Min avhandling visar att läraren som lyhörd samspelare har en viktig roll i barns musikaliska lekar. Att introducera och erbjuda barnen nya musikaliska erfarenheter är även en viktig demokratisk aspekt. Det går inte att anta att alla barn växer upp i rikt musikaliska hem.

– Barns musikaliska förutsättningar förändrats bland annat genom att även de yngsta barnen har tillgång till exempelvis Spotify och Youtube. Även om den digitala teknologin inte längre kan definieras som ”ny” så finns det nya aspekter att uppmärksamma i framför allt utbildningsmiljöer, inte minst vilken roll läraren har för teknikanvändandet.

Viktigt med kritisk hållning

Pernilla Lagerlöf pekar på vikten av ett kritiskt förhållningssätt:
– Många aktörer som argumenterar för nya datorprogram i utbildningssammanhang har kommersiella intressen, vilket tydliggör vikten av att alltid ha en kritisk hållning gentemot resultat som pekar på den nya teknologins påstådda effekter på barns lärande.

– Jag anser att det är viktigt att nyansera debatten och undvika att ensidigt tala om teknologins för- eller nackdelar, det är alldeles för komplexa processer för att kunna göra så generella antaganden. Ett alternativ är istället att studera lärare och barns kommunikation och hur mening skapas i aktiviteterna kring teknologin, avslutar Pernilla Lagerlöf.

Text: Marie Leijon

Källor:

Musical play Children interacting with and around music technology. Länk till annan webbplats.

Wallerstedt, C., Lagerlöf, P. & Pramling, N (2014). Lärande i musik: Barn och lärare i tongivande samspel. Malmö: Gleerups.

Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö. Länk till annan webbplats.

Musikskap Musikstunders didaktik i förskolepraktiker. Länk till annan webbplats.

Att peka ut det osynliga i rörelse. En didaktisk studie av taktart i musik. Länk till annan webbplats.

Barns medierade värld syskonsamspel, lek och konsumtion. Länk till annan webbplats.

Publicerad 03 juni 2016.  Senast uppdaterad 17 april 2024.