Finansiella kunskaper behöver lyftas till en samhällsnivå

För att finansiella kunskaper om exempelvis sparande, lån och ränta ska kunna fylla en roll för skolans medborgarutbildning krävs att dessa frågor också relateras till en samhällelig nivå. Detta menar forskarna Björklund och Sandahl med stöd i en undersökning av 97 svenska gymnasieelever. Eleverna behöver kunna använda tre nyckelbegrepp för att nå en djupare förståelse.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Det vi i Sverige kallar för skolans demokratiska uppdrag kan sägas vara en del av samhällets medborgarutbildning (på engelska ”citizenship education”). Individen ska bland annat lära sig om det demokratiska systemet, om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt skaffa sig färdigheter för att ha möjlighet att vara en aktiv samhällsmedborgare.

I Sverige ges hela skolans verksamhet ansvar för att genomföra det demokratiska uppdraget, men ämnet samhällskunskap kan genom sitt ämnesinnehåll anses ha ett en specifik och betydande roll för uppdraget och för medborgarutbildningen. Vilka kunskapsområden som ska ingå i en medborgarutbildning kan skifta över tid och mellan länder. I ämnet samhällskunskap ingår både samhällsekonomi och privatekonomi där såväl kunskaper som färdigheter lyfts fram.

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har i spåren av finanskrisen 2008 starkt propagerat för att eleverna i skolan ska lära sig finansiella färdigheter och kunskaper, vilket de kallar för financial literacy. Här ingår bland annat sådant som inkomster, utgifter, sparande, lån och ränta. Det är tydligt att OECD menar att detta bör ses som centrala medborgarkunskaper och att dess medlemsländer (till exempel Sverige) bör införa detta i skolan, gärna som ett eget ämne.

Kritik mot individfokus på finansiella kunskaper

Det har förts fram kritik mot OECD:s förslag och inte minst att deras definition av financial literacy fokuserar på att det är individens ansvar att kunna hålla i sina pengar i ett givet och icke-diskuterbart finansiellt system. I en artikel med utgångspunkt i en genomförd ämnesdidaktisk studie instämmer forskarna Björklund och Sandahl i denna kritik. De menar att om det ska kunna ses som medborgarutbildning behöver financial literacy också ge förståelse på en dynamisk och samhällelig nivå, där orsaker till och konsekvenser av det finansiella systemets uppbyggnad ingår.

Björklund och Sandahl har därför konstruerat en uppgift som 97 svenska gymnasieelever besvarat. De analyserar sedan elevsvaren för att leta efter faktorer som kan bidra till en sådan dynamisk och samhällelig förståelse av finansiella frågor.

Tre olika medborgarideal

Som teoretisk utgångspunkt använder Björklund och Sandahl den uppdelning i tre olika medborgarideal som Westheimer och Kahne konstruerat. Dessa medborgarideal har en nära koppling till vad skolan i ett land har för fokus i medborgarutbildningen.

  • Det första medborgaridealet benämns ”den personligt ansvarige medborgaren” och innebär medborgare som tar individuellt ansvar inom det rådande systemet.
  • I det andra medborgaridealet som benämns ”den deltagande medborgaren” tar medborgaren aktiv del i att bidra till funktion och utveckling av det rådande samhället.
  • Det avslutande tredje medborgaridealet som kallas ”den rättviseorienterade medborgaren” innebär ett kritiskt granskande förhållningssätt där olika orsaker till orättvisa och ojämlikhet kan analyseras.

I sin analys av de 97 elevsvaren kring ett finansiellt scenario använder Björklund och Sandahl de tre medborgaridealen som kumulativa kategorier (vilket inte görs när till exempel läroplaner analyseras). Kumulativa kategorier innebär olika steg gentemot en djupare och mer genomarbetad förståelse av finansiella frågor.

Elevernas grad av förståelse kan förklaras med tröskelbegrepp

Uppgiften som de 97 eleverna fick besvara handlade om ”Kim” som får en ohållbar finansiell situation när låneräntorna höjs. Eleverna ombads skriftligt och individuellt att resonera kring vem som ska ses som ansvarig för Kims situation. Elevsvaren innehöll tydliga kvalitativa skillnader där fyra typer urskiljs och där dessa typer kan graderas i relation till de tre medborgaridealen. A är den lägsta graden av förståelse och D den högsta:

  • A: Ett tillstånd där individen ses som ansvarig utifrån enskilt beskrivna fakta.
  • B: Ett naturligt utfall av det finansiella systemets regler och logik som individen inte lyckats följa.
  • C: En fråga och situation som är möjlig att ordna upp inom det rådande systemet via till exempel politiska beslut om nya regler.
  • D: En samhällelig fråga där strukturer bör förändras för att frågan ska kunna lösas.

Björklund och Sandahl urskiljer tre så kallade tröskelbegrepp, vilket är begrepp som eleverna behöver förstå för att kunna gå från ett steg till ett annat. För att gå från A till B behöver en elev förstå begreppet Det finansiella systemet, från B till C behövs förståelse för Det politiska styret/systemet och för att kunna gå från C till D behöver eleven ha kunskap om Det samhälleliga systemet.

Förslag för att kunna lyfta finansiella kunskaper till medborgarkunskaper

Sammantaget menar Björklund och Sandahl att delar från alla tre medborgarideal behöver vara med om eleverna ska kunna använda sina finansiella kunskaper som kunniga, aktiva och kritiska samhällsmedborgare. Undervisningen behöver innehålla delar kring individens ansvar, om systemets funktioner och om hur de själva kan delta inom systemet.

De menar också att samhällskunskapslärare är väl lämpade att undervisa om relationen mellan finansiella företeelser och samhällets olika institutioner. En samhällskunskapslärare har med sig kunskaper i statsekonomi, nationalekonomi och kanske även om lag och rätt, om inte bör det inte vara särskilt svårt att skaffa sig de ytterligare kunskaper som behövs. Svårigheten kan nog vara att sätta in undervisning om finansiella frågor i rätt sammanhang, vilket forskarna menar att relaterandet till de tre medborgaridealen och användandet av tröskelbegreppen ska vara en god hjälp för att kunna uppnå.

Att kunna hantera sin privatekonomi och sin egen finansiella situation är givetvis goda egenskaper och kunskaper. Men räcker det för att fungera som medborgarutbildning? Samhällskunskap är i grunden ett analytiskt ämne men har också inslag av fokusering på fakta eller åsiktsskapande. Jag anser att Björklund och Sandahl visar på möjligheter för ett ”nytt” kunskapsområde att bli mer analytiskt och samhällsrelaterat men ändå behålla kopplingen till individen. Diskussionen om inriktningen för och vikten av undervisning om finansiella frågor och dess koppling till medborgarutbildning lär fortsätta.

Text: Anders Broman

Mattias Björklund & Johan Sandahl (2020) ”Financial Literacy as Citizenshio Education ­­– a viable prospect? Länk till annan webbplats." Journal of Social Science Education, Vol 19. No 3, pp. 4-20.

Publicerad 03 december 2020.  Senast uppdaterad 03 december 2020.