Friheten i utomhusundervisning kan bli en utmaning

Frihet och ökad elevaktivitet är karaktäristiskt för god utomhusundervisning. Utomhus är det större chans att stöta på oförutsedda händelser som engagerar eleverna och sätter igång lärande. Men friheten kan också bli ett bekymmer för lärarna. De behöver sätta ramar och gränser som är annorlunda än inomhus och värdera lärande på ett delvis nytt sätt.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Utomhusundervisning har fått relativt stor uppmärksamhet i didaktisk forskning. Men Karen Barfod och Reinhard Stelter hävdar i artikeln God udeskoleundervisning – en caseanalyse fra lærerens perspektiv att det ofta saknas ett kritiskt perspektiv i forskningen. Den framställer positiva aspekter av utomhusundervisning utan att problematisera dem.

Barfods och Stelters artikel är en av två aktuella forskningspublikationer som tar upp både undervisningens potential och dess utmaningar. Den andra artikeln är Avantgarde utan auktoritet – miljöaktivism i en lågstadieklass, skriven av Margareta Häggström.

Sammanhang och samarbete borgar för kvalitet

Barfod och Stelter definierar utomhusundervisning som undervisning där eleverna undervisas i de vanliga skolämnena utanför skolans väggar. De tio erfarna grundskollärare som de intervjuar tycker att kvalitet i utomhusundervisning handlar om att undervisningen skapar sammanhang och mening för eleverna. Lärarna betonar att de behöver tydliggöra för eleverna hur undervisning som sker inne i den reguljära skolan hänger ihop med den som sker utomhus. Då blir undervisningen framgångsrik.

Vidare menar de att uteundervisningens elevaktiverande, problemlösande arbetsformer både ska engagera eleverna och utmana dem kognitivt. Undervisningen ska enligt lärarna också ge möjlighet till gemensamma upplevelser och samarbete.

På grund av att horisonten är gränsen för utomhusundervisningen (snarare än en skolas väggar och rutiner) behöver läraren vara aktiv i att sätta ramar och disciplinera undervisningen. Något som bekymrar lärarna är i vilken utsträckning eleverna uppnår den typ av ämneskunskaper som efterfrågas i nationella kunskapsmätningar, eftersom utomhusundervisningen i högre utsträckning än den inomhus kan påverkas av oförutsedda händelser.

Oförutsedda händelser kan bidra till självreflektion

Om lärarna i Barfods och Stelters artikel tycker att oförutsedda händelser är problematiska i utomhusundervisningen så är den typen av händelser betydligt mer positivt inramade i Häggströms artikel. Häggström undersöker en klass i årskurs 2 och deras naturmöten i utomhusundervisning.

Undervisningen genomförs av en lärarstudent och syftet är att eleverna ska skapa en relation till träd i skogen för att motverka växtblindhet, med andra ord få eleverna att uppmärksamma växter i sin omgivning och inse deras betydelse. Häggström menar att de friare arbetsformerna utomhus leder till fler oplanerade upplevelser.

Genom dessa oförutsedda händelser finns en stor potential till så kallat transformativt lärande, ett lärande som kan förändra både den egna självbilden samt synen på världen. En undervisning för transformativt lärande uppmuntrar till kritisk granskning och självreflektion. Det framställs ofta som krävande för eleverna. Att förändra synen på sig själv och världen runtomkring förknippas med oro och ångest. Men Häggströms artikel visar att transformativt lärande inte behöver vara jobbigt.

Redan första dagen i skogen händer något oförutsett. Några elever hittar skräp i skogen och blir mycket upprörda. Det leder till att eleverna börjar skandera slagord om att skydda naturen och de tar även initiativ till en demonstration.

Häggström betonar vikten av att läraren är lyhörd och villig att följa det som sker utanför den planerade undervisningen. Det krävs tålamod och tillit till att var och hur – platsen och tillvägagångssättet – kan leda till ett vad – innehåll – som inte är givet på förhand.

I utomhusundervisning är den didaktiska frågan var särskilt aktiverad. Platsen och dess kontroll eller ”vildhet” påverkar vilken sorts undervisning och lärande som är möjlig. Just genom att förlägga undervisningen utanför skolans väggar möjliggörs fler oförutsedda händelser. Skräpet fanns där utan att läraren hade planerat in det i undervisningen.

