Finanskris gyllene tillfälle för ekonomiundervisning
När vi är med om något viktigt, såväl positiv som negativt, är vi mottagliga för information och kunskap i detta ämnesområde. Att detta även gäller för ekonomikunskaper i förhållande till den rådande finanskrisen visas i flera studier publicerade i Journal of Social Science Education.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Undervisning i och om ekonomi har ofta av både lärare och elever beskrivits som något svårt. Samhällskunskapslärare har vittnat om att de ibland undviker ämnet både för att de själva anser sig sakna tillräcklig ämneskunskap och för att det är svårt att få nationalekonomiska modeller att anknyta till elevernas vardag. Men den finanskris som världen och Europa upplever sedan några år tillbaka bör ses som ett gyllene tillfälle att både lära av de erfarenheter vi får och att utnyttja det intresse för sakfrågorna som krisen skapat hos eleverna.
Ett idealiskt lärtillfälle
Samhällsvetenskapens grundmodell för analys innehåller input-agerande-output och där ett oönskat resultat ofta leder till en diskussion kring behovet av förändrat agerande. Enligt Mittelstaedt, Lutz och Wiepcke har en allvarlig kris den didaktiska fördelen att det ofta blir uppenbart att endast ett förändrat agerande inte räcker för att komma till rätta med en rådande obalans. Detta gäller inte minst ekonomiundervisning i relation till den ekonomiska krisen. Förutsättningar för att diskutera mer grundläggande preferenser och värderingar i förhållande till agerande och resultat är då betydligt större.
De menar också i artikeln att det finns goda möjligheter att i undervisning kring den rådande finanskrisen samverka mellan flertal samhällsvetenskapliga perspektiv. Inkomstfördelning, skuld och moral samt finansiella krisers historia är bara tre exempel bland många tänkbara samhällsvetenskapliga diskussioner och ämnesområden som krisen kan analyseras utifrån.
Goda kunskaper om ekonomiska begrepp
När 62 grekiska 17-åriga gymnasieelever under perioden 2010-2012 genomförde ett standardiserat test i ekonomikunskaper (TEL Test of Economic Literacy) utmärkte de sig i kunskaper och begrepp som kan relateras till ekonomisk kris. Detta trots att många av dessa begrepp inte nämns i kursplanerna för de ekonomikurser de deltagit och trots att de i övriga delar inte överpresterade i en internationell jämförelse.
Pliakis m.fl. som genomförde studien kunde även se att många av eleverna uppger andra kunskapskällor än skolan, som t.ex. media och familj, rörande de ekonomiska begreppen. Artikeln avslutas med en uppmaning till lärarna att utnyttja intresset och den ingående kunskapen hos eleverna för att skapa en djupare och mer helhetlig ekonomi- och samhällsförståelse.
Finlands betoning på det historiska perspektivet
Samhällskunskap och historia var ett gemensamt ämne i den finska skolan ända till 2003-04. En majoritet av dagens samhällskunskapslärare har läst mest historia i sina lärarstudier, endast elva procent av dessa lärare har samhällskunskap som förstaämne. Detta återspeglar sig i hur den finska gymnasieskolan har undervisat kring den ekonomiska krisen, menar Löfström och van den Berg. Inte minst syns det i analys av läroböckers innehåll och i analys av elevsvar vid studentexamen. Detta ger dock förutsättningar, enligt Löfström och van den Berg, för att lägga fokus på det som borde vara det centrala i ekonomiundervisning: vad är syftet med ekonomisk aktivitet och vilka mål och medel har medborgarna när de individuellt och kollektivt deltar i ekonomiska aktiviteter?
För att detta ska kunna ske krävs också att såväl politiska som sociologiska perspektiv tillsammans med det historiska används aktivt i ekonomiundervisningen. Den ekonomiska krisen borde ge goda förutsättningar, om än inte automatiskt, för finska lärare att på detta sätt utveckla ekonomiundervisningen.
Hopp och missmod för ekonomiundervisningen
De tre artiklarna som refererats ingår i JSSE:s temanummer ”Crisis and Economic Education in Europé”. Numret har sammanlagt sex artiklar med data från flera länder i och utanför Europa. Min uppfattning är att forskningen som presenteras andas både hopp och missmod för ekonomiundervisningen. Den rådande ekonomiska krisen beskrivs av flera som ett gyllene tillfälle att använda ett befintligt intresse för ekonomiska frågor hos eleverna samt att kunna diskutera grundläggande principer i ekonomiska sammanhang. Men även om artiklarna inte svartmålar den undervisning och den kunskap de kan se idag så är det också tydligt att de menar att lärare och skolan borde kunna utnyttja detta gyllene tillfälle ännu mer.
Text: Anders Broman
Källor:
Artikeln The Financial Crisis – An ideal Teaching Moment
Länk till annan webbplats.