Fasta kriterier för bedömning täcker inte in allt

Bedömning av skriftliga komplexa elevarbeten är en stor utmaning för lärare. Förhållningssätt till elevtexter skiljer sig åt mellan lärare, detsamma gäller vad som är normerande vid bedömning. På förhand fastställda kriterier täcker inte in allt, visar ny forskning från England.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Den engelska bedömningsforskaren Victoria Crisp studerar lärares konkreta bedömningsarbete av skriftliga arbeten i engelska, geografi och datakunskap/informationskunskap. Crisp intresserar sig just för bedömningen av dessa mer komplexa uppgifter. Hon ställer två övergripande frågor i artikeln:

• På vilka grunder gör lärare bedömningar av mer komplexa elevarbeten?
• Hur går man till väga mer konkret i sin bedömning?

Två olika förhållningssätt

Crisp var intresserad av hur lärare konkret närmades sig elevtexterna. Hon identifierade två förhållningssätt: Aktivt sökande vs observation och värdering.

Lärare som hade ett aktivt sökande som strategi sökte efter specifika drag och kvaliteter som man på förhand bestämt sig för. Lärare som däremot hade observation och värdering som strategi började med att läsa och analysera texterna för att sedan bestämma sig för vilka kvaliteter som var centrala.

Kriterier kan ändras i efterhand

Lärarna värderade generellt sett kvaliteten på uppgifterna först efter att ha läst hela arbetet, men relativt stor grupp, ca 30 procent, angav att de redan efter halva arbetet bestämde sig för hur arbetet kunde värderas.

Crisp noterade dock att många lärare använde sig av bägge strategierna. Läraren visste vad hon initialt sökte efter men hon kunde även i efterhand revidera de kvaliteter hon satt upp på förhand. Crisp kallar detta en ”back and forth strategies”.

Olika syn på kvalitet

När det gäller att hitta vad som skulle fungerar normerande vid bedömning var det framför allt lärare i engelska som gjorde jämförelser mellan olika elever när gradering av kunskap gjordes. Engelsklärarna utformade bedömningskriterier utifrån eleverna inom en klass, medan geografilärarna i högre grad utgick från fastställda kriterier. Elevernas kunskaper relaterades alltså inte till klasskamraternas prestationer.
Lärarna hade delvis olika synsätt på vad som ansågs vara kvalitet i svaren. Vanligen var det faktorer som låg i linje med kursplanens intentioner som styrde lärarnas värdering av elevsvaren.

Allt kan inte täckas in från början

Men lärarna lyfte även fram aspekter som inte skrevs fram i skolans styrdokument. Exempel på sådana egna kriterier var analys, självständighet, handstil och originalitet. En relativt stor minoritet, 35 procent, av lärarna sa att de i bedömningen just inkluderade aspekter som inte ingick i bedömningsanvisningar eller kriterier.

Hälften av lärarna angav också att man under läsning av elevsvar upptäckte kvaliteter som man inte sökte efter i svaret. Det innebär i praktiken att bedömningsanvisningar och på förhand fastställda kriterier aldrig fullt ut kan täcka in alla tänkbara grunder för bedömning.

Text: Johan Samuelsson

Artikeln Criteria, comparison and past experienceslänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 20 mars 2019