Vad eleverna lär sig behöver definieras brett

Lärarstudenten som leder undervisningen i Häggströms artikel ser tydligt hur undervisningsaktiviteterna relaterar till de didaktiska frågorna varför, hur, var och vem. Hen har dock svårare att sätta fingret på vad eleverna lär sig. Lärarstudenten skriver i sin didaktiska reflektion att hen känner att eleverna inte har tillägnat sig så mycket faktakunskap om träd.

Häggström menar att lärarstudenten är starkt påverkad av formella krav på en viss ämneskunskap. Syftet med undervisningen var att skapa en relation till träd och motverka växtblindhet. Det syftet är enligt Häggström uppnått och det behöver inte innefatta artkunskap om träd. Undervisningen ledde till att eleverna engagerade sig i relation till träden. De diskuterade med varandra och agerade som engagerade samhällsmedborgare.

Kopplingen mellan utomhusundervisning och medborgarfostran återfinns i Barfods och Stelters artikel. Undervisningen har en god potential för samhällsfostran när eleverna faktiskt befinner sig i samhället utanför skolans område. Men lärarna i den danska artikeln oroar sig också över om eleverna lär sig det som testas i nationella kunskapsmätningar. Precis som lärarstudenten bekymrar de sig över att uteundervisningen, med sitt breda lärande, inte befinner sig inom ramen för de ämneskunskaper som mäts i skolan.

Ramarna bör anpassas till utomhusundervisning

Barfod och Stelter menar att det är en viss sorts lärare som söker sig till utomhusundervisning. Det är ofta lärare som tycker att den ordinarie skolan är för snäv. Utomhus kan de arbeta på ett annat sätt. Skolans strukturer och vanor blir utmanade i utomhusundervisning.

Det är en didaktiskt viktig tillgång att undervisningen är friare och mer elevinitierad – det möjliggör ett utvidgat lärande. Men lärarna i den danska studien menar att en nyckel till lyckad utomhusundervisning är att läraren skapar strukturer och vanor där också.

Barfod och Stelter väljer i sin studie ut ett exempel på utomhusundervisning som de djupanalyserar. Av de tio intervjuade lärarna väljs den ut som har störst variation när det gäller graden av frihet i undervisningen. I den observerade undervisningen skiftar läraren mellan uppgifter som eleverna känner till sen tidigare, som att göra upp eld och uppskatta temperaturen, lärarinitierade uppgifter kopplade till ämnet i fråga, som att rita en skalenlig karta över området samt helt elevinitierade aktiviteter.

Läraren har strukturerat dagen genom de olika typerna av aktiviteter men är noga med att inte följa samma tider och organisation som inomhus. Arbetsdagen utomhus struktureras och ramas in genom vanor och rutiner som är utomhusspecifika. Ramarna för undervisningen ska tillåta öppenhet och problemlösning.

Friheten blir ett bekymmer

Både den danska och svenska artikeln lyfter fram fördelarna med den frihet som skapas när undervisningen sker utanför skolans byggnad och dess vanliga rutiner. Undervisningen ute ger större chans att lära sig viktiga sociala och medborgerliga förmågor. Det är också vanligare att oförutsedda händelser leder till ett lärande som inte är planerat. Men friheten blir samtidigt ett bekymmer för lärarna som oroar sig över om eleverna tillägnar sig den kunskap som sedan mäts i skolan. Ämnesrelaterade styrdokument och test-traditioner är ramar som följer med utomhus och som påverkar hur lärarna värderar vad eleverna lär sig.

Text: Katarina Blennow

Källor:

Karen S. Barfod & Reinhard Stelter (2019): God udeskoleundervisning – en caseanalyse fra lærerens perspektivlänk till annan webbplats. Nordisk tidskrift för allmän didaktik.

Margareta Häggström (2020): Avantgarde utan auktoritet – miljöaktivism i en lågstadieklasslänk till annan webbplats. Acta Didactica Norden.

Senast uppdaterad 15 september 2020