Fakta med fiktion utvecklar historiskt tänkande i bloggar

När elever i årskurs 9 i ett arbete kring 2:a världskriget fick sätta in fiktiva personer i verkliga historiska händelser och skriva om detta i bloggar utvecklade de såväl historisk empati som färdigheten att tolka historiska händelseförlopp. Mer begränsade var eleverna i sin källanvändning samt att relatera till sin egen vardag.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Att historiskt lärande inte bara är en process som sker i klassrummet är en sedan länge etablerad uppfattning inom historiedidaktiken. Filmer, internet och tv-spel är bara några av exemplen på arenor där ungdomar möter historia. I Cecilia Johanssons licentiatuppsats studeras hur elever själva kan producera historia genom interaktion med det förflutna, klasskamrater och digitala medier.

Fiktiva personers upplevelser i verkliga händelser

Johansson lät två klasser i årskurs 9 arbeta med en historisk blogg. Uppgiften var att utifrån fiktiva historiska personer de själva skapat skildra olika aspekter av 2:a världskriget. Eleven skulle skildra personen under tre tillfällen; före krigsutbrottet, under själva kriget och efter krigsslutet i samband med Nürnbergprocessen 1947.

I uppgiften uppmanades eleven att närmare beskriva rollfiguren utifrån t. ex hens bakgrund, intressen och roll i kriget. Eleven skulle också fördjupa sig i en specifik valfri händelse under kriget. Läraren gav eleven förslag på händelser/skeenden som t. ex Leningrad januari 1943, Bergen Belsen 15 april 1945 etc., men hen fick också gärna själva välja händelse eller skeende.

I uppgiften ingick också att eleven skulle förklara varför den fiktiva historiska personen agerade som hen gjorde. Även om eleven skulle skapa fiktiva berättelser var det viktigt att de var rimliga och byggde på historiskt kända fakta. Användandet av olika slags digitala källor och medier uppmuntrades.

Förväntades kommentera och ställa frågor

I de fiktiva historiska berättelserna skulle den lilla personliga berättelsen länkas till de mer övergripande händelserna. Bloggen var öppen för alla elever i klassen och eleverna förväntades kommentera varandras berättelser och ställa frågor till de fiktiva personerna.

Johansson analyserade sedan materialet utifrån teorier om litteracitet. Kortfattat kan litteracitet sägas anlägga sociala, kulturella och mediala aspekter på läsande och skrivande. Studiens historiedidaktiska perspektiv utgick från historiemedvetandetraditionen, men Johansson använder sig också av perspektiv från historical thinking traditionen.

Uppgiften övade empati och historisk tolkningsförmåga

Studien visar att genom blogguppgiften aktiverades elevernas historiemedvetande. Eleverna kunde genom bloggen jobba med historisk empati, likaså kunde förmågan att tolka historiska händelseförlopp tränas. Eleverna kunde också, i motsatts till vad viss forskning visat tidigare, skilja mellan personliga erfarenheter (fiktiva) och mer övergripande händelseförlopp. Dock hade eleverna svårare att länka samman de historiska erfarenheterna till sin egen reella samtidsvardag.

Något förvånande användes läroboken och Wikipedia som huvudsakliga källor. Få andra digitala resurser användes. Att eleverna inte i högre omfattning använde sig av flera källor är en intressant iakttagelse. Det kan, enligt Johansson, förklaras på flera sätt. En förklaring är att en alltför stor mängd källor kan verka stressande på eleverna som då helt enkelt inte orkar sovra bland allt material. Även det faktum att eleverna har svårt att sammanställa information från flera olika håll är en delförklaring.

Fiktivt skrivande kräver tolkning och omformulering

Ytterligare ett resultat från studien som är intressant är att ”klipp och klistra”- metoden som andra forskare lyfter fram som typisk för högstadieelevers skrivande när de får använda olika medier inte förekom i bloggarna. Enligt Johansson kan det bero på att genren fiktivt skrivande kräver att eleven i hög grad måste tolka och omformulerar olika texter för att göra den egna berättelsen unik.

Johansson jämförde också elevernas betyg med deras aktivitet på bloggen och i en mening kan man säga att blogg förstärkte skillnader mellan elever med höga och låga betyg. Eleverna med höga betyg var mer positiva till uppgiften än de med låga betyg.

Text: Johan Samuelsson

Källa:

Licentiatuppsatsen Högstadieungdomar skriver historia på bloggen: Undervisning, literacy och historiemedvetande i ett nytt medielandskap Länk till annan webbplats.

Publicerad 26 september 2014.  Senast uppdaterad 05 oktober 2020.