Förvirrande definitioner av klassiska retoriska begrepp

När retorikens klassiska begrepp, ethos, pathos och logos, får olika definitioner beroende på om det handlar om den praktiska eller den analytiska delen, kan det försvåra för lärare att tolka hur retorik ska undervisas. Det visar en undersökning av fyra läromedel i norska.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Vad händer när retorik, som har språklig kompetens som sin kärna, kommer in i ämnesplanerna för skolämnen som svenska, danska och norska? Det är skolämnen som liksom retorik har som syfte att öka elevers språkliga kompetens och därmed deras förmåga att delta i demokratiska sammanhang. Det är en fråga som Jonas Bakken, verksam på Oslo universitet, har ställt sig och därför undersökt hur retorik presenteras i fyra läromedel i norska. Även om de analyserade läromedlen är på norska finns det anledning för lärare att vara uppmärksamma på innehållet i de läromedel som används i Sverige och som tar upp retorik.

Retorik tillbaka i gymnasieskolan

Retorik som akademiskt ämne återinfördes på de större skandinaviska lärosätena i slutet av 1900-talet. Intresset för retorik ökade samtidigt i ungdomsskolan och i Sverige skrevs retorik in i ämnesplaner för svenska i gymnasieskolan 2011, i Norge redan 2008 och i Danmark 2013. I Sverige var det samtidigt som Lgy11 sjösattes och därmed skrevs och publicerades även nya läromedel i ämnet svenska. Samma förfarande ses i både Norge och Danmark.

I sin granskning av läromedlen har Jonas Bakken delat upp retoriken i dels en praktisk sida som syftar till att ge redskap för att kunna göra bra muntliga presentationer, dels en analyserande sida som syftar till att ge redskap för att analysera och kritiskt granska argumentation. Bakken har undersökt fyra läromedel som vänder sig till elever på gymnasiet. .

Ethos, pathos och logos

Den praktiska retoriken stöttar eleverna i planeringsarbetet inför att de ska göra muntliga presentationer av kunskapsinnehåll. Beskrivningen av den praktiska sidan av retoriken i läromedlen avviker inte från hur den formuleras i den klassiska retoriken. I de fyra läroböckerna som Bakken granskat refererar författarna till ethos, pathos och logos som tre övertygande medel som står till talarens förfogande. Ethos definieras som trovärdighet, pathos som det som väcker känslor hos en publik och logos som resonemang, logik, argumentation och fakta. Logos likställs också med övertygande argumentation och läromedlen förmedlar att logos handlar om att argumentation ska få publiken att tro att ett innehåll är sant. Bakken ställer sig tveksam till det sistnämnda eftersom den klassiska retoriken hellre talar om att något kan vara sannolikt snarare än sant.

Arbetsprocessen följer tidigare undervisningstradition

De norska läromedlen hänvisar rikt till grekiska och latinska retoriska termer och till klassiska texter av Aristoteles och Cicero. I läromedlen finns också en historisk beskrivning av hur den retoriska kanon (den retoriska arbetsprocessen) skrevs ner för 2 500 år sedan. Bakken ser inte att den praktiska delen av retoriken skulle vara i konflikt med den undervisningstradition som finns i muntliga presentationer utan följer ett mönster som troligen fanns etablerad redan innan retorik skrevs in i ämnesplanerna.

Retorikens analytiska sida otydligt framställd

Om Bakken ser att retorikens praktiska sida överensstämmer med det akademiska ämnet är han desto mer tveksam till hur den argumentativa sidan av retoriken framställs i läromedlen. Enligt den norska ämnesplanen ska eleverna använda sig av retorisk kunskap för att analysera och kritiskt granska faktatexter. Traditionellt har det i ungdomsskolan istället använts språkbruksanalyser när elever analyserar och kritiskt granskar. Bakken menar att språkbruksanalyser bygger på två antaganden: att språk är makt och att makt är något negativt. I sin granskning tycker han sig se att läromedelsförfattarna försöker sammanfoga den traditionella språkbruksanalysen av argumentation med retoriken och dess terminologi och att det leder till en förvirrande framställning i läromedlen.

Motstridiga definitioner kan förvirra

Två analysredskap som introduceras även i de avsnitt som behandlar retorikens analytiska sida är pathos och logos. Vad Bakken ser i sin granskning av de norska läromedlen är att de två begreppen får andra definitioner än vad de tidigare fått i samma läromedel när det handlar om den praktiska retoriken. Till exempel skriver läromedelsförfattarna att man med logos argumenterar med ett logiskt resonemang medan man med pathos övertygar med dolda och indirekta resonemang. Ethos nämns inte enskilt utan i ordalag som att ethos kan kopplas till både logos och pathos.

Men har de olika definitionerna egentligen någon betydelse för elevernas, och också lärarnas, förståelse hur en argumentation ska analyseras och granskas? Ja, menar Bakken, risken finns att det blir förvirrande. Ethos, pathos och logos framställs i ett positivt sken i retorikens praktiska sida, medan samma begrepp framstår som något som en författare till en argumentation använder för att dölja ett budskap i en text. De retoriska begreppen framställs alltså som något som används och som ska användas manipulativt. Å ena sidan ses alltså språket som något positivt och produktivt, å andra sidan som något som används för att dölja och förvanska.

En tydlig bild av retorik i läromedel nödvändig


Bakken skriver att det kan bli problematiskt för lärare att tolka hur retorik ska undervisas i det norska språket när läromedlen förmedlar en så förvirrande syn på vad retorik är. Då hjälper det inte att ämnesplaner är tydliga i sin utformning att retorik ska ingå.

Även om Bakkens analys gäller norska läromedel menar han att resultaten går att användas generellt även i Danmark och i Sverige. Ska retoriken finna sin plats inte bara i ämnesplaner utan också i undervisningen måste läromedel utformas därefter. Bakken efterlyser mer läromedelsforskning i de skandinaviska länderna för att undersöka hur retorik används och presenteras i läromedel.

Text: Cecilia Olsson Jers

Källa:

The integration of rhetoric into existing school subjects. Länk till annan webbplats.

Publicerad 11 december 2019.  Senast uppdaterad 05 oktober 2020.